Men sen missförstår du hela poängen. Klimatförändringen i sig är inte spekulativ som de hemvändande krigarna, utan mycket väl belagd. Med så många olika typer av källor är klimatförändringarna nog att betrakta som fakta och alltså en fast och säker utgångspunkt. Vi kan också säga att en markant klimatförändring i någon grad och på något sätt kommer att påverka jordbruket. Och därmed ett jordbruksbaserat samhälle. Den här hypotesen har alltså en stadig grund att stå på. Vi kan göra tankepaus där. Är det någon som har något att invända mot denna grund så här långt?
Om du menar att klimatförändringar generellt
kan påverka jordbruk och metod för bostadsbyggande så håller jag med, mest eftersom det är en så bred ”hypotes” att den blir irrelevant. Vem kan någonsin säga emot?
Om du menar att klimatförändringar i huvudsak är det som driver förändringar i jordbruk och bostäder (och därmed underkänner t ex demografiska förändringar, teknisk utveckling och/eller impulser från andra områden som möjliga orsaker) så vill jag invända med att det inte finns någon saklig grund för en sådan hållning.
Eftersom klimatet i någon mening alltid är under förändring, är din tes då att alla skiften i jordbruksmetoder alltid har uppstått till följd av klimatskillnader, eller är just järnålderns skifte i Mälardalen unikt?
…men kort sammanfattat ur vad jag har i huvet så är det glaciärprover från Grönland och Centraleuropa, trädprover från Norra Finland, om jag inte missminner mig prover från mossar i Nordvästra Europa samt diverse skriftliga källor.
Jag läste ur rapporten om klimatförändringar i det romerska imperiet. Kan inte se någon information i den över huvud taget som indikerar ökad nederbörd i vårt närområde. Däremot kan man se att nederbörden tycks ha varit extrem runt 530-40, det var väl vulkanutbrottet som spökade.
Trädproverna från norra Finland handlar om temperaturer och inte nederbörd. Likaså glaciärproverna.
Artikeln om Myrby Träsk nämner i avsnittet ”Method” att man kalibrerat C14-fynden till vissa år, med start 265 e. Kr. Därav uppgifterna att Myrby träsk var ”aquatiskt” från 265 e. Kr.
Platsen steg över havsytan för cirka 2000 år sedan, det är något av en grop omgiven av höjder vilka börjar användas som åkerbruk under romersk JÅ och ingenting i den rapporten pekar på ökad nederbörd 200-500 e. Kr. En sådan plats kan naturligtvis vara vattensjuk i många år efter att den stigit över havsnivån, även utan störtregn.
Vidare, åkermark som övergår till bebyggelsemark
borde visa minskade pollenprov över tiden, utan att det indikerar folkminskning, utan snarare motsatsen.
