En värld som försvann... (200-500)

[Anders i Uppsala]

I Maja Hagermans bok Försvunnen värld (2011) nämns en utveckling som pågick ungefär åren 200-500 och som innebar att byar sakta men säkert övergavs och försvann i Mälardalen. Hon menar att det inte kan ha handlat om en epidemi eller liknande, då det var en gradvis förändring över flera hundra år. Utvecklingen sammanfaller också med nya sätt att begrava de döda.

Är det någon som har några tankar om vad som kan ha hänt? Kan det finnas kopplingar till folkvandringarna nere på kontinenten? Kan det ha varit så att "krigsherrar" körde bort och/eller utarmade/förslavade bondebefolkningen, som kanske hellre drog iväg till tidigare ej uppodlade områden än slavade på stormannens gård?

[Ättelägg]

Tänker närmast på fullerö där återvändande höga herrar verkar ha infört mycket nytt, eventuellt ett extensivt slavjordbruk utifrån romersk inspiration. Vilket i sig kan förklara svearnas expansion senare. En friställd överklass med stora resurser bakom sig.

[Anders i Uppsala]

Jo, det är Fullerö som Maja Hagerman tar som ett av exemplen. Jag är inte så påläst om denna tid, men det verkar ju rimligt att anta att hemvändande krigare genom våld, köp, etc expanderade sina gårdar eller skapade nya.

Finns det en motsvarande ökning av bosättningarna utanför centralområdena? Jag tänker exempelvis på Norduppland, Dalarna, Norrlandskusten, etc. Man skulle kunna tänka sig att bönder flyr undan slavarbete till områden stormännen är ointresserade av.

[AndreasE]

Nu var det ett tag sedan jag läste Försvunnen värld, men den process som du beskriver är välkänd i Mälardalen. Som jag förstått det så handlar det om att stora boplatser på lerslätterna, alltså i åkermarken, överges. Ungefär samtidigt etableras de nutida bytomterna (vilket för övrigt är varför så många boplatser från äldre järnålder har undersökts de senaste 20 åren, och så få vikingatida boplatser).

Det mest sannolika är alltså att det inte handlar om avbefolkning eller någonting sådant, utan en omstrukturering av bebyggelsen. Byarna flyttar helt enkelt från lerjordarna upp på impediment i närheten, där de sedan legat fram till modern tid (eller åtminstone 1700-talets storskiften).

[Yngwe]

Nu var det ett tag sedan jag läste Försvunnen värld, men den process som du beskriver är välkänd i Mälardalen. Som jag förstått det så handlar det om att stora boplatser på lerslätterna, alltså i åkermarken, överges. Ungefär samtidigt etableras de nutida bytomterna (vilket för övrigt är varför så många boplatser från äldre järnålder har undersökts de senaste 20 åren, och så få vikingatida boplatser).

Det mest sannolika är alltså att det inte handlar om avbefolkning eller någonting sådant, utan en omstrukturering av bebyggelsen. Byarna flyttar helt enkelt från lerjordarna upp på impediment i närheten, där de sedan legat fram till modern tid (eller åtminstone 1700-talets storskiften).

Jag har funderat på detta ett tag i kombination med terasshusen. Tanken återkommer hela tiden till att det blivit blött på slätten. Ökade regn eller en propp i Fyris skulle kunna vara en förklaring...

[Ättelägg]

Yngwe, detta är något som går bortom fyrisdalen. Vi ser detta fenomen över hela Mälardalen. Byarna ligger där de ligger. Troligen är det snarare någon form av förändring i jordbruket.

[Yngwe]

Alltså inte en propp i fyris.  Men mer regn?  Eller är det inte bara från slätterna man flyttar?  Var ser man detta mönster, lite närmare beskrivet?

[AndreasE]

Fenomenet är tydligast i de områden där det funnits större lerslätter, men det syns i stora delar av Mälardalen. Det är förstås i de områden som större infrastrukturprojekt lett till arkeologiska undersökningar i åkermark som dessa stora boplatser har undersökts och daterats bäst, tex E4-projektet och ett par andra. Jag skulle inte bli förvånad om ett liknande mönster finns tex i ÖG och andra delar av landet.

En teori är att omstruktureringen drevs av en övergång från en ekonomi som baserades på djurhållning, till en som var mer spannmålsbaserad. Ett ökat behov av åkermark ledde till att man flyttade upp boplatserna från lerjordarna till impedimenten. Pollendiagram visar ofta en ökning i andelen spannmål under denna period. Det är dock endast en teori, ingen vet säkert.

[Jotuni]

En teori är att omstruktureringen drevs av en övergång från en ekonomi som baserades på djurhållning, till en som var mer spannmålsbaserad. Ett ökat behov av åkermark ledde till att man flyttade upp boplatserna från lerjordarna till impedimenten. Pollendiagram visar ofta en ökning i andelen spannmål under denna period. Det är dock endast en teori, ingen vet säkert.

Kunde passa med gradvis förändring från svedjebruk till åkerbruken.

[Adils]

Vad jag vet är Maja Hagerman varken historiker eller arkeolog, utan journalist. Vistt gör hon bra research, men vad har hon för agenda?

[Carl Thomas]

Hur var klimatet under 300 och 400 talet? Det borde vara klimatet som styr en förändring av detta slag.

 Nästa steg bör vara att se om samma förändring finns i alla låglänta dalgångar - men inte på högre liggande områden. Är detta en förändring i enbart kustregioner, är det på både öst- och västkusten, samt på vilken sträcka av kusten, alltså utfördes samma typ av flytt längre norrut, i Uppland,  i Småland och i Skåne?

Har det med landgöjningen att göra?

Thomas

[Anders i Uppsala]

Vad jag vet är Maja Hagerman varken historiker eller arkeolog, utan journalist. Vistt gör hon bra research, men vad har hon för agenda?

Det stämmer att Maja Hagerman varken är yrkeshistoriker eller -arkeolog, men hon har utbildning på universitetsnivå inom det ena och/eller det andra, så jag skulle inte jämföra henne med "historiker" som Jan Guillou eller Herman Lindqvist.

[Anders i Uppsala]

Maja Hagerman jämför förändringen med skiftesreformerna på 1700- och 1800-talen och skriver:

Man undrar vad det var om hände under järnåldern. Om det även då var någon slags jordbruksreform som genomdrevs, och hur den i så fall gick till.

Det handlar alltså om att de stora hus (flera hundra kvadratmeter) som byggdes fram till 200-talet först ersätts av mindre byggnader för att sedan försvinna helt inom loppet av några sekel.

Hagerman skriver också:

Har den gamla byn "hoppat iväg" (efter att ha legat på ungefär samma ställe i tusen år), det kan ingen veta. Gårdarna som plötsligt byggs några hundra meter bort kan lika gärna höra till någon annan okänd by belägen utanför arkeologernas schakt.

Plötsligt försvinner merparten av de gamla bebyggelserna, de som blomstrat kring år noll. Kanske flyttas de till någon ny plats i landskapet dit vi inte kan spåra dem.

Anledningen till den stora förändringen är svårfångad. Och den är storskalig. Den går att se i stora delar av Östsverige, och även på andra håll i Skandinavien. 300-talet verkar ha varit en turbulent tid.

Det verkar alltså ha varit en orolig tid, då eliten blev allt mäktigare på vanligt folks bekostnad, och en tid av förändrade begravningsritualer. På något sätt får jag känslan av att Sverige i högre grad än vi brukar tänka oss drogs in i konflikterna på kontinenten under folkvandringstiden. Kan det ha varit i den här turbulensen kungamakten i Mälardalen etableras för att skapa ordning i kaoset?

[gangrade]

Har den gamla byn "hoppat iväg" (efter att ha legat på ungefär samma ställe i tusen år), det kan ingen veta. Gårdarna som plötsligt byggs några hundra meter bort kan lika gärna höra till någon annan okänd by belägen utanför arkeologernas schakt.

Vandrande byar under järnåldern är väl ett ganska välkänt begrepp, åtminstone i Danmark?

Kunde passa med gradvis förändring från svedjebruk till åkerbruken.

Svedjebruk kräver någonting att svedja, jag är väldigt osäker här men vill minnas att AndreasE nämnde nånting om att slätterna var ganska avskogade, men det kanske var senare? 

[Carl Thomas]

Sökte lite på nätet och fann en del intressant knformation.

När järnåldern började, började det även sakta bli allt kallare och gradvis ersattes bronsålderns "medelhavsklimat" med allt kallare och blötare klimat i norra Europa, Fimbulvintern var här. Som kallast och blötast var det runt 3-400 talet. Dalgångar som tidigare varit torra hade nu blivit blöta, myrar och våtmarker hade bildats och brett ut sig, grunvattennivån hade höjts - och folk flyttade till torrare höglänta områden.

Denna kalla period varade i princip fram till mitten av 1800 talet - men hade en del kortare variationee med varmare klimat, t.ex. Under Vikingatid som hade ungefär samma klimat som vi har idag. Under medeltiden blev det kallare igen med några korta rejält kalla vintrar under Vasatiden - och därefter allt varmare klimat där vi under mitten av 1800 talet fick varmare klimat (dagens klimat) igen.

Slutet av Vasatiden, alltså 1600 talet, var det alltså blött och kallt med högt grundvatten - varför de kartor som Rudbeck ritade och lät rita, över GU mycket väl kan vara korrekta när det gäller våtmarker, myrar och sjöar.

(Sjön söder om gravåsen bör alltså ha funnits på 3-400 talet när det var som kallast och blötast, men den kanske inte fanns dör under vikingatid (?) när det temporärt var varmare och torrare, men sjön återkom under medeltiden och fanns där på 1600 talet).

Thomas

[Anders i Uppsala]

Blötare var det fortfarande för 200-300 år sedan. Dagens "torra" åker-/skogslandskap är ett resultat av utdikningar i modern tid, det handlar inte bara om landhöjning och/eller klimatförändringar. Jag tror därför också att Rudbecks kartor kan vara mer eller mindre korrekta. Möjligen överdrev han blötheten för att göra en poäng av Gamla Uppsala som Atlantis, men blötare än idag bör det lika fullt ha varit.

Här finns det en kortfattat historia om klimatet i Sverige:

http://www.historiska.se/historia/Tema-klimat/Klimatet-genom-historien/

[supergeten]

  Omkring 250 började dock romarriket knaka i fogarna. Germanstammarna i norr och öster, som man hittills lyckats hålla i schack, blev ett växande problem och till slut kunde man inte hålla stånd längre. 406 gick germanerna över Rhen i stor skala och 410 intogs och plundrades Rom. Rikets fall var ett faktum.

Årsringarna visar att nedgången sammanföll direkt med att klimatet förändrades till det sämre. Nederbörden föll mer oregelbundet och långa perioder av torka avlöstes av extrema skyfall. Samtidigt föll temperaturerna.

Forskarna tror att detta var en av de viktigaste orsakerna till germanernas invasion. Missväxt och försörjningssvårigheter kan ha tvingat dem att röra sig söderut.   

   http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/klimatet-blev-romarrikets-fall/ 

[Anders i Uppsala]

Hagerman verkar argumentera för att en grupp Odendyrkare/heruler från kontinenten kommer till sina förfäders hembygd i Mälardalen på 500-talet och begravs i båtgravarna i Valsgärde. Kan dessa krigare utifrån ha hjälp härskarna i området att stärka sin makt?

[gangrade]

Hagerman verkar argumentera för att en grupp Odendyrkare/heruler från kontinenten kommer till sina förfäders hembygd i Mälardalen på 500-talet och begravs i båtgravarna i Valsgärde. Kan dessa krigare utifrån ha hjälp härskarna i området att stärka sin makt?

  Lite OT...
Det här är ett vanligt upplägg i det där forumet, och lite av dess charm. Första meningen är ett påstående, i det här fallet en hänvisning till en teori som en viss person har. Nästa mening är en frågeställning som liksom förutsätter att påståendet i den första meningen är bekräftat, klappat och klart. 

De facto vet vi inte om det vare sig kom några krigare utifrån, eller ens om det fanns några härskare i området.
Men utan spekulationer, inga diskussioner. 

Om det nu kom krigare utifrån, och det fanns en lokal hierarki med en härskare i toppen, vad är alternativen? a) Krigarna hjälpte härskarna. b) Krigarna stjälpte härskarna, eller c) Krigarna smälte in och skaffade egna små gårdar?

[Yngwe]

Om vi har en klimatändring till det blötare så är det ju en mycket bra förklaring till att man flyttar från lerslätterna och låglanden. Om vädret dessutom blandar torkeperioder med blötperioder blir ju lerslätterna först brända till en hård yta som sedan vatten har svårt att ta sig igenom vilket resulterar i stående vatten om landskapet är flackt.