Begreppet Uppsala

[Yngwe]

Kanske bör jag påminna om att det jag ville göra var att se hur arkeologin såg ut vid de kända Uppsalanamnen, det var liksom det jag skrev att jag skulle göra.
Om min avsikt hade varit att följa upp namnbilden runt dem, så hade jag nog skrivit "följa upp ortnamnen..." eller något liknande istället...

En kartläggning av namnbilden runt 70-100 ortnamn är ett hästjobb, om det ska ha något som helst värde. Att checka fornfyndsbilden runt samma namn är en avsevärt mindre och enklare sak.

Det kan låta helt osannolikt, men jag har faktiskt en god vän som växte upp i Boet. Till råga på allt i byns södra delar. Jag har varit där.
Bygden är gammal, men marken är ganska dålig att bruka, åtminstone om man jämför med slätten alldeles i närheten. Jag har svårt att tro att det någon gång i historien har varit så att skogsbygden i Lysings härad har haft någon större tyngd relativt omgivningarna i norr och väster.

Att det sedan finns platser med funktionsnamn i närheten förvånar inte, eftersom vi har det överallt i Sveriges äldre bygder. Jag tror det blir väldigt svårt att finna ett 17-1800-talstorp i södra eller mellersta Sverige som inte har ett eller flera "funktionsnamn" inom någon eller några kilometers avstånd.

Sedan kan man diskutera om just Bo/Bod är en funktion eller helt enkelt en beskrivning av en byggnad/bebyggelse.

Jag misstänker starkt att en omfattande studie skulle komma fram till samma sak. Inga källor, ingen arkeologi, inga lokala traditioner och inte heller någon genomtänkt beskrivning/teori, annat än att det (som vanligt) finns intressanta namn i omgivningen.

Jag tycker nog av kravet på bevisföring ligger 180 grader åt exakt motsatt håll: Det är att betrakta som ett relativt nytt torpnamn, såvida man inte kan framföra bevis eller i alla fall antydningar om att det inte är det.

Bevis, eller indicier skulle kunna vara att åtminstone några Uppsalaplatser måste ha lämnat arkeologiska spår som har klarat sig från bortodling. Vi vet ju att många Tuna-, Husa- och Rinkebyar och andra funktionsorter har gjort det, och sannolikheten för att just "alla" järnålders-Uppsalor skulle ligga under plogens förbannelse är inte helt enkelt att smälta.

Men om vi inte finner några bevis, så återstår nog bara hoppet.

Det jag menade var då att det kanske är att skynda för mycket att bara titta på arkeologin, särskilt som vi inte vet vad vi letar efter. Som jag sagt tror jag man måste göra betydligt er omfattande studier.  Jag håller på med sådana lite på halvfart som sidanomprojekt. Men det går som du förstår långsamt.

Kul att du varit i Boet. Det är inte många som varit det 


När det gäller bevisföringen är det väl så att den som påstår något också ska bevisa det. Påstår du att ett namn är sentida, så åligger det dig att bevisa det. Om jag påstår att det är forntida, så ska jag bevisa det. Om ingen av oss kan bevisa vardera saken, så får vi båda acceptera att vi inte vet och att det kan vara sentida eller forntida.

[gangrade]

Om ingen av oss kan bevisa vardera saken, så får vi båda acceptera att vi inte vet och att det kan vara sentida eller forntida.

... och därmed dog diskussionen, forumet och i princip Arkeologin som vetenskap.   

[Skoglar]

Nu har jag med hjälp av Kartsök, Fornsök och SOFI gått genom nästan alla Uppsalanamn i Sverige, ungefär 75.
(Egentligen finns fler, men jag har hanterat "gården Uppsala" och den bredvidliggande "åkern Uppsala" som ett namn)

Det är inte 100%-igt genomfört, då det finns några felkällor:

• Alla ortnamn i Kartsöks kartmaterial kommer inte fram när man använder sökfunktionen. Namnet finns på kartan men inte i Sök.
• SOFI har ibland väldigt många anteckningar om samma ställe. Att pricka av varje enskilt namn skulle vara rätt väg att gå, men skulle ta avsevärt mycket längre tid och jag är lite för lat för det.
• En del ortnamn finns hos SOFI men har försvunnit på moderna kartor (eller aldrig funnits på kartan). Jag är ganska säker på att några sådana har passerat obemärkta. Åtminstone fyra sådana fanns i Småland, vilka jag inte har lyckats lokalisera.

Bilden är att det typiska Uppsalanamnet avser ett torp eller en gård som ligger i skogsbygd eller på gränsen mellan skog och slätt. I områden som är relativt sent uppodlade. Ibland är det ett naturnamn (kulle, åker, skog) som är antingen självständigt, eller namngivet i förhållande till ett torp/en gård.
Vid några Uppsalor kan man vara ganska säker på att namnet är nytt. Det är när torpet Uppsala ligger bredvid torpet Stockholm, Karlsborg, Sofiero, eller något annat liknande.
Uppsalaplatserna är – enligt Fornsök – i regel fyndfattiga eller fyndtomma, även om flera av dem ligger nära mer fyndrika områden. 

Jag är helt oskolad i arkeologi, så jag kan inte dra några intelligenta slutsatser av platserna i övrigt, t ex om de i något avseende liknar varandra. Men variationen vad gäller omkringliggande ortnamn är stor (vilket inte indikerar att de skulle ingå i något gemensamt ort/funktionsmönster).

Min slutsats, så amatör jag är: Det finns ingenting i arkeologin som tyder på att dessa olika Uppsala är särskilt gamla, eller att de i något avseende har haft en likartad funktion, som t ex många ”–tuna” har haft.

Detta innebär förstås ingen absolut sanning i sig, men det kan vara bra att ha med sig när man stöter på ett Uppsala ute i terrängen.

Jag har sett på Uppsalor i följande län: Kronoberg, Kalmar, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland, Örebro, Värmlands, Västmanlands och Stockholms.
Följande län saknar Uppsala: Dalarnas, Gotlands, samtliga norrlandslän (dock finns två Uppsala i Gästrikland enligt SOFI, vilka jag ej har funnit i kartorna).
Skåne, Halland och Blekinge har jag lämnat utanför, men även där finns några Uppsalor.

[Skoglar]

När det gäller bevisföringen är det väl så att den som påstår något också ska bevisa det. Påstår du att ett namn är sentida, så åligger det dig att bevisa det. Om jag påstår att det är forntida, så ska jag bevisa det. Om ingen av oss kan bevisa vardera saken, så får vi båda acceptera att vi inte vet och att det kan vara sentida eller forntida.

Blir inte världen alltför binär om man delar upp allt i "bevisat"/"icke bevisat"?
Jag är ganska säker på att uttryck som "sannolikt/icke sannolikt", "troligt/icke troligt", "möjligt/icke möjligt" också kan vara ganska användbara inom arkeologin.

Jag tror till och med att man måste tänka i sådana banor, inte minst när man ska fatta beslut om var man ska och inte ska gräva för att söka ny kunskap.

Det för oss till Uppsalorna
Det är inte fel att spekulera kring uppgifter i gamla skrifter. Inte heller de källor som i många trådar blir trashade rakt av såsom varande notoriskt opålitliga (Adam, Snorre, m fl).
Det är inte heller fel att spekulera i geografin. "Varför finns det alltid en källa/flodkrök/ekbacke/... nära ortnamnet X?"
Slutligen, vilket passar bra här, det är inte fel att spekulera kring arkeologin. "Fyndtypen Y finns ofta vid ortnamnet Z"

Spekulation borde vara ett bra sätt att komma fram till intressanta hypoteser att pröva.

Men i fallet Uppsalor så har du inget av dessa tre som fungerande underlag. Sannolikheten för att det har funnits ett övergripande system med Uppsalor torde vara väldigt låg.
Jag tror att sannolikheten är mer användbar än "bevis" i en disciplin där ytterst få saker kan bevisas och har du inte sannolikheten med dig, så kommer nog ingen tycka det är mödan värt att bevisa någon slags motsats.
 

[stakodder]

Nu har jag med hjälp av Kartsök, Fornsök och SOFI gått genom nästan alla Uppsalanamn i Sverige, ungefär 75.
(Egentligen finns fler, men jag har hanterat "gården Uppsala" och den bredvidliggande "åkern Uppsala" som ett namn)

Det är inte 100%-igt genomfört, då det finns några felkällor:

• Alla ortnamn i Kartsöks kartmaterial kommer inte fram när man använder sökfunktionen. Namnet finns på kartan men inte i Sök.
• SOFI har ibland väldigt många anteckningar om samma ställe. Att pricka av varje enskilt namn skulle vara rätt väg att gå, men skulle ta avsevärt mycket längre tid och jag är lite för lat för det.
• En del ortnamn finns hos SOFI men har försvunnit på moderna kartor (eller aldrig funnits på kartan). Jag är ganska säker på att några sådana har passerat obemärkta. Åtminstone fyra sådana fanns i Småland, vilka jag inte har lyckats lokalisera.

Bilden är att det typiska Uppsalanamnet avser ett torp eller en gård som ligger i skogsbygd eller på gränsen mellan skog och slätt. I områden som är relativt sent uppodlade. Ibland är det ett naturnamn (kulle, åker, skog) som är antingen självständigt, eller namngivet i förhållande till ett torp/en gård.
Vid några Uppsalor kan man vara ganska säker på att namnet är nytt. Det är när torpet Uppsala ligger bredvid torpet Stockholm, Karlsborg, Sofiero, eller något annat liknande.
Uppsalaplatserna är – enligt Fornsök – i regel fyndfattiga eller fyndtomma, även om flera av dem ligger nära mer fyndrika områden. 

Jag är helt oskolad i arkeologi, så jag kan inte dra några intelligenta slutsatser av platserna i övrigt, t ex om de i något avseende liknar varandra. Men variationen vad gäller omkringliggande ortnamn är stor (vilket inte indikerar att de skulle ingå i något gemensamt ort/funktionsmönster).

Min slutsats, så amatör jag är: Det finns ingenting i arkeologin som tyder på att dessa olika Uppsala är särskilt gamla, eller att de i något avseende har haft en likartad funktion, som t ex många ”–tuna” har haft.

Detta innebär förstås ingen absolut sanning i sig, men det kan vara bra att ha med sig när man stöter på ett Uppsala ute i terrängen.

Jag har sett på Uppsalor i följande län: Kronoberg, Kalmar, Jönköping, Västra Götaland, Östergötland, Örebro, Värmlands, Västmanlands och Stockholms.
Följande län saknar Uppsala: Dalarnas, Gotlands, samtliga norrlandslän (dock finns två Uppsala i Gästrikland enligt SOFI, vilka jag ej har funnit i kartorna).
Skåne, Halland och Blekinge har jag lämnat utanför, men även där finns några Uppsalor.

Ett Uppsala NÖ Huskvarna känner jag till: gård på en backe i skogen.

Tills någon hittat mer fornlämningar än i GU, får väl denna betraktas som en lågoddsare :-)

[gangrade]

Min slutsats, så amatör jag är: Det finns ingenting i arkeologin som tyder på att dessa olika Uppsala är särskilt gamla, eller att de i något avseende har haft en likartad funktion, som t ex många ”–tuna” har haft.

Och om du kastar bort latheten för en kväll eller tre, och provar samma analys på t ex -tuna eller något annat arkeologiskt intressant namn, hittar du då en fornlämningsbild? Då kan du pröva/testa din metod.

[supergeten]

Blir inte världen alltför binär om man delar upp allt i "bevisat"/"icke bevisat"?
Jag är ganska säker på att uttryck som "sannolikt/icke sannolikt", "troligt/icke troligt", "möjligt/icke möjligt" också kan vara ganska användbara inom arkeologin.

Jag tror till och med att man måste tänka i sådana banor, inte minst när man ska fatta beslut om var man ska och inte ska gräva för att söka ny kunskap.

Det för oss till Uppsalorna
Det är inte fel att spekulera kring uppgifter i gamla skrifter. Inte heller de källor som i många trådar blir trashade rakt av såsom varande notoriskt opålitliga (Adam, Snorre, m fl).
Det är inte heller fel att spekulera i geografin. "Varför finns det alltid en källa/flodkrök/ekbacke/... nära ortnamnet X?"
Slutligen, vilket passar bra här, det är inte fel att spekulera kring arkeologin. "Fyndtypen Y finns ofta vid ortnamnet Z"

Spekulation borde vara ett bra sätt att komma fram till intressanta hypoteser att pröva.

Men i fallet Uppsalor så har du inget av dessa tre som fungerande underlag. Sannolikheten för att det har funnits ett övergripande system med Uppsalor torde vara väldigt låg.
Jag tror att sannolikheten är mer användbar än "bevis" i en disciplin där ytterst få saker kan bevisas och har du inte sannolikheten med dig, så kommer nog ingen tycka det är mödan värt att bevisa någon slags motsats.

Är ju ändå lite märkligt att vetenskapen arkeologi måste förklaras. På ett arkeologiforum.


Förövrigt så gillar jag ditt arbete, bra jobbat

[Skoglar]

Ett Uppsala NÖ Huskvarna känner jag till: gård på en backe i skogen.

Tills någon hittat mer fornlämningar än i GU, får väl denna betraktas som en lågoddsare :-)

Jag tittade på ett Uppsala nära Ölmstad. Kan vara 20-25 km nordost Husqvarna.

Annars så är det ett utöver dem som jag hittat.
Lantmäteriet känner till de flesta ortnamn, men det finns luckor.

[stakodder]

Jag tittade på ett Uppsala nära Ölmstad. Kan vara 20-25 km nordost Husqvarna.

Annars så är det ett utöver dem som jag hittat.
Lantmäteriet känner till de flesta ortnamn, men det finns luckor.

Jepp, nära sommarstugan. Läget på backen avgörande för namnet.

[Skoglar]

Och om du kastar bort latheten för en kväll eller tre, och provar samma analys på t ex -tuna eller något annat arkeologiskt intressant namn, hittar du då en fornlämningsbild? Då kan du pröva/testa din metod.

De där platserna som ser ut som fiskfjäll i Fornsök? 

[Skoglar]

Är ju ändå lite märkligt att vetenskapen arkeologi måste förklaras. På ett arkeologiforum.

Förövrigt så gillar jag ditt arbete, bra jobbat

Tack!
Det är lite av ett fuskjobb, men redan en översiktlig genomgång kan ge en hyfsat god indikation på om det är värt att borra djupare i frågan eller om man ska gå vidare.

[Yngwe]

Du säger då att du inte ser någon arkeologi vid Uppsala-orterna Skoglar.   Jag måste starkt ifrågasätta detta.   Det du menar är möjligen att du inte hittar arkeologi just på det torp eller den gård som är utmärkt som Uppsala. Det må så vara.  Men jag har Uppsalor plottade i karta i Småland, Gotland Skåne, Halland, Bohusländ Värmland, Närke, Östergötland, Dalarna, Gästrikland samt övriga Norrland.  De ligger som ett lager över alla Gravfält registrerade i Fornsök.   Och det är faktiskt så att de flesta Uppsalor ligger relativt nära ett gravfält, alltså omkring en kilometer eller närmare.  Jag har inte lagt på övriga gravar såsom högar och stensättningar ännu, den överföringen ska jag göra senare, och jag vet att då kommer även Haurida sockens Uppsala hamna inom närhet, det är en dryg km över sjön Ruppen (Notera gärna att på andra sidan kullen finns ett Harg). Det är det Uppsala 25 km NÖ Huskvarna.

Tvivlar någon på mina uppgifter så kan man antingen välja att fortsätat tvivla, själv plotta alla i en egen karta, eller helt enkelt bara be mig om en kopia på filen. 


Eller så kan ni ta uppgiften för sann redan nu och spara er lite tid.

För vissa av landskapen har jag även inlagda Tuna-orter och Harg och Vi och Hov och Ting är på gång.  Så långt kan jag säga att även dessa ibland saknar arkeologi. Tuna och Hargnamn kan inte förklaras med religiositet, kyrkliga ägor eller studier vid universitet. Inte heller med Karlsborg-Stockholm-Sofiero-syndromet. Möjligen av enstaka nationalromantiker, men sådana var nog rätt ovanliga som torpare.


Sen, återigen, det är egentligen omöjligt att säga hur arkeologin ska se ut när man inte ens vet vad man letar efter.    Om arkeologer vore så fiffiga på att studera mönster så kan man undra varför man dröjde så länge med att avslöja Uppåkra.

[Carl Thomas]

Yngwe, före Uppåkra fanns naturligtvis inte Uppåkra, det var inte ens sannolikt att något Uppåkra skulle finnas.

Först när man fann Uppåkra blev Uppåkra en sanning eftersom det faktiskt fanns i verkligheten.

Stolpbyar fanns inte i Sverige, man nekade in sten till att de fanns eftersom dessa tillhörde en helt annan kultur på andra sidan östersjön - ända tills man hittade en stolpby söder om Göteborg, då fanns de naturligtvis - och de ingår numera i vår historia.

Ingenting finns förrän vi hittat det och håller det i näven. Då finns det!

Historia är färskvara! 
 
Thomas

[Yngwe]

[quote author=Skoglar link=topic=4264.msg59119#msg59119 date=1365528522]
Blir inte världen alltför binär om man delar upp allt i "bevisat"/"icke bevisat"?


Jo absolut, men med det kan man inte försvara sin egen brist på objektivitet, sin okunskap och sin ovilja att acceptera att det kan finnas andra förklaringar.   Om det inte är bevisat och man har ett intresse av att förstå så måste man ju våga acceptera att det kan finnas flera alternativa förklaringar som faktiskt kan visa sig vara riktigare.  Det här är ju något vi alla måste brottas med och enligt mig kan det bäst bekämpas med eget kreativt tänkande kombinerat med aktivt lyssnande på andras kreativa tänkande.

[Yngwe]

Yngwe, före Uppåkra fanns naturligtvis inte Uppåkra, det var inte ens sannolikt att något Uppåkra skulle finnas.

Först när man fann Uppåkra blev Uppåkra en sanning eftersom det faktiskt fanns i verkligheten.

Stolpbyar fanns inte i Sverige, man nekade in sten till att de fanns eftersom dessa tillhörde en helt annan kultur på andra sidan östersjön - ända tills man hittade en stolpby söder om Göteborg, då fanns de naturligtvis - och de ingår numera i vår historia.

Ingenting finns förrän vi hittat det och håller det i näven. Då finns det!

Historia är färskvara! 
 
Thomas

Det klart att det inte fanns, och inte kunde finnas, för ingen hade ju hört talas om det och varken Fornvännen eller forskarkollegorna nämnde ett ord om något Uppåkra. Och inte fanns det några gravar heller.

[Skoglar]

Du säger då att du inte ser någon arkeologi vid Uppsala-orterna Skoglar. Jag måste starkt ifrågasätta detta. Det du menar är möjligen att du inte hittar arkeologi just på det torp eller den gård som är utmärkt som Uppsala. Det må så vara.  Men jag har Uppsalor plottade i karta i Småland, Gotland Skåne, Halland, Bohusländ Värmland, Närke, Östergötland, Dalarna, Gästrikland samt övriga Norrland.  De ligger som ett lager över alla Gravfält registrerade i Fornsök.   Och det är faktiskt så att de flesta Uppsalor ligger relativt nära ett gravfält, alltså omkring en kilometer eller närmare.  Jag har inte lagt på övriga gravar såsom högar och stensättningar ännu, den överföringen ska jag göra senare, och jag vet att då kommer även Haurida sockens Uppsala hamna inom närhet, det är en dryg km över sjön Ruppen (Notera gärna att på andra sidan kullen finns ett Harg). Det är det Uppsala 25 km NÖ Huskvarna.

OK. Låt oss utöka sfären. Köra lite "guilt by association".

Jag roade mig med att se på de nio Stockholm som ligger i Östergötlands län. Tre namn avsåg samma plats/område och ett var ett vattennamn (tror jag) i ytterskärgården. Återstår sex:
I. Nära Malexander låg ett torp, bredvid ett "Uppsala".
II. På Vänsö i S:t Annas? skärgård fanns en gammal stensättning i omedelbar närhet
III. Söder om E4:an vid Väderstad är terrängen översköljd av fornminnen
IV. Längs vägen Asby-Norra Vi (intressanta namn) fanns några fornminnen, och ännu fler på dessa två orter.
V. Norr om Bråvikenfärjan låg det vid en fornborg, mitt i ett fornfyndsrikt område
VI. Långt ute på Vikbolandet (vilket var tre namn för samma plats)  några kilometer från intressanta namn som Gottenby och Svenneby, och med stensättningar och minst ett röse (ej odlingsröse) i omedelbar närhet.

I Värmlands län var det tunnare. Där finns sex Stockholm. Tre ligger långt in i skogarna, i fornminnestomma områden (bortsett från enstaka fäbodar).
Men ett ligger i Grums kommun, med en del fornfynd och nära Odenstad och Borgvik
Två i Kristinehamns kommun. Ett vid Ölmeviken som inte är fyndtomt. Ett annat vid Nybble söder om staden, som är ganska rikt på fornfynd.

Vad bevisar detta? Ingenting, gissar jag. Jo, kanske pekar det i alla fall på en sak:
Flertalet ortnamn, även de som är dokumenterat unga, brukar ligga i närheten av gamla eller mycket gamla ortnamn.

[Yngwe]

Helt riktigt. Men nu är det inte jag som har försökt bevisa någonting med hjälp av arkeologi, jag har inte alls försökt säga att Uppsala är ett funktionsbegrepp eftersom där finns arkeologi. Om du läser noga ser du att jag ställer en fråga om Uppsala kan vara ett sådant, jag påstår inte.   

Det som däremot  påstås av vissa i tråden att de andra Uppsalorna saknar önskvärd arkeologi och därför nog inte kan vara ett funktionsbegrepp. Det påståendet är alltså fel. Det kan jag bevisa!!!  Jag har gång på gång i tråden påtalat detta, och ändå återkommer det. Du är ny i tråden och då har jag förståelse för att du vill pröva det igen, det får jag ha respekt för.

Men nu kan vi väl gå vidare? Vi kan väl anse det möjligt att Uppsala är ett funktionsbegrepp och diskutera för och emot det, och försöka göra det utan skygglapparna på?

[AndreasE]

Du säger då att du inte ser någon arkeologi vid Uppsala-orterna Skoglar.   Jag måste starkt ifrågasätta detta.   Det du menar är möjligen att du inte hittar arkeologi just på det torp eller den gård som är utmärkt som Uppsala. Det må så vara.  Men jag har Uppsalor plottade i karta i Småland, Gotland Skåne, Halland, Bohusländ Värmland, Närke, Östergötland, Dalarna, Gästrikland samt övriga Norrland.  De ligger som ett lager över alla Gravfält registrerade i Fornsök.   Och det är faktiskt så att de flesta Uppsalor ligger relativt nära ett gravfält, alltså omkring en kilometer eller närmare.  Jag har inte lagt på övriga gravar såsom högar och stensättningar ännu, den överföringen ska jag göra senare, och jag vet att då kommer även Haurida sockens Uppsala hamna inom närhet, det är en dryg km över sjön Ruppen (Notera gärna att på andra sidan kullen finns ett Harg). Det är det Uppsala 25 km NÖ Huskvarna.

Du beskrev precis 99% alla orter i de sydligaste två tredjedelarna av Sverige. Det säger alltså ingenting om Uppsala-orterna. Ett gravfält som ligger 1 km bort är ytterst osannolikt tillhörande bebyggelsen i fråga, ofta lär det inte ens ligga på samma moderna ägor, än mindre de historiska ägorna.

Det som däremot  påstås av vissa i tråden att de andra Uppsalorna saknar önskvärd arkeologi och därför nog inte kan vara ett funktionsbegrepp. Det påståendet är alltså fel. Det kan jag bevisa!!!  Jag har gång på gång i tråden påtalat detta, och ändå återkommer det.

Say what? Hur har du bevisat det? Du har ju bara uppretat ett påstående om och om igen, ingenting annat. Du har inte bevisat någonting. Ingen i tråden har bevisat någonting, däremot så har ett par av oss i min mening övertygande visat varför vi inte anser det sannolikt att Uppsala är ett funktionsbegrepp.

[Yngwe]

AndreasE


Så här skriver jag angående bevis

Det som däremot  påstås av vissa i tråden att de andra Uppsalorna saknar önskvärd arkeologi och därför nog inte kan vara ett funktionsbegrepp. Det påståendet är alltså fel. Det kan jag bevisa!!!  Jag har gång på gång i tråden påtalat detta, och ändå återkommer det. Du är ny i tråden och då har jag förståelse för att du vill pröva det igen, det får jag ha respekt för.

[/size][/color]
[/size][/color]
[/size]Jag förklarar igen men nu vill jag att du läser!!! . Jag påstår inte att Uppsala är ett funktionsbegrepp. Jag vill diskutera om det kan vara det. Sen urminnes tider har du försökt påvisa att det inte är troligt att det är det eftersom det saknas arkeologi av rätt sort.   Du provade i början med gravfält och inte minst med primärenheter och har sen glidit över mot arkeologi i allmänhet. En mall du lärt dig använda. Problemet är att du inte lärt dig när du kan använda mallar och därför blir de i det här fallet helt jäkla meningslösa. 

Förstår du resonemanget om jag säger att om du inte vet vad ett Uppsala är, så kan du inte heller säga hur arkeologin borde se ut. Och då kan du inte heller använda det befintliga arkeologiska materialet som referens.

[/color]
[/size]Det enda vi kan säga om Uppsala är att det krävs mänsklig närvaro. Sådan har kan vi bevisa med hjälp av alla fornlämningar i närheten av en stor del av dom.[/color]
[/size][/color]
[/size]Say what säger du.  Jag säger jösses människa! Har du alldeles fastnat med stövlarna i leran???[/color]
[/size][/color]


[/size][/color]

[Piankhy]

Förstår du resonemanget om jag säger att om du inte vet vad ett Uppsala är, så kan du inte heller säga hur arkeologin borde se ut. Och då kan du inte heller använda det befintliga arkeologiska materialet som referens.

Så hur kan vi då veta vad det är om vi inte kan gå efter någon form av arkeologi? Finns det något annat som förenar Uppsalaplatserna? Läge i terräng? Låg de ovanför något?