Eller har du rusat genom sex län?
Kanske bör jag påminna om att det jag ville göra var att se hur
arkeologin såg ut vid de kända Uppsalanamnen, det var liksom det jag skrev att jag skulle göra.
Om min avsikt hade varit att följa upp namnbilden runt dem, så hade jag nog skrivit "följa upp ortnamnen..." eller något liknande istället...

En kartläggning av namnbilden runt 70-100 ortnamn är ett hästjobb, om det ska ha något som helst värde. Att checka fornfyndsbilden runt samma namn är en avsevärt mindre och enklare sak.
Uppsala , St. Åby socken, Lysings härad, Östergötland
Mitt i Holaveden, ödsligt beläget, synnerligen fyndfattigt. Ej tidigr belagt. Problematiskt? Kanske?
Närmast liggande by (ca 1,5 km ) är Boet, där Bo anses vara en tidig term med funktion. Skrivs Boo 1368.
Därefter Tingstad, ca 5 km västerut , namnet behöver ingen närmare förklaring. Här finns Domarring.
Tingstadhum 1397
Sen Tuna, ca 3,5 km sydväst , Tunum 1374
I anslutning till Tuna, Harget, Numera ödetorp. Ej tidigt styrkt
Nordväst, ca 7 km Visjön. Ej tidigt belagt (normalt för sjöar)
Vi ser här alltså ett stort antal ortsnamn som allmänt anses motsvara en funktion. De ser ut att ligga spridda runt omkring Boet.
Det kan låta helt osannolikt, men jag har faktiskt en god vän som växte upp i Boet. Till råga på allt i byns södra delar. Jag har varit där.
Bygden är gammal, men marken är ganska dålig att bruka, åtminstone om man jämför med slätten alldeles i närheten. Jag har svårt att tro att det någon gång i historien har varit så att skogsbygden i Lysings härad har haft någon större tyngd relativt omgivningarna i norr och väster.
Att det sedan finns platser med funktionsnamn i närheten förvånar inte, eftersom vi har det överallt i Sveriges äldre bygder. Jag tror det blir väldigt svårt att finna ett 17-1800-talstorp i södra eller mellersta Sverige som
inte har ett eller flera "funktionsnamn" inom någon eller några kilometers avstånd.
Sedan kan man diskutera om just Bo/Bod är en funktion eller helt enkelt en beskrivning av en byggnad/bebyggelse.
Det här är alltså en typ av Uppsala som regelmässigt avfärdas som sentida torp-namn. I en hafsig studie verkar det onekligen så, arkeologin är synnerligen skral. Men gräver man bara lite så ser det faktiskt ut som det skulle kunna röra sig om ett antal funktionsplatser spridda i bygden. Finns det paralleller till detta.
Jag misstänker starkt att en omfattande studie skulle komma fram till samma sak. Inga källor, ingen arkeologi, inga lokala traditioner och inte heller någon genomtänkt beskrivning/teori, annat än att det (som vanligt) finns intressanta namn i omgivningen.
I dessa sammanhang, kan man verkligen avskriva Uppsala som ett sentida namn? Jag tycker iallafall att man inte kan göra det såvida man inte kan framföra bevis eller iallafall antydningar om det![/size]
Jag tycker nog av kravet på bevisföring ligger 180 grader åt exakt motsatt håll: Det
är att betrakta som ett relativt nytt torpnamn,
såvida man inte kan framföra bevis eller i alla fall antydningar om att det inte är det.
Bevis, eller indicier skulle kunna vara att åtminstone några Uppsalaplatser måste ha lämnat arkeologiska spår som har klarat sig från bortodling. Vi vet ju att många Tuna-, Husa- och Rinkebyar och andra funktionsorter har gjort det, och sannolikheten för att just "alla" järnålders-Uppsalor skulle ligga under plogens förbannelse är inte helt enkelt att smälta.
Men om vi inte finner några bevis, så återstår nog bara hoppet.