Jag vill först säga att jag tycker det är ett blindspår att hela tiden referera till Västergötland. Som startare av tråden har jag väl rätt att påstå att det inte handlar om Uppland vs. Västergötland.
Kanske borde jag ha varit tydligare, men Västra Götaland är alltså bara att se som ett exempel. Om mitt sätt att tänka håller streck, fortsätter jag gärna med andra län. Men kanske vill någon annan i tråden ge återkoppling på metoden
Dock så vill jag svara på en fråga, och det är frågan om det finns andra kända Uppsalor äm de LM presenterar. SOFI har ett fantastiskt ortsnamnsregiter (världsunikt?) och där dyker ett stort antal fler Uppsalor upp. Norska Uppsalor eller Oppsalar bör väl kunna återfinnas på nätet. Tyvärr har jag tappat bort länken, men någonstans finns en tjänst liknande LM's.
www.sofi.se/ortnamnsregistretRegistret är fantastiskt, jag håller med! Samtidigt har det sina egenheter, man måste förstå hur det är uppbyggt. SOFI har alltså digitaliserat ett stort antal ”skolådor” fyllda med lappar där varje enskild lapp avser just en nedteckning om ett visst ortnamn. Alltså finns det dubletter, gott om dem.
T ex i Färentuna härad, Lovö socken, presenterar SOFI inte mindre än 29 olika ”Drottningholm”. En ”villbabebyggelse”, ett ”saknas”, fem ”lustslott” och 22 ”slott”. Men det ger oss förstås inte 29 olika sökområden ute i terrängen.
I Fallet Uppsala ger SOFI 36 lokaliteter i Skaraborgs län (de kör gamla länsindelningen), men en första överblick säger mig att jag fick med alla dessa inom de femton jag skrev om igår.
Däremot hittade jag ett nytt Uppsala utanför Kungälv (Göteborgs och Bohus Län), ”bebyggelse under Skälebräcke by”, känt från 1359. Ortnamnet är utdött, finns alltså inte längre, men det finns faktiskt ett par fornminnen från brons- och järnåldern i området
Man kan också reflektera över hur man ska leta efter intressanta Uppsalor. Jag har ställt mig den frågan själv och den är knappast enkel att besvara. Om det beskriver en funktion, vilken är det? Felet många har gjort är att försöka jämföra det med Gamla Uppsala, man har räknat primärenheter och gravfält och så vidare. Problemet är att utan känd funktion finns det inget som säger att där borde finnas primärenheter eller gravfält....
Ett försök att besvara frågan är kanske ändå att gå genom alla kända Uppsala som man kan finns, för att se vilka av dessa som lämnat spår efter sig.
Om det funnits flera Uppsalor, men de
inte har varit kunga/hövdingasäten,
inte har varit handelsplatser,
inte har varit kultcentra,
inte varit försvarsanläggningar,
inte har haft någon annan form av funktion som kan lämna några som helst arkeologiska spår,
inte är lokaliserade på ”intressanta” platser (vägsystem, vattenleder, hamnar, dominerande höjder, etc) och
inte har överlevt in i vår tid, då är det kanske inte fråga om speciellt intressanta platser?
Du fuskar kanske lite när du inte nämner att Uppsala nära Östra Tunhem och Gudhem ligger nära en av Sveriges rikaste järnåldersmiljöer. Uppsala en bit från Varnhem; samma sak.
Eller så fuskar jag inte alls. Som exempel Uppsala nära Varnhem. Det är namnet på en gård som ligger vid övergången från slätt till skog. Närmaste fornlämning ligger 2-300 meter västerut (Varnhem 83:1), en rund stensättning från brons/järnålder. En annan på samma avstånd är en kolera/pestkyrkogård i sydväst, tidigast medeltid. Rakt österut 3-400 meter finns lite husgrunder, o vägmärken, medeltida eller nyare. Visst, på det hela taget kryllar Varnhemsområdet av fornminnen, men runt gården Uppsala är det osedvanligt tomt.