AndreasE,
Att gårdar sällan flyttas beror ju på vad man menar med sällan, men ovanligt är det inte alls. Att hela byars tyngdpunkt flyttas är heller inte särdeles ovanligt, och i många fall tar de namnen med sig. Utan att vara säker så tror jag mig ha hört att dessa mönster skiljer sig något över landet, och det är ju fullt logiskt att det är svårare att flytta i en redan fulletablerad byggd. I Småland har det dock gått utmärkt och jag kan ge dig en hel sida exempel om du vill. Listorna är också fulla av nu försvunnen bebyggelse, i många fall vet man inet vilka byar eller gårdar det avsåg.
När det gäller torpens namn så kan vi ta Brudliden som ett exempel, det är förvisso en backstuga men ändå. Brudliden avser egentligen en backe där en brud föll av vagnen på väg till eller från bröllopet.
Varför anser du det otroligt att ett namn överlever ett halvt årtusende? Du säger ju själv att det förekommer, och då de flesta människor under mycket lång tid känt till var ärkebiskopen höll hus så är det inte alls specielt märkligt om man kommer ihåg platsen/objektet med samma namn.
Att Uppsala skulle uppträda på samma sätt som Vi och Harg är även din slutsats, den vilar på ditt antagande att dom är jämförbara i funktion, och om detta vet vi ju inget.
Jo, det varierar i olika delar av landet. Men som du själv säger, om en bys tyngdpunkt flyttar så sker det i stort sett alltid inom byns ägor och namnet följer nästan alltid med. Självklart så måste vi tala i generella termer - vad brukade hända? Undantag finns alltid. När du pratar om försvunnen bebyggelse, så antar jag att du menar bebyggelse som man har namnet på i de skriftliga källorna men som man inte längre kan identifiera på kartan? Absolut, det händer (hade själv med en i den genomgång av "Uppsala"-platser som jag gjorde tidigare). Men det är tillräckligt ovanligt för att det inte ska påverka när vi enbart talar om en grupp bebyggelser. Annar så måste vi kunna förklara varför just "Uppsala"-platser skulle ha försvunnit i ovanligt hög grad.
Det där med brudliden låter som folketymologi. Kan inte säga att jag känner igen mig i din beskrivning av torpens namn. Det är inte heller det mönster jag ser när jag går igenom dem. Visst händer det, men vad jag kan se så är det inte det generella mönstret.
Jag tror absolut att namn kan överleva i 500 år eller mer - men de krävs att de är kopplade till någonting som bär namnet. Om ett försvunnet "Uppsala" gett namn åt tex en äng, så tror jag chanserna att det namnet ska överleva sedan vikingatid för att sen återuppstå i ett torps namn på 1700-talet (och göra det 20-30 gånger i olika delar av landet) är ganska små.
När det gäller
vi och
harg så tvingar ni mig ju att gissa vad det är ni tror att "Uppsala" stått för, för själva verkar ni ju inte vilja definiera det. Jag är ledsen, men det är jättesvårt att diskutera utan att ha en definition av vad vi diskuterar. Ni vill se mängden av "Uppsala" runt om i Sverige som bevis för att det skulle varit ett begrepp. Carl Thomas vill ha det till ett ord för ett visst sorts tempel.
Men ni vägrar definiera vad vad ni skulle förvänta er att se vid dessa "Uppsala", utan vilket "Uppsala" som helst verkar räcka. Är det ett torp eller en backstuga från modern tid? Inga problem, tagit namnet från ett naturobjekt som i sin tur tagit namnet från ett "Uppsala". Inga källor till de allra flesta namnen innan modern tid? Inga problem, vi har inte sagt att det är en bebyggelse vi talar om. Inga gemensamma drag i fornlämningsbilden? Inga problem, för vi har inte identifierat vad för sorts plats vi pratar om, så det kanske inte borde finnas några fornlämningar alls... Osv osv.
Gör det väldigt svårt att diskutera.