Men AndreasE, när andra Uppsalor har samma typ av omgivning så betyder det ingenting för att de saknas i medeltida källor. Detta trots att vi vet att massor av platser , viktiga som oviktiga, saknas i medeltida källor?
Kan du förtydliga vad du menar? Jag förstår inte riktigt vad du försöker säga. Vilken typ av omgivning menar du? Omgivning som Gamla Uppsala?
Du fokuserar helt på att låsa namnet till en viss bebyggelseenhet och att det därför är rimligt att namnet återfinns i medeltida källor. Du tar inte hänsyn till att gårdar flyttar och tar med sig namnet byter namn, inte på att gårdar lämnas och markerna tas över av andra gårdar. Du tar inte hänsyn till att naturobjekt som fått sina namn av andra objekt kan ha givit namn åt t.ex. torpet, trots att du rimligen vet att det är ett vanligt sätt att ge namn på torp.
Som jag ser det definierar du redan Uppsala som en bebyggelseenhet. Frågan är vad du har för stöd för denna definition?
Nja, jag definierar Uppsala som ett ortnamn som består av två namnled,
upp och
sala där det första verkar vara en lägesbestämmelse och det andra vanligtvis ges betydelsen "festsal" eller "hallbyggnad" (men kan även dyka upp med betydelsen "tillfällig bostad" eller "bod"). Eftersom att
Sala anses syfta på en viss sorts byggnad så skulle jag tro att de flesta platser med
sala i namnet har varit bebyggelser. Gamla Uppsala var utan tvekan en bebyggelse.
Det vi diskuterade i tråden var Carl Thomas teori att "Uppsala" skulle vara ett namn för ett visst sorts tempel som fanns på många olika ställen under järnåldern, och att det stora antalet Uppsala-namn i Sverige skulle vara ett bevis för det. Jag argumenterar för att om så var fallet så skulle de här namnen behöva ha kontinuitet så lång tillbaka i tiden, vilket jag tvivlade på.
För det första, om namnet stod för tempel så stod det ju för en bebyggelse. Carl Thomas har dock inte riktigt definierat om han till denna tempelbyggnad även tänker sig att det fanns stödbebyggelse och boplatsaktivitet eller om han anser att det låg helt ensamt.
Visst kan man hävda att de alla skulle ha kunnat överleva som namn på ett fält eller något annat naturobjekt, men i sådan fall så måste det ha skett fasligt många gånger, och lyckats överleva på det sättet i många fall mer än ett halv årtusende innan ett torp plockade upp namnet. Det anser jag vara föga troligt. Riktigt gamla naturnamn som kommer från övergiven bebyggelse förekommer, men är knappast så vanliga. De äldsta och mest stabila naturnamnen är snarare namn på berg, sjöar och floder, men de har å andra sidan ofta allt för gamla namn som knappast kommer från yngre järnåldersbebyggelse. Namn som
harg och
vi har ju oftast inte överlevt som namn på naturformationer utan som namn på just närliggande bebyggelse (som nästan alltid kan spåras tillbaka till medeltid i källorna).
Att torp tagit äldre namn på naturformationer har jag inte sett några konsekventa tecken på. Visst, de kan heta saker som "Sjötorp", "Källtorp" och "Stentorp", men det är inte samma sak, och det är mycket vanligare med egennamn, uppkallelsenamn (vilket jag då ser många av Uppsala-torpen som).