Begreppet Uppsala

[Mats Hansson]

Förvisso. Men vi har väl inte mycket annat att hålla oss till än det vi kan observera på ytan eller i skriftligt material, vi kan ju inte spadvända hela landet.
Man ska väl ändå komma ihåg att käll-läget för de vikingatida primärenheterna är ju avsevärt mycket bättre än om vi letar efter äldre järnåldersgårdar, eller i synnerhet bronsåldersgårdar. Där finns ju troligtvis inga avtryck kvar i ägogränser och knappast så mycket i ortnamnen heller. Bronsåldersmänniskorna hade ju dessutom det oskicket att gärna begrava sina döda en bra bit bort från själva gården. Skärvstenshögar är väl det som kan leta efter där, möjligtvis.

/Mats

[Yngwe]

Nä vi kan inte spadvända hela landet, men vi kan inta anta att det vi spadvänt också motsvarar det som är värt att veta!


Reutersahls arbete om Visingsö har jag läst, mycket intressant. Vi har diskuterat det i en tråd, en lämplig parallell då jag även där kanske tycker att man ger för lite utrymme för det okända. Kanske att det vi ser idag tolkas som en reflektion av allt som fanns att se.

[Kungsune]

Det här kanske håller på att utvecklas till en ny tråd men det är en helt adekvat fråga. Det är väl faktiskt ganska sällan som man är helt överens om vad man har grävt fram. Ofta bestäms anläggningstolkningar av vem som gräver och hur mycket tid och resurs som finns för att pröva olika frågeställningar dvs klassiska processuella dilemman.
Vi antar att huslämningen är solitär då vi kopplar den till bosättningsmodeller sedan kommer någon jävel tio år senare och hittar tre hus till på sammma plats från samma period . Så visst finns det anledning att många gånger vara självkritisk.

[AndreasE]

Vad är det egentligen som får dig att tro att Uppsalanamnen är komma av orten Uppsala? Du har inga bevis, dina argument kan bara sägas kunna stämma i vissa områden och du kan inte förklara att Uppsalor finns i Norge och i England.    Själv ville jag bara visa att man inte kan använda detta påstående som bevis eller ens argument. Vi svävar helt i okunnighet och kan inte bygga något vidare resonemang på detta.

Vilka attribut är det du saknar AndreasE, beaktat att de flesta andra Uppsala inte genomgått någon närmare arkeologisk undersökning? Vad är det du förväntar dig ska finnas i dagern på en "primär enhet"?  Hur definierar du sen en primär enhet och hur binder du det till det eventuella begreppet Uppsala. Du skriver ju själv att du inte kan se vad Uppsala skulle kunna representera för slags enhet, men ändå har du förväntningar på vad som ska finnas där.

Jag tror att Uppsalanamnen till största delen kommer från Uppsala för att det finns en välkänd tradition att döpa nya jordbruksenheter som skapades under hög- och senmedeltid efter kända städer, gärna med en religiös anknytning. Bland Sveriges medeltida städer utgör därför tex Uppsala och Skara goda kandidater till att ha gett upphov till ett relativt stort antal bebyggelsenamn på det sättet. Då jag aldrig stött på någonting i ortnamnsforskningen om att namnet "Uppsala" skulle ha haft ett begreppsinnehåll separat från platsen Uppsala vid dagens Gamla Uppsala, så fann jag den förklaringen till att det finns ett större antal Uppsala i landet oövertygande. Självklart utgör inte det bevis, men det är en kvalificerad gissning.

För att hitta bevis åt något håll skulle man behöva gå in och titta på varje Uppsala i landet utifrån både bebyggelsehistoriska och arkeologiska metoder. Självklart har jag inte kunnat göra det. Men som jag redan visat kunde jag lätt gå in och titta på några av de Uppsala-orter du nämnde och visa att de utifrån bebyggelsetyp och fornlämningsbild inte verkar gå tillbaka till järnålder.
Mats beskrivning av vad som menas med "primärenhet" är bra och borde tydligöra vad jag menar. Jag har inga förväntningar på vad ett järnålderstida Uppsala borde ha för attribut, förutom omnämnanden i tidiga källor och järnålderslämningar som kan knytas till enheten (tex små yngre järnåldersgravfält, terraseringar osv). Detta har ingenting att göra med ett eventuellt "uppsala"-begrepp, däremot så behövs de för att man ska kunna säga att en bebyggelseenhet har rötter i järnåldern. Om en majoritet av Uppsala-ortena inte har en sådan kontinuitet så är det svårt att se hur namnet skulle kunna representera ett allmänt använt beggrepp under järnåldern. En teori om ett sådant begrepp skulle som beviskrav åtminstone behöva fler än ett större antal orter med tydlig yngre järnålderskontinuitet.

När det gäller England och Norge så är det svårt för mig att säga någonting, då jag inte vet hur många dessa namn är, hur deras tidigaste kända form såg ut (är det säkert att ett nutida engelskt "Upsal" går tillbaka på ett fornnordiskt "Upsala"?) eller när det gäller England, hur bebyggelseutvecklingen sett ut i stort.    

[Carl Thomas]

Vi har ju i en annan tråd kunnat konstatera att det var själva templet som hette Upsal, inte platsen där templet stod – allt enligt Adam.

Om vi då fortsätter på detta enda fakta vi har om Upsal/Ubsola, osv så är det själva offerplatsen, den heliga lunden, osv, som heter Upsal/Ubsola.

På en sådan plats utfördes det då offer regelbundet, eventuellt vart nionde år, kanske varje år i mindre skala. Kroppar hängdes då upp i den heliga lunden. Beroende på årstid (midvinterblot eller Midsommarblot) hängde dessa kroppar kvar olika tid innan de blev så åtgångna att de ramlade ned på marken under träden de hängt i. Vid ett midvinterblot bör de hänga tills de tinade och ruttnade sönder/åts upp av fåglar, alltså från december till ca maj = 6 månader. Var det ett Midsommarblot bör de ha hängt ca 2-3 månader innan samma sak inträffade.

Under den tid de hänger i träden kommer det att vara stora svärmar av fåglar som livnär sig på dessa kroppar = hela omgivningen kommer mer, eller mindre, att täckas av fågelträck, hustak och betande djur och allt som rör sig utomhus inom en cirkel av ca 500 meter kommer att träffas. Området kommer att kraftigt förorenas. Till detta kommer stanken av förruttnelse som kommer att kännas minst 3 kilometer från offerlunden. När resterna så småningom faller ned på marken lockas rovdjur av olika slag dit. Detta påverkar djurhållningen i området negativt.

Enligt min uppfattning vill ingen bo ens i närheten av en offerplats av detta skäl, lägg därtill till övertro, rädsla för olika väsen samt människors egna fantasier. Jag är övertygad om att ingen bebyggelse fanns på minst 3 kilometers avstånd från en sådan plats. Uppsalaplatser bör alltså ha legat avsides. (Templet i Uppsala borde alltså då ligga minst 3 kilometer från Kungsgården).

När kristendomen kom glömdes så småningom vad som hänt på dessa Upsal/Ubsola platser – namnet levde kvar i folkminnet – men rädslan för platsen avtog med tiden. Så småningom bebyggdes området och odlades upp.

Några spår från dess offertid finns inte kvar, bara namnet. En sen bebyggelse kan alltså vara en indikation på att det har funnits en offerlund på platsen - som fortfarande heter Uppsala.

Järnåldersbebyggelse bör ha funnits i området – men minst 3 kilometer bort från själva Upsal/Ubsola platsen.

Thomas

[Yngwe]

 AndreasE, jag förstår Mats förklaring av primärenhet, men jag förstår verkligen inte, som jag skrivit, varför du förväntar dig att eventuella Uppsalor med eventuell funktion skulle behöva ha bevarade primärenheter? 

Om vi ställer hypotesen att Uppsala är ett namn på en plats med viss funktion så är det fortfarande oklart vilken slags funktion. Då kan vi inte knyta den till någonting, inte till en byggnadstyp och inte till gravfält. Möjligen kan vi anta att de bör ha funnits i någorlunda närhet till bebyggelse men inte heller det är helt säkert.

Ditt krav på primärenhet bygger då på att du har någon slags mall för vad ett Uppsala borde motsvara, och eftersom du säger att du inte känner till någon begreppsförklaring till Uppsala så måste det rimligen betyda att du utgår ifrån Gamla Uppsala. Vid Gamla Uppsala finner du ju en primärenhet.    I så fall är det ett klockrent cirkelresonemang.

För övrigt så är det uppenbart att primärenheter som indikator är ett mycket trubbigt instrument vad man än letar efter.  Var och en av de fyra kriterierna kan ju omintesgöras med händelser som dessutom är mycket vanliga.


1. enheten byter namn, det är oerhört vanligt
2. dokumenten är förlorade, det är oerhört vanligt
3. fornlämningarna är förstörda, det är oerhört vanligt
4. enheten med sitt namn har styckats eller flyttats, det är oerhört vanligt

[Mats Hansson]

För övrigt så är det uppenbart att primärenheter som indikator är ett mycket trubbigt instrument vad man än letar efter.  Var och en av de fyra kriterierna kan ju omintesgöras med händelser som dessutom är mycket vanliga.

1. enheten byter namn, det är oerhört vanligt
2. dokumenten är förlorade, det är oerhört vanligt
3. fornlämningarna är förstörda, det är oerhört vanligt
4. enheten med sitt namn har styckats eller flyttats, det är oerhört vanligt

Jag håller i stort sett med i dessa invändningar. Ska man skärskåda en viss enstaka plats måste man ta hänsyn till allt du säger. Hyenstrands användning av begreppet var i mångt och mycket när man ser på en bygd "von oben". Han hade ju ett par tusen platser att gå igenom i sin översikt, och då måste man arbeta med de kriterier som inte tar alltför lång tid att gå igenom, per plats. I realiteten missade han säkert platser som försvunnit av de skäl du anger.

Ändå måste man värdera varje källa i förhållande till sin omgivning. 1500-talets jordeböcker är ju t.ex. ganska kompletta för stora områden. Om man där inte återfinner en gård med namnet X-by, men däremot återfinner alla omkringliggande byar som finns kvar också på 1800-talet, så måste X-by antingen ha tillkommit sent, eller ha försvunnit under medeltiden (vilket är ovanligare, men förekommer). I det senare fallet, om namnet finns kvar idag, så måste det ha återuppstått igen på något sätt, ibland på annan plats faktiskt (som exemplet Kista i Stockholm).

Samma gäller bortodling. Om intilliggande byars gravfält i allmänhet är bevarade till sen tid (som i mina hemtrakter här nordväst om Stockholm) så kan man ställa högre krav på att en ev. primärenhet bör ha ett bevarat gravfält (före 1900-talets exploateringar). Det kravet kan man nog inte ställa i Skåne, t.ex.

Sen tycker jag nog du tar i vad gäller att det är "oerhört vanligt" att namn byts. Det beror nog på var man befinner sig i landet. I socknarna Bromma och Spånga, med ett trettiotal primärenheter, kommer jag bara på det nämnda Kista (egentligen en avstyckning), och ett återuppstått Husby. Alla övriga är omnämnda redan på 1300- 1400-talet och ligger där snällt med samma namn på 1907 års häradskarta (förutom några som avhystes på 1700-talet). Självklart måste man alltid försöka finna det äldsta omnämndet av en by, men man måste komma ihåg då att det kan vara i latiniserad form vilket inte är vad byn kallades i folkmun.

/Mats

[Yngwe]

Ja visst måste man arbeta som du säger Mats, man får granska varje plats och skaffa sig någon slags ram och sen dra slutsatser efter det.


När det gäller namnbytet är det nog mindre vanligt för byar, även om det som du säger förekommer där också.  För enskilda gårdar är det dock vanligt, jag har spenderat mycket tid med SOFI's sockenlistor och det är alldeles tydligt att det är mycket vanligt att gårdar byter namn. 

[Mats Hansson]

När det gäller namnbytet är det nog mindre vanligt för byar, även om det som du säger förekommer där också.  För enskilda gårdar är det dock vanligt, jag har spenderat mycket tid med SOFI's sockenlistor och det är alldeles tydligt att det är mycket vanligt att gårdar byter namn. 

Ja, jag kan vara biased av att det verkar så statiskt just i hemtrakterna här, det är egentligen de enda områden jag undersökt lite noggrannare.

Betr. gård och by - för mig är de orden synonyma så länge vi tittar på vikingatid och tidig medeltid. Och jag tror inte arkeologer gör någon större åtskillnad heller i dessa begrepp, åtminstone inte när man pratar om primärenheter. Däremot vet jag att det har rått delade meningar mellan arkeologer och kulturgeografer i vilken utsträckning som vikingatidens gårdar var ensamgårdar eller om de var klungor av gårdar med reglerade ägoförhållanden (det som man kanske mest tänker på som en "by"). Ambrosiani menade att forntidens gårdar i allmänhet var ensamgårdar, medan kulturgeografer tycker sig se att medeltidens bybildningar i själva verket börjar redan under yngre järnålder. Utifrån gravfält har t.ex. Anita Biuw visat att några stora gårdar i Spånga (Ärvinge bl.a.) sannolikt utgjort två separata gårdsenheter under yngre järnålder, alltså talande mot ensamgårdshypotesen.

Må vara hur det vill, i den här diskussionen, liksom i många andra fall då vi intresserar oss för järnålderns platser, så är ju inte detta av så stor betydelse. Typiskt är ju hur som helst att både ensamgårdar och gårdsklungor under järnåldern utvecklas till små bondbyar under medeltid, med ett par, kanske upp till fyra hemman.

/Mats

[tty]

Vad beträffar ensamgårdar/byar under vikingatid så är det ju intressant att Upplandslagen och Sörmlandslagen i samband med det då gängse solskiftet nämner ett äldre skiftessystem "hammarskifte", såsom varande fornt och inte längre giltigt. Det verkar osannolikt att man år 1300 redan skulle ha hunnit uppfinna två system för byreglering efter vikingatidens slut.

När det gäller namnbyten på gårdar så är jag på grundval av mina erfarenheter från Östergötland böjd att hålla med Yngwe. Namnbyten på gårdar är inte alls vanligt här, och förekommer i regel bara i samband med ett par speciella omständigheter:

1. Ibland (men långt ifrån alltid) vid säteribildning, och då i regel till ett mer "herrskapligt" namn.
2. Ibland (men långt ifrån alltid) när en gård byter jordnatur t ex blir eller uppehör att vara prästgård

Det är också relativt vanligt att ett kort namn som kan förväxlas med andra gårdar "byggs på" (t ex Nor -> Norsholm, Tuna -> Sjötuna, Orlunda -> Klosterorlunda)

Det är faktiskt vanligare att gårdsnamn försvunnit helt i samband med sammanslagningar av gårdar. I synnerhet under den senmedeltida agrarkrisen förekom detta rätt ofta.

[Yngwe]

Att gårdar oftare byter namn än byar låter rätt naturligt.


Det finns även gott om exempel på andra namnbyten, även om de som tty nämner säkert kan vara det vanligaste. Periodvis, särskilt i vissa trakter, får gårdar namn efter dess ägare och byter därmed namn då och då för att senare få ett namn som fastnar. Man kan anta att detta var vanligare innan administrationen krävde kontinuitet. I andra fall är ändringen mer glidande, ett namn förändras dialektalt och över tid tills det medför en likhet med ett annat ord som vid nedteckning blir etablerat.

Platsnamn kan vara förvånansvärt seglivade, i den by jag växte upp i finns ett Furuvi, det saknas i både LM's och Sofis register, ändå finns det i folks medvetande och har gett namn. åt idrottsplats och en villagata.  Platsen är en kulle och har troligen saknat betydelse för brukande av marken och gränsdragning och det verkar inte ha funnits någon bebyggelse där, på så slätt har platsen kanske slunkit igenom dokumentation.

Just faktumet att de flesta medeltida dokument rör administrativa handlingar gör att platser utan större betydelse får mycket svårt att bevaras i skrift. Det är alltså återigen så att risken är stor att man tror det man vet är representativt för den tidens verklighet.

[Bengan]

Platsnamn kan vara förvånansvärt seglivade, i den by jag växte upp i finns ett Furuvi, det saknas i både LM's och Sofis register, ändå finns det i folks medvetande och har gett namn. åt idrottsplats och en villagata. 

Mer OT... Jag har ofta slagits av detta med namn på idrottsplatser, med gamla fina namn som Linnevi, Ullevi, Valhalla, Tingvalla, Götavallen, Björnevi, Bäckevi, Tyrs hage, Balders hage, Eyravallen och Rimnersvallen m.fl. Nog är de vackrare än Löfbergs Lila Arena, Sparbanken Arena och Ericsson Globe.

[Castor]

Skalman har en högintressant tråd om Grendel och Beowulf:

http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=36&t=39110

Där nämns bland annat Klintekongen eller Jätten Opsal på Möns klint. Opsal används i detta fall som personnamn, men kanske var det ursprungligen ett namn på den mytiske Klintekongens residens högt uppe på Möns klint...

Vad kan det finnas för kopplingar mellan Jätten Opsal och Ynglingatals Upsölum? Klintekongens förmodade residens och Ynglingarnas dito kan ha fått samma namn därför att platserna hade samma funktion. Alltsammans är lite vagt men kanske den äldsta och ursprungligaste betydelsen av ortnamnet Uppsala/Opsal ändå är "högt belägen kungsgård". Fallet Mön antyder också att namnet kan ha haft sin tidigaste förekomst på de danska öarna och sedan förts norrut (jfr Odens, Njords och Yngve Frejs färdväg enligt Ynglingasagan!).

[Boreas]

Skalman har en högintressant tråd om Grendel och Beowulf:

http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=36&t=39110

Där nämns bland annat Klintekongen eller Jätten Opsal på Möns klint. Opsal används i detta fall som personnamn, men kanske var det ursprungligen ett namn på den mytiske Klintekongens residens högt uppe på Möns klint...

Vad kan det finnas för kopplingar mellan Jätten Opsal och Ynglingatals Upsölum? Klintekongens förmodade residens och Ynglingarnas dito kan ha fått samma namn därför att platserna hade samma funktion. Alltsammans är lite vagt men kanske den äldsta och ursprungligaste betydelsen av ortnamnet Uppsala/Opsal ändå är "högt belägen kungsgård". Fallet Mön antyder också att namnet kan ha haft sin tidigaste förekomst på de danska öarna och sedan förts norrut (jfr Odens, Njords och Yngve Frejs färdväg enligt Ynglingasagan!).

Kung respektive Jätte är två skilda titlar. Är Klintekongen och Uppsala-jätten två olika identiteter, eller står dessa två olika namn - som 'känningar' - på samma identitet?

[Castor]

I sägnernas och myternas värld kan nog "kung" och "jätte" vara samma sak. Klintekongen och Jøden Opsal är samma identitet. Enligt sägnen är det han som beskyddar Møn mot olyckor och angrepp.

Skalmantråden som jag länkade till ovan är verkligen spännande, men förutom omnämnandet av Jøden Opsal så har den inte mycket med begreppet Uppsala att göra.

[Yngwe]

Det engelska Upsall finns i medeltida skrift, närmare i Domesday Book som blev klar 1086.
 
Upsall är där ingen liten jordbruksenhet utan traktens huvudgods.
 
Det är förvisso möjligt att Upsall skulle fått sitt namn av Gamla Uppsala, men är det troligt? Och framförallt, finns det några faktiska omständigheter som stödjer det?
 

[AndreasE]

En snabb koll på Wikipedia-artikeln om Upsall (jag antar att det är Upsall i North Yorkshire du menar) placerar huvudgodsets grundande till 1300-talet. Det behöver alltså inte (men skulle förstås kunna ha) ha någon kontinuitet längre tillbaka. Själva orten beskrivs som en "hamlet" och alltså inte som en större eller viktigare by. Då Storbritannien inte har någon motsvarighet till FMIS så har jag förstås ingen aning om fornlämningsbilden i området.

Namnet är enligt samma Wikipedia-artikel av skandinaviskt ursprung och kommer, precis som det mest kända Uppsala, från "Upsalir", i artikeln översatt som "high dwellings".

Med tanke på att namnet har ett skandinaviskt ursprung så skulle jag säga att det finns två troliga förklaringar till det. Den ena är den enklaste (och i min mening den troligaste); namnet syftar på byns läge (det ligger visst på en brant kulle).
Det andra är att det mycket väl kan vara döpt efter Uppsala i Uppland. Som ett Skandinaviskt ortnamn i nordöstra England så kan det dateras till ca 850-1050 e.Kr. Vid denna tiden var Uppsala väl känt i Skandinavien. Ett en bosättning grundad av skandinaver i England skulle vara döpt efter det är knappast svårt att tänka sig.

Hur som helst, min poäng var inte att alla varianter av "Uppsala" runt om i Skandinavien eller utanför måste vara döpta efter Gamla Uppsala. Däremot så tvivlar jag på att "Uppsala" skulle vara ett begrepp som stod för en viss sorts bosättning (separat från den inneboende betydelsen som finns hos efterledet -sala). Då ett av de bevis/indicier som lades fram för den teorin var att det finns ett 50-tal (eller hur många det nu var) "Uppsala" runt om i Sverige, och kanske ett handfull utanför landet, så påpekade jag att det var vanligt att döpa nyetableringar under medeltid och tidig modern tid efter existerande städer, framför allt städer med en stark kyrklig närvaro. Jag gissade alltså att många av de Uppsala som man kan hitta på moderna kartor är just sådana senare etableringar döpta efter staden och domkyrkosätet Uppsala. Vidare så påpekade jag också att varken förledet "Up"- eller efterledet -"sal" var ovanliga under yngre järnålder, så det är att förvänta sig att man kan hitta några kombinationer av dem runt om i landet oberoende av någon speciell innebörd av namnet.

Sammanlagt så anser jag att för att kunna argumentera för att "Uppsala" skulle vara ett begrepp som syftar på en viss sorts bebyggelse, snarare än ett vanligt ortnamn, så måste man kunna visa att namnet går att knyta till ett antal primärenheter som går att föra tillbaka till åtminstone yngre järnålder och som helst även uppvisar gemensamma drag, antingen arkeologiskt eller bebyggelsemässigt. Jämför med de studier som har gjort runt ortnamnselement som -tuna och -vi.

(Sorry för ett så lång inlägg. Känner bara att jag inte riktigt lyckats föra fram min ståndpunkt på ett särskilt tydligt sätt i den här tråden. Hoppas att det är tydligare nu.)

[Carl Thomas]

Jag tänker mig Uppsala (och dess namnvariationer) som Hov, Vi eller Harg. De är ofta placerade i närheten av en Kungsgård eller större gård – men inte tätt intill utan en bit därifrån. Kanske var deras samlingsnamn (eller specialnamn) just Upsal, alltså ”salen där uppe”.

Denna tanke innebär då att alla ”tempel” som bar detta namn såg ut, eller fungerade, på ungefär samma sätt. Kanske var det en, eller flera gudar som tillbads just i ett Upsal. Andra gudar, eller kombinationer av dem, tillbads i ett Vi, Hov eller Harg – eller kanske var det en fråga om att Vi, Hov och Harg var taklösa – och ett Upsal var en takförsedd byggnad?

Adam skriver att själva” templet” hette Upsal. Det motsäger inte att det fanns fler Upsaltempel, han kanske bara pekade ut ett av dem. Kanske trodde han att det bara fanns ett Upsaltempel?

Kanske är det så enkelt att alla Kungsgårdar (och vi har många av dessa) hade ett Upsal invid sig och i vissa fall levde detta namn vidare och blev till ortsnamn senare när folk kanske glömt bort namnets  egentliga betydelse – men namnet levde kvar så som namn ibland har en benägenhet att göra i folkminnen.

Kanske var ett Upsal en plats intill en Kungsgård? Eller en plats där man var nionde år blotade – medan Vi, Hov och Harg var platser där man där man tillbad vardagsgudarna varje år. Alltså, Upsal kanske kan ses som en ”domkyrka” medan Vi, Hov och Harg var som sockenkyrkor?

Thomas

[AndreasE]

Men varför tror du att "Uppsala" hade samma funktion som Hov, Harg eller Vi? Jag förstår inte riktigt din argumentation eller vad du lägger fram som indicier på detta. Din teori är tydlig, men inte vad du har för argument för den.

Att Adam skriver att det var templet som heter "Uppsala" och inte platsen tycker jag låter som halmstrån. Jag är absolut ingen expert på Adam, men att lägga så mycket vikt vid en formulering (som dessutom är översatt från latin) när alla andra källor pekar på att det var själva platsen (med en stor huvudgård/kungsgård) som heter Uppsala känns skralt för min del. 

[Carl Thomas]

Skralt? Vi har en enda källa om ett ”tempel” och det är Adam. För honom hette detta tempel Upsal – och det lågt inte långt från Sigtun. Några missförstånd i själva översättningen fins inte. Det står som det står.

Jag har absolut ingenting emot att ett ”Upsaltempel” finns i Gamla Uppsala – och det är mycket möjligt att Adam försöker peka ut just detta Upsaltempel – som då kanske faktiskt låg i Gamla Uppsala – så jag ifrågasätter inte Gamla Uppsala på något sätt. Men jag misstänker att det fanns fler ”Upsaltempel”, kanske knutna till Kungamakten?

Det halmstrå du nämner tycker jag är omvänt… En enda källa finns om detta Upsaltempel och den källan nämner absolut  ingenting om något Uppsala – och halmstråt har placerat templet i Gamla Uppsala. (Den som placerade Upsaltemplet i Gamla Uppsala var Rudbeck – och för att göra detta använde han sig av ren och skär historieförfalskning. Även i sin samtid fick han våldsam kritik – så Kungen utfärdade dödstraff för att ens ifrågasätta gällande historiesyn. Det var tider det)!

Vi har många Uppsala i landet, över 60 om jag minns rätt. Några av dessa var kanske ”Upsalplatser”.

Jag brukar använda Kinnekulle som exempel. Där finns flera Uppsalar, ett Uppsala, området heter: Gamla Riket, det större området heter Sviakind. Intressanta namn, de får i alla fall mig att börja tänka – och ställa frågor.
 Här ligger alltså Gamla Riket, mitt i en stor centralbygd där det bor mest folk i riket - och området heter Sviakind. 

Nu ”tävlar” inte Kinnekulle med Gamla Uppsala på minsta sätt, i alla fall inte för mig. Den ena platsen utesluter inte den andra platsen – och båda är lika intressanta – och lika mycket värda.

Kinnekulles ”Gamla Riket” hotar inte Gamla Uppsala, tvärtom faktiskt. Här har funnits många riken under olika tider. Ett av dem fanns säkert vid Kinnekulle, ett annat i Gamla Uppsala och det finns högst troligt många sådana platser runt om i landet. Troligen i varenda landskap.

 Jag ser alltså mångfald, många Upsaltempel, många Kungsgårsdar, många Gamla Riken, många viktiga platser i olika sekler. Inte enfald ( ) – alltså bara en enda plats (Gamla Uppsala) där ”allt” fanns - under alla tider. På alla andra platser fanns ingenting, inte ens en vikingatid…

Thomas