Är ett Hov, och ett Vi samma företeelse? Är det en sorts storleksbeteckning? Är ett Hov större än ett Vi? Eller är det tvärtom? Är ett Hov en byggnad med tak och ett Vi är en inhägnad offerplats? Vilka källor/sagor har vi som beskriver detta?
Hur stora och ståtliga dessa hov varit är sen en helt annan fråga. Att utgå från att dom varit enkla timmerkojor är hursomhelst en kraftig underdrift. Karl F. nämnde just att hallen i Gudme hade en grundyta på 500 kvm. Långhuset på Borg i Lofoten är 8 m x 89 meter. Sen kunde man givetvis bygga både vind och torn i flera våningar. Tyvärr kunde dom bränna också, varför vi numer inte har nått rejält hum om hur den nordiska träkulturens hednatempel såg ut.
Vi vet dock att dom norska stavkyrkorna byggdes till 3. oich 4. våning - och helt och hållet efter hednatidens hovarkitektur. Vikingatiden hade dock större hov än kristnatidens första kyrkor. Jmfr. med följande foto och betänk att dom centrala hov/tempel alltså varit några stockar längre, bredare och högre...
http://www.touristphoto.no/images/nye%20bilder%202005/heddal%20stavk%202.jpgHistorien om dom klassiska grundstrukturer på hov och tempel har troligen haft gemensamma drag i norra som södra Europa. Skillnaden tycks dock ha varit att den Nord-Europeiska kulturen byggt i träd, häller än sten - med undantag av slott och herrgårdar där man haft vall, mur och torn. Från bronsålders tid har såväl borg-arkitektur som megalitstrukturer utvecklats också i Norden. Borgarna kan väl ha tjänat som hov, men i allmänhet anser man att dom riktigt stora hoven, typ Mære och Uppsala, varit timrade - i grövsta tillgängliga malmfuru. Sen borde man - som nämnt i tråden om "Tre högar" - hitta något liknande i närheten av Helsingtuna och/eller Högom...
---
Följande kategorier kan kanske hjälpa till att få en översikt över dom olika heligdomar från hednatiden:
1. Hult - Lysning i skog där man möttes för att "utiseta" och "vecka trollen".
2. Lund - Alm- eller eklund där man samlades under s.k. 'lövsalar' och "offrade".
3. Vie/Ve - "Hasslad vall", gårdens eller byns samlingsplats i heliga/sakrala/ödesdigra sammanhang.
4. Horg/Hörg - 'Hägnat hus", mindre, lokala bygg, med sal och kammare. Tillsvarande 'kyrkor'. Möjligen inuti fornborgar. Här utfördes troligt något som benämns som "ergi".
5. Hov - Större, regional församlingslokal med endera salar och kammare. Användes till en variation av intima möten och blott närvaro. Tillsvarande 'tempel'.
6. Kungahov/Drottninghov.
Magnus Lagaböters landslag från 1100-talets slut förbjuder explicit att "söka råd och umgänge med dom trollkyndiga finnar". Annars förbjuds man också att "ta upp gamla seder", som t.ex. att "vecka troll". Att söka sej ut i en hult eller ett horg med en partner kallades "utiseta" och förbjöds. "Ergi" kan ha varit en homosexuell praxis som på det tydligaste förbjudits.
Vad gäller dom större festligheter som arrangerades i hoven vet vi att dom markerade årets tider och livets gång, jämte en rad gamla, numer okända, ideal och traditioner. Sen drack dom varandra till, fästade på och "fäste fasta vänskapsband". Beskrivningarna av dom nordiska hov/tempel och tillhörande kan jämföras med dom funktioner och kulturuttryck man hittar i det antika Hellas och i Roms kungatid. Dom blottande skönheter och glada festligheter man dyrkat i Vikingahoven berättar om tydliga paralleller till antikens Baccanalier, Dionysos-fester och Mithraritualer.