Författare Ämne: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?  (läst 2900226 gånger)

Utloggad Kungsune

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 424
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4200 skrivet: juni 19, 2013, 16:38 »
Citera
Men jag tycker nog att du kapar ett av citaten lite grann i förtid: "Götarna bebor...därefter härskar svearna..." och sedan säger han att hela kusten är svensk. Götar (gothi) + svear (sueoni) = svearikingar (suedi). Eller har jag drabbats av multipla tryckfel i mina källor?

Detta med angler = britter låter (också) besynnerligt. Underligt nog, vare sig danska, engelska svenska eller engelska Wikipedia tycks känna till det. Inte heller på diskussionssidorna. Var kan jag läsa mer om saken?

Vet inte vilken version du syftar på?

Brittannia och britterna har ju skiftat från romarnas ockupation och framåt.
Ursprungsbefolkningen kallades Britanner av romarna då de bodde där och
senare när anglosaxarna kom kallade de de som redan bodde på ön för britter oavsett
stam. Vi diskuterar å andra sidan källor på 1000-talet och vad som gällde då. Kyrkohistorikerna räknar Anglerna som ett folk i Britannia och de refereras också sedermera till som brittanner.


Se ex Adam av Bremens text om Ethelred:

"Quo tempore Brittannis Adelrad filius Edgaris imperavit. Is non immemor iniuriarum, quas Dani ex antiquo Anglis inflixerant, exulem reppulit. Quem tandem, miseratus infortunii, rex Scothorum benigne recepit ibidemque Suein bis septem annos exulavit usque ad mortem Herici. "

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4201 skrivet: juni 19, 2013, 19:33 »
Vet inte vilken version du syftar på?

deinde Sconia prominet, regio Danorum, et supra eam tenso limite Gothi habitant usque ad Bircam. Postea longis terrarum spatiis regnant Sueones usque ad terram feminarum. Supra illas Wizzi, Mirri, Lamiy, Scuti et Turci habitare feruntur usque ad Ruzziam, in qua denuo finem habet ille sinus. Itaque latera illius ponti ab austro Sclavi, ab aquilone Suedi possederunt.

"Detta havs kuster har alltså i söder tagits i besittning av slaver, i norr av svenskar." (Emanuel Svenbergs översättning)

Brittannia och britterna har ju skiftat från romarnas ockupation och framåt.
Ursprungsbefolkningen kallades Britanner av romarna då de bodde där och
senare när anglosaxarna kom kallade de de som redan bodde på ön för britter oavsett
stam. Vi diskuterar å andra sidan källor på 1000-talet och vad som gällde då. Kyrkohistorikerna räknar Anglerna som ett folk i Britannia och de refereras också sedermera till som brittanner.

Se ex Adam av Bremens text om Ethelred:
"Quo tempore Brittannis Adelrad filius Edgaris imperavit. Is non immemor iniuriarum, quas Dani ex antiquo Anglis inflixerant, exulem reppulit. Quem tandem, miseratus infortunii, rex Scothorum benigne recepit ibidemque Suein bis septem annos exulavit usque ad mortem Herici. "

I många språk skiljer man på brittisk/britannisk, britter/britanner, british/brittanic, etc, av det enkla skälet att det är fråga om två skilda saker:
Det ena är namnet på en stor del av de folk som romarna mötte då de invaderade Brittanien, ett keltisktalade folk
Det andra är namnet på de som bor i Storbrittanien (egentligen hela de brittiska öarna, men det funkar nog inte i republiken Irland efter 1921)

Sett ur DNA-synvinkel kan man anta att de båda begreppen har mycket med varandra att göra, men efter att romare, angel-saxare, vikingar och normander har gjort sitt, torde det kulturella gapet mellan britanner och britter vara långt större än det som beror på tiden.

Att latin (och franska "breton", kanske fler latinska språk) använder samma ord för bägge kategorierna innebär inte att det bara är en kategori. 

Sedan vet vi att redan romarna kallade öarna för de brittiska, som ett samlande namn. Ungefär samtidigt var "sueoni" endast en av många stammar i Skandinavien.

Hur gick det till, och vilka belägg finns det, för att svearna gick från lokal liten stam (100 e Kr), till övergripande begrepp (1070 e Kr), utan att det kom med någon form av politiskt inflytande utan tvärtom var det en helt annan grupp som stod för det politiska inflytandet?
 

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4202 skrivet: juni 19, 2013, 20:25 »
Ta en titt på gränskartorna. Visst förekommer smärre ändringar av gränser, men de har altid varit stabila. Ägare kan däremot skifta. Ägor kan styckas, men vanligen utan att de ursprungliga gränserna ändras, dock att någon ny tillkommer. Det är förvånansvärt hur väl gränserna för de småländska folklanden överenstämmer med gränserna söder om "Blekinge-" resp "Skåne-" gränserna. Kan knappast vara en slump. Motsvarande upprepas mellan Halland och Finnveden.

Blekinge från början innebär i tid runt 1200. Men dessförinnan, t ex vid tiden för slaget vid Helga å (1026), så finns inte häraderna med säkerhet. Härad var troligen en idé som kom med Knuts inflytande och kyrkan.

Nästan alla "folkland" är indelade i 3 delar av försvaraskäl. Delarna är utformade så att man i princip ställer upp samma mängd krigare och under enhetlig ledning. De folkland, som är till ytan för små delar sig i 2, t ex Rekarna, Kind. Tiohäradsbygderna består alltså av 3 folkland. Njudung och Värend är eg tredelade, men har senare utökats med 2 delar (kanske folkökningar). Finnveden är 2-delad, men den 3:e delen var sannolikt Halland. Värends handel har alltid i sin huvuddel förts fram längs Helga å. Även under Gustav Vasas tid och framåt, trots påbud om tvång att välja Kalmar. Helge å däremot ser teoretiskt ut att vara ett alternativ, men i praktiken var denna väg avsevärt besvärligare, bl a p g a glesare befolkningar. En anledning till att Blekinge så sent hamnade under dansk kontroll bör ha varit just Virdarnas/Tiohäradsbygdernas motstånd. Danskarna ville säkert i det längsta dra tiohäradsbygderna in under sin egen maktsfär och att stänga deras förbindelse med havet skulle säkert direkt tvinga in tiohäradsbygderna under svenska centralmakten. De skeenden som fram till ca 1250 leder till att tiohäradsbygderna väljer att ställa sig i beroende av den svenska centralmakten i sannolikt utbyte mot att deras stift accepteras av kyrkan, bör alltså ha föranletts av att danskarna slutligen tog full kontroll över regionen runt Helga å. Detta stämmer i tid ungefär med en av gränsgångarna, som ägde rum 1250-52.
Väldigt mycket information trots att det finns så få källor så tidigt. Och så kan man undra varför Wulfstan på 890-talet kallar det Blekinge och inte Värend?

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4203 skrivet: juni 19, 2013, 20:47 »
Adam gör flertalet gånger åtskilnad mellan göter och svear. Adam befinner sig i Tyskland och har en man som är icke svensk som sagesman. Dansken pratar danska? Adam tyska? Även om språken då var närmre än idag torde det vara dialektal skilnad, kanske som rikssvenska-skånska eller än mer Svenska-danska? Dessa uppgifter översätts sedan till Latin som i sin tur blir utsatt för ett flertal omskrivningar genom tiderna. Texten har en kyrkopolitisk bakgrund och fyller ett behov utöver en ren faktabeskrivning. Utifrån allt detta är texten förvånansvärt klar om man läser den som en helhet och inte fragmentariskt. Adam är tydlig i att i samma mening uttrycka svear och göter, inte göter som är svearna. Att nämna dessa två namn fyller ingen betydelse om götarna är lika med svearna.

Personligen är skulle jag tro att Adam utifrån sin skrivpulpet och andrahands uppgifter inte kan ha en totalt tydlig bild kring geografin och struktur. Att han blandar ihop begrepp ibland är inte att förundra sig över.
När väderleksrapporten sänds talas det om Götaland och Norrland, är inte dessa en del av Sverige då? Om götarna är en delmängd av svearna så är det väl ganska logiskt att det talas om både götar och svear beroende på sammanhanget.

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4204 skrivet: juni 19, 2013, 20:57 »
När väderleksrapporten sänds talas det om Götaland och Norrland, är inte dessa en del av Sverige då? Om götarna är en delmängd av svearna så är det väl ganska logiskt att det talas om både götar och svear beroende på sammanhanget.

Men om götarna INTE är en delmängd av svearna, utan ett grannfolk, är det väl OCKSÅ ganska logiskt att det talas om både götar och svear beroende på sammanhanget?

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4205 skrivet: juni 19, 2013, 21:00 »
Hur gick det till, och vilka belägg finns det, för att svearna gick från lokal liten stam (100 e Kr), till övergripande begrepp (1070 e Kr), utan att det kom med någon form av politiskt inflytande utan tvärtom var det en helt annan grupp som stod för det politiska inflytandet?
Jag tolkar det som svionerna är flera folk och flera folkområden. Dessutom hoppar han över alla andra folk/stammar. Varför skulle han då nämna endast svearna som då skulle vara en lokal stam runt Gamla Uppsala? Det sannolikaste och mest logiska tycker jag är att svearna är ett samlingsnamn på flera folkgrupper, vilket också antyds i Tacitus text.
Citera
Härefter komma ute i själva oceanen svionernas folkområden1, vilka äro mäktiga icke allenast genom manskap och vapen utan även genom flottor.

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4206 skrivet: juni 19, 2013, 21:08 »
Men om götarna INTE är en delmängd av svearna, utan ett grannfolk, är det väl OCKSÅ ganska logiskt att det talas om både götar och svear beroende på sammanhanget?
Jag har väldigt svårt för att tolka det så när Adam skriver:

Kapitel 22
Citera
Sveonernas stammar är många, utmärkta i fråga om styrka och vapenföring, och dessutom framstående krigare både till häst och till sjöss.

I nästa kapitel fortsätter han beskrivningen av svearnas stammar.

Kapitel 23
Citera
Av Sveriges folkstammar bor de götar, som kallas de västliga, närmast oss.

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4207 skrivet: juni 19, 2013, 21:10 »
Här är ett annat citat från Tacitus;
Citera
Efter svionerna vidtaga omedelbart sitonernas stammar. I övrigt lika de förra skilja de sig i ett hänseende, nämligen däri, att en kvinna härskar över dem. Så långt hava de vansläktats icke blott från frihet utan till och med från träldom13.
Om svionerna är svearna, vilka är då sitonerna?

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4208 skrivet: juni 19, 2013, 21:13 »
Här är ett annat citat från Tacitus;Om svionerna är svearna, vilka är då sitonerna?
Är de samma som Jordanes Suehans och Suethidi? Har två samlingsnamn på flera folkgrupper/stammar flytit ihop till ett begrepp?

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4209 skrivet: juni 19, 2013, 21:18 »
Frågan om "Svear"och "Götar" är skila folkslag måste väl dagens DNA forskning kunna svara på. Antingen bär de på samma ursprungsgener eller så gör de det inte.

Thomas


Historia är färskvara.

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4210 skrivet: juni 19, 2013, 22:30 »
Väldigt mycket information trots att det finns så få källor så tidigt. Och så kan man undra varför Wulfstan på 890-talet kallar det Blekinge och inte Värend?

Jag gissar på att Blekinge kommer av "bleke", det lugna havet. En annan möjlig tolkning är "det ljusa" (bleka) landet. Namngivet ur sjöfararperspektiv, inte ur inbyggarperspektiv. Vi kan förstås inte heller vara säkra på att de politiska förhållandena 890 är desamma som under tidig medeltid.

Jag tolkar det som svionerna är flera folk och flera folkområden. Dessutom hoppar han över alla andra folk/stammar. Varför skulle han då nämna endast svearna som då skulle vara en lokal stam runt Gamla Uppsala? Det sannolikaste och mest logiska tycker jag är att svearna är ett samlingsnamn på flera folkgrupper, vilket också antyds i Tacitus text.

På 1070-talet är svearna inte bara en lokal stam runt GU. Antagligen är man redan på 100-talet ganska mäktiga i sitt område, därav Tacitus beskrivning. År 1070 är svearna en av de mest inflytelserika folkgrupperna i det som håller på att bli Sverige. Det är därför Adam skriver om dessa och om götar/gutar, men inte om andra, politiskt mindre betydelsefulla stammar/områden.

Jag har väldigt svårt för att tolka det så när Adam skriver:

Kapitel 22
Sveonernas stammar är många, utmärkta i fråga om styrka och vapenföring, och dessutom framstående krigare både till häst och till sjöss.

I nästa kapitel fortsätter han beskrivningen av svearnas stammar.

Kapitel 23
Av Sveriges folkstammar bor de götar, som kallas de västliga, närmast oss.

Jag vet. Du skrev om just detta i inläggen #4051 och #4052. Jag svarade i inlägg #4056.

Här är ett annat citat från Tacitus;

Efter svionerna vidtaga omedelbart sitonernas stammar. I övrigt lika de förra skilja de sig i ett hänseende, nämligen däri, att en kvinna härskar över dem. Så långt hava de vansläktats icke blott från frihet utan till och med från träldom. Om svionerna är svearna, vilka är då sitonerna?

Har ingen aning.

Är de samma som Jordanes Suehans och Suethidi? Har två samlingsnamn på flera folkgrupper/stammar flytit ihop till ett begrepp?

Antagligen inte. Se mitt svar på just denna fråga, inlägg #4000.

Carl Thomas: Det har gått 40-50 generationer sedan 1000-talet och folk har varit ganska rörliga. Jag tror att de skillnader som kan och bör ha funnits är svåra att fånga idag.

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4211 skrivet: juni 19, 2013, 22:32 »
Citera
Dock har vi ett problem med den gode tysken. Adam skriver "gothi" både om "götarnas stad Skara, götarna bor i väster, götarna gränsar mot Skåne, etc" OCH om dem som brände Rom 410. Samt vid en uppräkning av några kontinentala germanska stammar.
Ibland utgår Adam från de klassiska geografernas beskrivningar. I ett tidiigt skede är ju ALLA Skandinaver samlade under begreppet "Gother".
 Fram mot folkvandringstid, så har individuella grupper av Gother börjat särskilja sig inför geografernas och romarnas ögon. Då framträder en ny samlingsbenämning för ALLA östskandinaver (möjligen förutom för Gutarna, eftersom de alltid inför sörlänningarna förblir kända under namnet Gother) i egenskap av Svear (div latinska former) och västskandinaver i egenskap av Götar (Vestlandet/Tröndelag inte räknat).

Att svear/götar sedan även kan indelas i folkländer är en annan sak. Det vet inte geograferna vid sin tid och har svårt att förstå/överblicka att ex en Finnveding eller Värmlänning också kan samlas under begreppet Götisk. Eller att en sveon kan vara en Mörebo eller Vikboar eller Fjärdundabo.

Adams kunglige sagesman meddelar säkert vad han anser väsentliga upplysningar, men Adam har säkert svårt att koppla dessa upplysningar med de klassiska och romerska geografernas upplysningar, kanske p g a det förkristna samhällets dynamik inom de äldre klanstrukturerna inom Skandinavien.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4212 skrivet: juni 19, 2013, 22:43 »
Citera
Väldigt mycket information trots att det finns så få källor så tidigt. Och så kan man undra varför Wulfstan på 890-talet kallar det Blekinge och inte Värend?
Blekinge är ett bra exempel. Det finns överhuvudtaget inga upplysningar någonstans om att det blivande landskapet skulle vara ett eller flera "folkland". Däremot finns tydliga tecken på att delar av Blekinge har varit inordnat i Möre, vilket däremot är ett folkland, samtidigt som resterande Blekinge varit inordnat under Värend, vilket också är ett folkland. Har någon hört talas om "Blekinge ting" eller "Blekingelagen"?
Att området kallas "Blekinge", som samlingsnamn är en helt annan sak. Vi vet inte ens om begreppet avser vad vi idag känner som landskapet eller är en mindre del av detta eller större del än landskapet. Wulfstan kan ju faktiskt avse kustområdet från Stens Huvud till Torö Udde, som Blekinge. Wulfstans tids Skåne upphör ju någonstans kring Ystad.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4213 skrivet: juni 19, 2013, 22:48 »
Citera
På 1070-talet är svearna inte bara en lokal stam runt GU. Antagligen är man redan på 100-talet ganska mäktiga i sitt område, därav Tacitus beskrivning. År 1070 är svearna en av de mest inflytelserika folkgrupperna i det som håller på att bli Sverige. Det är därför Adam skriver om dessa och om götar/gutar, men inte om andra, politiskt mindre betydelsefulla stammar/områden.
Svear som samlingsbegrepp - JA. Men jag anar att du vill peka ut ett antal folkländer runt Mälaren som "mer" svear än andra. OM vi skall peka ut några mer svear än andra, så måste de rimligen knytas till den region, vars ledarskikt slutligen genomför enandet av det som skall bli Sverige, d v s Östergötland västanstång. Det var Birger Jarls ätts hemregion (även om beskrivningen är mer komplex) och denne verkade utifrån sina fornstora förfäders traditioner och pondus.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4214 skrivet: juni 19, 2013, 23:12 »
Svear som samlingsbegrepp - JA. Men jag anar att du vill peka ut ett antal folkländer runt Mälaren som "mer" svear än andra. OM vi skall peka ut några mer svear än andra, så måste de rimligen knytas till den region, vars ledarskikt slutligen genomför enandet av det som skall bli Sverige, d v s Östergötland västanstång. Det var Birger Jarls ätts hemregion (även om beskrivningen är mer komplex) och denne verkade utifrån sina fornstora förfäders traditioner och pondus.

När vi är så långt framme som 1200-talet, finns det gott om källor som är mer tillförlitliga och enklare att tolka. Upplandslagens Konungabalk och Västgötalagarnas Rättlösabalk beskriver extremt tydligt mot att svear = folklanden.

Jag ser följande skeden, väldigt grovt

Äldre järnålder - svearna är en av de stammar som tydligast går att urskilja. De är maritimt inriktade, antagligen med distanshandel vilket ökar sannolikheten för att de ska vara kända av de kontinentala geograferna.

Runt 500 e Kr uppstår nya gravskick i Mälardalen. Vi vet inte om det är impulser utifrån genom handel, migration eller till och med återvandring (heruler?). En del sagomaterial pekar på det, men det är ont om "riktiga" belägg.

Vikingatid. Kungaätten i Uppsala är stark och välkänd. Runt år 1000 sker det första försöket till ett enande. Sveafolket/området, götafolken/länderna och antagligen Gotland går samman i ett löst rike, först under sveakungar (Segersäll o Skötkonung). Traditioner för kungaval mm skapas eller traderas från svearnas egna.

1000-1200 tal. Riksbildningsprocessen är minst sagt utdragen. I ett första skede är Danmark/ kristendomen/ frankiskt tänkande drivande bakom ett offensivt Västergötland. Under hela perioden är Öster- och Västergötland väldigt framträdande, men ingen part klarar att hålla makten utan att ha med sig även svearna i maktkampen. 

1250 Det börjar bli ett land av oredan och makten inleder vandringen mot att så småningom etablera sig i Stockholm.

Så nej. Vi måste inte knyta svearna till Västanstång för att få ihop det. F ö, Birger Jarl föddes visserligen i Bjälbo, men är begravd i Varnhem. Öst- eller Västgöte?

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4215 skrivet: juni 19, 2013, 23:13 »
Skoglar, visst har det skett mycket uppblandning av DNA från och med vikingatid till nutid. Men vårt äldre DNA skall inte vara något problem att få fram tycker jag, frågan är väl mer om det blivit gjort eller inte blivit gjort.

Som jag ser det var vi ett homogent folk som bodde i södra Sverige under den tid Mälardalen låg under vatten. under sen stenålder, tidig bronsålder, började Mälardalen befolkas söderifrån. Med befolkas menar jag bosättningar, inte jaktsällskap eller tidiga tillfälliga boplatser.

En invandring från öster eller från norr skulle alltså omgående kunna spåras i vårt äldre DNA eftersom det skulle skilja sig rejält. Vi skulle också få lite svårt att förklara att vi alltid haft samma språk, kultur, traditioner, gravskick, religion, osv.

Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4216 skrivet: juni 19, 2013, 23:36 »
Blekinge är ett bra exempel. Det finns överhuvudtaget inga upplysningar någonstans om att det blivande landskapet skulle vara ett eller flera "folkland". Däremot finns tydliga tecken på att delar av Blekinge har varit inordnat i Möre, vilket däremot är ett folkland, samtidigt som resterande Blekinge varit inordnat under Värend, vilket också är ett folkland. Har någon hört talas om "Blekinge ting" eller "Blekingelagen"?
Att området kallas "Blekinge", som samlingsnamn är en helt annan sak. Vi vet inte ens om begreppet avser vad vi idag känner som landskapet eller är en mindre del av detta eller större del än landskapet. Wulfstan kan ju faktiskt avse kustområdet från Stens Huvud till Torö Udde, som Blekinge. Wulfstans tids Skåne upphör ju någonstans kring Ystad.


Jag har tidigare bett dig styrka att Blekinge skulle tillhöra Värend, utan resultat.  Det som talar emot att Värend som folkland skulle innefatta Blekinge är ett mycket tydligt bebyggelseavbrott mellan Värend och Blekinge, hur ofta ser man det mitt i ett folkland? Däremot kan man givetvis ändå inte utesluta att det stått under Värends kontroll, men då är vi igång och spekulerar.


Men när det gäller Helgeåns betydelse är du fel ute. Helgeån rinner upp i Finnvedens perifiera utkanter och bilden av gravar verkar snarast höra till Finnvedens kluster.   Det finns förvisso en beröringspunkt med Värend kring Rydaholm, vilket är intressant, men på det stora hela så är det främst två vattendrag som för söderut för Värend, och det är Mörrum och Ronnebyån.  Möjligen obekant för de flesta är att de faktiskt sitter ihop, Årydsjön avvattnas huvudsakligen till Åsnen och Mörrumsån men även till Rottnen och Ronnebyån.   Dessa vattenleder möts alltså mitt i Konga härad och knyter an till ett idag stort sjösystem som varit betydligt större.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4217 skrivet: juni 19, 2013, 23:40 »
Det brister likväl i det tänket.


Om vi tar det till extremen


Gravtyp A återfinns runt om i landet med 5000 bekräftade fall. Gravtypen är starkt koncentrerad till ett avgränsbart område.  Vi bedömmer att riskerna för förstörelse har varit någorlunda likartad över hela landet.
Vi har då här ett underlag som är så stort att det kan förväntas vara någorlunda rättvisande även om bevarandegraden varierar lokalt.




Gravtyp B återfinns runt om i landet i 3 fall, varav två är närliggande. Även här är riskerna för förstörande bedömda som likartade.   Men här är underlaget så pass litet att det inte klarar att buffra för lokala variationer i bevarandegraden. 


För gravtyp A så kan vi alltså göra en bedömning om var gravtypen ursprungligen varit vanligast, men det kan vi inte för gravtyp B


Båtgravfälten befinner sig någonstans på skalan mellan fall A och fall B, och utan tvekan är båtgravsfallet mer likt fall B , ergo, bedömningsunderlaget är mycket svagt.


Eftersom bedömning av fyndsammansättning och ålder är direkt beroende av dagens förekomst så är dess representativitet lika osäker som den ursprungliga spridningen.




Varför väcker det då sådana känslor?   Jag kan bara svara för egen del.  Jag tycker det är stötande att folk med lång akademisk utbildning inte klarar av att värdera sitt underlag och än mindre göra en riktig statistisk analys, men likväl använder det som underlag för sina slutsatser.   Och ibland, när det verkar som om man försöker stödja en förutfattad mening med hjälp av så dåligt underlag, så är det direkt upprörande.

Men kom igen. Båtgravar är en ovanlig fornlämningstyp. Självklart kommer den statistiska säkerheten inte vara lika god som om vi hade 5000 båtgravfält. Det betyder dock inte att vi inte kan använda deras spridning för att bygga teorier. Eller menar du att vi inte kan uttala oss om några fornlämmningstyper som inte består av ett tillräckligt stort statistiskt underlag? Då faller ju en mycket stor del av den elitkopplade arkeologin bort då det ju per definition ofta handlar om ovanliga arkeologiska fyndkategorier. Ta hallbyggnader. En ovanlig fyndkategori, dock spridd över ett stort geografiskt område. Bland dessa hallbyggnader kan vi se regionala skillnader i deras generella arkitektur, tex platåer i Mälardalen men inte på västkusten eller i Skåne. Menar du att dessa skillnader inte går att använda för att antalet hallbyggnader är för litet för en god statistisk analys?

I detta fall så kan vi ju ändra på frågeställningen. Hur många kända gravfält har vi i Sverige? Hundra tusen eller så? Kanske fler? Hur många av dessa är kända, säkra båtgravfält? 11. Hur många av dessa 11 båtgravfält ligger längs Fyrisån/Ekoln? Fem. Hur många ligger norr om Mälaren? Åtta. Hur många ligger i östsverige? Alla 11. Vad kan vi sluta oss till av detta? Att det förefaller vara en ovanlig fornlämningstyp som endast anlagts av en mycket begränsad del av befolkningen. De förefaller även vara knutna till östsverige, med en särskilt täthet längs Fyrisåns dalgång. Hur man väljer att tolka dessa ovedersägliga fakta är förstås upp till varje arkeolog. Framtida upptäckter kan ändra på bilden, men vi kan inte bygga dagens tolkningar på möjliga framtida upptäckter.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4218 skrivet: juni 19, 2013, 23:43 »
Västgötalagarnas Rättlösabalk beskriver extremt tydligt mot att svear = folklanden.


Snälla Skoglar, du hittar ju bara på.  Det här påståendet är ju ren lögn.   Din ambition är så tydlig att att din trovärdighet närmar sig noll. Är det överhuvud taget meningsfullt att diskutera med dig.  Jag menar inte att vara respektlös, men du får väl ändå visa lite respekt för dina forumskamrater genom att lyssna på deras argument.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?
« Svar #4219 skrivet: juni 19, 2013, 23:45 »
Precis! och därför var kronologin oviktig. Att jag jämförde olika tider var medvetet för att man ska förstå skillnaderna.
Jag tycker att tankesättet stämmer bra överens med vad vi redan tror oss veta. Kanske kan delvis samma sak speglas i fornborgarnas typologi och utbredning. Stora regionala försvarsborgar ligger glesare och små lokala ligger tätare. De första ligger inom de tidiga kyrkbältena på Sven lagmans kyrkkarta i Götalandskapen. De täta ligger som bekant i Kustnära miljöer och hela Mälardalen. Det här är bara spekulationer och anledningen att jag tar upp det är mest för att visa återigen hur lätt det är att bilda antiteser som inte går att avfärda. Det visar att de etablerade ideérna är väl så tunna.

Vänta, varifrån kommer denna "typologi" av fornborgarna? Att de skulle vara större "regionala" fornborgar i Götalandskapen och "små lokala" i Mälardalen? Eller att de skulle vara äldre i Götalandskapen?

Fornborgarnas täthet är ju snarast starkt förknippad med tillgången av passande lokaler (alltså höjder) i terrängen, och stora fornborgar finns på många ställen i Mälardalen. Och vi har undersökt alldeles för få fornborgar för att kunna säga någonting specifikt om deras kronologi i olika delar av landet.