Vetgirig,
Någon i tråden borde då vara jag, kanske.
Ok, då kör vi.
Vatten rinner alltid nedåt, mot närmaste lägre punkt, är vi överens så långt Vetgirig? Jag tror inte att vatten förändrar detta beteende i GU. Tror du?
Då studerar vi Fyrisån lite. Den rinner rakt ned mot GU i riktning mot GU:s platåer. Innan den kommer fram viker den västerut. Orsaken till att den rinner västerut just här är att det finns ännu lägre mark åt väster. Är vi överens hit också?
Markområdet som Fyrisån alltså undvek, ligger alltså högre än det markområde som ligger västerut. Det behöver inte vara mycket högre, bara högre. Så Fyrisån tog alltså den vägen. Därmed vet vi att det markområde som ligger mellan Gravåsen och Fyrisån är högre än området västerut. Är vi överens hit?
Ute på detta högre markområde finns det några stora grusåsar som alltså är ännu högre än omgivande terräng. Från dessa rinner vatten nedåt (tyngdlagen du vet) mot det lägre liggande området – och sedan (fortfarande genom tynglagen) ned i Fyrisån.
Tror du mig inte så tappa vatten i handfatet. Det brukar rinna ned i ett hål på handfatets lägsta punkt… Enklare kan jag faktiskt inte förklara.
Jag vet ingen, inklusive mig själv, som ens har pratat om djupet på dessa sjöar och vattendrag. Detta eftersom det är totalt okänt.
Visst kan det vara smältvattensjöar – men titta på träden på kartan, de har löv. Då bör det vara sommar.
Men, sjöbotten och bäcken finns med på Geofysbilden jag nämner ovan. Geofyserna gick ned till 270 cm om jag minns rätt. Hur djupt låg då bäcken och sjön? Det går alltså att ta reda på detta genom Geofysmaterialet.
Problemet, och jag ser det som ett stort problem, är att ingen har tydligen begärt in dessa uppgifter från geograbbarna.
Man tror inte att det har varit en bäck och en sjö här – så man har helt enkelt inte frågat.
Thomas