Nya fynd i Gamla Uppsala

[gangrade]

Myrby träsk fanns definitivt kvar fram till 1800-talet. Däremot så tyder de geologiska och makrofossila undersökningarna som utförts i träskets mitt att det redan under perioden folkvandringstid-vikingatid blev torrlagt under sommarhalvåret. Kanske inte varje år, men tillräckligt ofta för att ge de borrkärnor som tagits upp ur träsket den karaktären. Det saknas torvväxt, leran är fattig på växtdelar och de som finns är till stor del av terrestrisk typ.

Då kan man ju åtminstone säga att det området var "rejält vattensjukt".

[Skoglar]

Myrby träsk fanns ju uppenbarligen kvar fortfarande för ett par hundra år sedan. Det ligger ganska högt i terrängen och måste ha haft en avrinning i dalgångarna söderut (mellan Högåsen och Tunåsen) och norrut (väster om Prästgården och Disagården). Dessa dalgångar är än i dag kalla och fuktiga.

I rapportens bilaga 6 (sid 22, PDF-sida 25) "Detaljerad vattennivå ca år 500 f. Kr." ser man tydligt att områdena vid Myrby Träsk och Prästmyran ligger under 20-meterslinjen och de är därför de sista delarna av GU att komma upp ur havet.

Men de ligger alltså båda lägre än omgivande terräng, vilket förklarar att de utgör våtmarker långt efter det att de stigit över havsytan. Avrinningen från omgivande terrängavsnitt samlas genom gravitation till dessa båda områden.
Däremot är terrängen Ö om Tunåsen, S om muséet, något högre. 25-meterslinjen passerar genom området i en båge.

Min minnesbild av området är inte alltför bra, men jag drar slutsatsen att ju längre söderut man kommer från muséet, desto lägre (och blötare) blir terrängen. Men man får nog dra sig ner till eller t o m förbi Röboåsen innan man kan finna spår av mer omfattande våtmark.

[Anders i Uppsala]

Hur gammalt kan namnet Tunåsen vara? Och vad för slags tun kan det syfta på?

[Anders i Uppsala]

Och hur är kopplingen mellan Tunåsen, Tuna backar och Tunaberg? Har det legat något försvunnet Tuna mitt i allt detta?

[Carl Thomas]

Anders i Uppsala.
Rudbeck har varit i närheten av dessa kartor, då kan vi inte lita på dem tyvärr eftersom de visar GU. Enligt AndreasE finns de med i Atlantica och jag ser ingen anledning att misstro has uppgifter.

Om kartorna är hyggligt korrekta eller om de är överdrivna eller starkt manipulerade vet vi inte. Vi får undersöka vidare.

Jag tror fortfarande på sjö söder och en bäck söder om grusåsen. Om vi tar bort kartorna så är är det ju så att detta område är fyndfattigt och saknar fornminnen. Yngwes karta visar detta på ett bra sätt. Hade detta område varit torrt hade det funnits både forminnen, hus, gårdar och mycket annat. Men, det är tomt.

Det finns senare kartor som visar detta område helt tomt - och geofysundersöknknhen visar inga huslämningar eller annat som visar på bosättning i detta område - och geogysbilderna visar en bäck och en sjöbotten just här. Tar vi bort kartorna så tappar vi sjön från 1500 talet som tidsangivelse på att sjön och bäcken fanns - men  nya geologiska undersökningar bör kunna ge oss bra tidsangivelser som ersättning.

Hur detta område såg ut på 400 talet och hur högt dess yta låg vet vi inte heller. Hur högt dess yta ligger dag vet vi.
Geofysundersöknkngen kanske kan ge oss svar på en del frågor - beroende på hur frågorna ställs kan det bli intressanta svar.

Thomas

[123hopp]

Är detta "tun" inte det symboliska rad av stolpar som just har funnits, Anders i Uppsala? De är inte uttänkta för att
skydda nägöt område mot inkräktarna. Detta område väckte fasan nog i gemene man, tror jag.

[Anders i Uppsala]

Kan platsen med stolpraderna ursprungligen hetat Tuna och fått namnet Uppsala när hallen ("salen") byggdes uppe på kungsgårdsplatån?

Eller syftade Uppsala kanske ursprungligen på en by längre uppåt land jämfört med Sala by i närheten av Sala backe?

[Skoglar]

Vi har i en annan tråd, tror det var "Begreppet Uppsala", grälat en hel del om betydelsen av namnet Uppsala.
Jag har själv lutat mot att Uppsala är ett spontant namn på bebyggelsen "ovanför" eller uppströms ett Sala.

Men det är klart att ett Tunanamn knutet till platsen ger en del möjligheter.

Tun lär ursprungligen stå för inhägnad, men jag gissar att stolpraden med sex meter mellan fundamenten platsar in. Lite för glest och för stort, kanske? Alternativet är att stolpraden/erna pekar in mot tunet ifråga.

Vad man sedan gjorde på Tunaplatserna är nog inte klarlagt. både administrativt och religiöst centrum har diskuterats. Ingetdera borde vara omöjligt för GU:s del.

[Yngwe]

Som kommentar till "den lilla" sjön nordöstra om Kungsgården, så noterar Ljungkvist och Lindkvist i " Gamla UppsalA - framväxten av ett mytiskt centrum" att just i detta område finns lågt liggande mark som vid snösmältning har stående vatten. De tolkar också lagren som att plogmassor och/eller svämsediment fyllt igen lägre terräng här.  Vidare talar de om att Kungsgårdsplatån är rumsligt avskiljt från nordostlig bebyggelse, troligen för att terrängen varit blöt och olämplig för bebyggelse. Ytterligare, inom samma undersökningsområ påvisar man två gårdskomplex liggande på varsin sida om en igenfylld Bäck.




Nu är detta skrivet 2009 så saker kan ju ha ändrats, om inte så ser jag ingen anledning till att tvivla på den lilla sjö som jag ritat in och som återfinns på kartorna.  Den som känner till faktaläget idag får hemskt gärna redogöra för detta så noggrant som möjligt.  AndreasE du hade ju något här, kan vi inte få lite noggrannare detaljer?

[AndreasE]

Nu är detta skrivet 2009 så saker kan ju ha ändrats, om inte så ser jag ingen anledning till att tvivla på den lilla sjö som jag ritat in och som återfinns på kartorna.  Den som känner till faktaläget idag får hemskt gärna redogöra för detta så noggrant som möjligt.  AndreasE du hade ju något här, kan vi inte få lite noggrannare detaljer?

Jag har läst igenom rapporten och håller med om att det är sannolikt att det funnits i det området, om inte en sjö, så åtminstone ett vattensjukt område som var olämpligt för bebyggelse.

Däremot så stämmer det inte med din inritade sjö. Det område som diskuteras har en nordöst-sydvästlig orientering från Kungsgården ut i åkern. Din inritade sjö följer istället Kungsgården och täcker det tätt bebyggda område som Duczko undersökte 1992-94. Titta på figuren på sidan 26 där de tolkade boplatsområden ritats in. Det är det smala området mellan Kungsgården och den östra bebyggelsen som menas.

[Carl Thomas]

AndrasE kan detta smala område vara den lilla ö som fanns på 1500 tals kartan ?

Jag tänker som så att om och när Rudbeck ritade kartan kan han inte ha fabulerat hej vilt OM kartan skulle visa hur GU såg ut på hans egen tid, folk kunde ju enkelt kontrollera.

OM kartan skulle visa GU i ett tidigare skede kan han ju ha fabulerat, vet du i vilket textsammanhang denna bild visas?

Thomas

[Adils]

Det är inte helt ovanligt att en begravningsplats ligger på en ställe  omgivet av vatten; ta t.ex. (kungs-) högarna i Vada och några av de här:

https://www.google.se/#q=Gravf%C3%A4lt++p%C3%A5+%C3%B6ar

[Adils]

Intressant, men en annan tråd är ju sexudden på Byestads gravfält....

[AndreasE]

AndrasE kan detta smala område vara den lilla ö som fanns på 1500 tals kartan ?

Jag tänker som så att om och när Rudbeck ritade kartan kan han inte ha fabulerat hej vilt OM kartan skulle visa hur GU såg ut på hans egen tid, folk kunde ju enkelt kontrollera.

OM kartan skulle visa GU i ett tidigare skede kan han ju ha fabulerat, vet du i vilket textsammanhang denna bild visas?

Jag har inte sett någonting som ser ut som om det skulle ha varit en ö i alla fall.

När det gäller Rudbeck så skrev han för en internationell publik. Risken att bli "avslöjad" sågs nog som liten. Om den äldre kartan (den som hade hittats i ett arkiv i början av 1600-talet) framställdes som just en "äldre" karta så var det förstås öppet för större överdrifter.

Tyvärr så vet jag inte i vilket sammanhang dessa kartor visas i Atlantica.

[Yngwe]

Jag har läst igenom rapporten och håller med om att det är sannolikt att det funnits i det området, om inte en sjö, så åtminstone ett vattensjukt område som var olämpligt för bebyggelse.

Däremot så stämmer det inte med din inritade sjö. Det område som diskuteras har en nordöst-sydvästlig orientering från Kungsgården ut i åkern. Din inritade sjö följer istället Kungsgården och täcker det tätt bebyggda område som Duczko undersökte 1992-94. Titta på figuren på sidan 26 där de tolkade boplatsområden ritats in. Det är det smala området mellan Kungsgården och den östra bebyggelsen som menas.

Jag har flera gånger sagt att kartan ska läsas med tolerans. Jag har på fri hand tolkat de äldre kartor som presenterats, och min tolkning gör inget anspråk på att träffa en strandlinje eller ens vara nära att göra det.
Det vore dock riktigt intressant att få tillgång till koordinater för de företeelser jag nämnde i mitt förra inlägg, för då hade vi kunnat korrigera kartbilden.




När det gäller ön i denna lilla sjö så skulle jag helt plötsligt vilja påstå att fem myror är fler än fem elefanter. Vad har de med saken att göra? Jo, deras främst hit heter "Det är O'et i ordet som gör det"    Jag tror helt enkelt att ön är ett O. Jämför med de andra beteckningarna så ser ni att O är en naturlig del av dessa.




Tillägg.


Efter att igen ha studerat bildmaterialet i nämnda rapport så tangerar min fiktiva sjös västliga gräns nästan på metern gränsen för det blöta område som syns i bild 6.  Den är kanske trots allt inte så dåligt placerad.

[Boreas]

Vad hände i og med Uppsala på 400-talet?

För omkring 2900 år sedan hade det mesta Uppsalaåsen stigit över dåvarande havsnivå,
vilket kan ses i bilaga 5 (Hellqvist, 2003). Det äldsta tecken på mänsklig aktivitet som hittats
vid Gamla Uppsala är en stencirkel, som på sin tid konstruerats på en uppstickande ö. Den har
daterats till strax före år 1100 f. Kr, vilket stämmer bra överens med landhöjningen i området
(Hagerman, 2011).

Uppsalatrakten var från början skärgård, och i takt med att mer mark exponerades
invandrade så småningom vegetation i form av både barr och lövskog. Tack vare att vattnet
låg mycket högre än idag hade Gamla Uppsala ett centralt läge, med anlöpande vattenvägar
från olika riktningar, vilket med tiden gav platsen stor betydelse i mitten av järnåldern även
som tings- och marknadsplats. Uppsalaåsen sköt ut över slätten och fungerade därmed som ett
topografiskt landmärke.

Från Uppsalaåsen gavs en bra överblick över det omkringliggande landskapet. Kring år 500 f. Kr. har bebyggelse utvecklats på båda sidor av Samnans dalgång. Brukningsmetoder och markanvändning utvecklades och trappades upp. Denna utveckling fortsatte under de kommande 900 åren och en ny form av bebyggelse utvecklades på byggda terrasser (Frölund 2007).

Mellan 400 och 550 e. Kr. minskade odlingsaktivitetens omfattande samtidigt som man såg en stor kulturell utveckling. De tre största gravarna (östhögen, västhögen, mitthögen) är från just 500-talet e.kr (Hellqvist, 2003). Dessa s.k. ”välvda gravhögar” består av en jordmantel, vilken täcker kärnröset, som i sin tur står på en brandgrav i botten. Den högsta högen vid Gamla Uppsala, västhögen, är omkring 12 meter hög, och är det största svenska gravminnet av denna typ (Frölund, 2007). Efter denna period ökade vegetationsmängden i
form av bland annat barrträd vilket också påvisar den nedgången i kulturaktiviteter nämnt ovan (Hellqvist, 2003).

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:539976/FULLTEXT01.pdf

[Carl Thomas]

Yngwe, O, oj, visst har du rätt, ön ersätts med ett O! 

Jag avskyr dumhet, speciellt min egen!

Thomas

[Yngwe]

Yngwe, O, oj, visst har du rätt, ön ersätts med ett O! 

Jag avskyr dumhet, speciellt min egen!

Thomas

Jag hävdar bestämt att ju mer vi tittar på Magnus, Brasse och Ewa, ju klokare blir vi. 

[supergeten]

Vad hände i og med Uppsala på 400-talet?

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:539976/FULLTEXT01.pdf

  http://www.svd.se/kultur/understrecket/katastrofen-ar-536-visar-sig-i-myterna_8115272.svd 

Kanske inte riktigt rätt årtal, men det kanske stämmer med andra sakers förändring i GU?

[AndreasE]

Efter att igen ha studerat bildmaterialet i nämnda rapport så tangerar min fiktiva sjös västliga gräns nästan på metern gränsen för det blöta område som syns i bild 6.  Den är kanske trots allt inte så dåligt placerad.

Titta på bilden över olika schakt. Du behöver flytta "sjön" minst 5-10 meter åt öster, göra den hälften så lång och kanske dra ut den lite mer åt nordost. I beskrivningen av Duzckos undersökningar så beskrivs vad som förafaller vara ett dikessystem av parallella diken. Det är nog möjligt att området var mer dränerat under järnåldern än efter att det blev åkermark.

Vad hände i og med Uppsala på 400-talet?

Uppgifterna kommer från Arkeologi och miljögeologi i Gamla Uppsala. (1993 och 1996), och de borrkärnor som beskrivs där. Den "nedgång" som syns i Myrby träsk har sannolikt med själva bebyggelsens expansion att göra. Makrofossilen ger en mycket lokal bild, så troligtvis hänger det samman med att mindre av marken precis runt om våtmarker används till jordbruk utan tas över av bebyggelse och kanske andra aktiviteter. Mängden sotpartiklar i borrkärnan, som visar på vedeldande, visar ingen nedgång utan ökar genom hela perioden, så den mänskliga aktiviteten verkar inte uppvisa någon nedgång. Genom perioden skiftar även mängden spannmålsodlande gentemot boskapshållning. Det är möjligt att ökad elit närvaro ledde till att större areal avsattes för bete åt boskap, då eliten generellt konsumerade mer kött än folk i genomsnitt.