Boreas, naturligvis låg inte all mark som kunde användas till jordbruk under vatten. Frågan blir ju då om vi skall räkna den första bondens lilla åker som tidpunkten för en jordbrukande befolkning, eller, när majoriteten av befolkningen levde av jorbruk. Det bör skilja en hel del mellan dessa tidpunkter, eller hur?
Dösar och gånggrifter finns inte i Mälardalen, men hällkistor finns. För att bygga hällkistor behövs ett behov, kunskap, tradition, massor av folk och en organisation. Det fanns alltså i Mälardalen vid denna tid bevisligen eftersom hällkistor finns där.
Så fort det fanns land ovan vattenytan fanns det även folk som trampade på den. Jägare osv fanns i Mälardalen tidigt. Om de bodde där hela året eller om de var där enbart sommarhalvåret är för mig okänt, men det kan andra säkert svara på.
Vad jag vet går det inte, med DNA, att särskilja något lokalområdes befolkning från andra delar av Sveriges befolkning, mer än Samerna. Då bör Sveriges befolkning alltså vara homogen. Ser vi på att vi alla talar samma språk, har haft samma religion och kultur osv så stödjer det logiken. (Simmar den som en gås, låter som en gås och ser ut som en gås så är det högst troligt en gås).
Har du andra uppgifter om DNA hos Svenska folket? Kan vi särskilja Mälardalningar genetiskt från Sveriges övriga befolkning? Knappast.
Mälardalens befolkning bör då härstamma från södra landsdelarna. När landhöjningen gjort sitt vandrade viss befolkning norrut och bosatte sig där.
Thomas