Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Vetgirig]

Före 750 måste väl ändå föreligga kraftfulla indicier om att man också seglade. Romerska flottor har opererat in i Östersjön. Bildstenar på Gotland. Hällristningar kan påvisa "segelkanoter?" med "utliggare". Ingen skall få mig att begripa varför nordbor gav sig till att paddla eller ro för att komma till resp från Gotland. Då får man ju räkna med att övernatta till sjöss. Det behövs inte om man seglar.
Enligt Samen som byggde skinnbåten i Nordnorge paddlade man aldrig utan rodde, vad gäller framförande i sjöar och vattendrag, medan man seglade till havs (men han visste inte hur man riggade för hans farfar hade aldrig lärt/behövt detta). Båttypen anses ha anor från tider då de första människorna anlände till Nordnorge (bl a hällristningar)

[Boreas]

Tja Vendel har väl varit en tanke men det är tidigare men tiden är intressant, 620 talet är inte så långt ifrån 750 då vi har segel dokumenterat på våra farkoster i östersjön, möjligen de kom med ny teknik?

Man har länge haft den teori att det 10.000 år gamla båtfolket i Östersjön inte kommit på att göra mastfot, mast och segel innan vikingatidens början.

Att man på den tid redan handlat med Medelhavets seglande båtfolk under 3-4000 år tycks man här ha glömt. Teorin baserar sej mao. på en utdaterad teori om Östersjön och Nord-Europa som et isolerat och tillbakastående område intill romertid.

Historiker som trodde på en sådan modell hävdade gärna att dom nordliga folkslagen var oorganiserade och ociviliserade barbarer, till vem Caesar kom med den första gnutta högre kultur och civilisation. Historiker som fortfarande lever i sådana villfarelser har knappt uppdaterad på dagens arkeologiska, genetiska och språkhistoriska realiteter.   

På basis av dagens fakta-grundlag är sannolikheten för att bronsålderns skandinaver gjort mastfötter och seglat över Östersjön större än osannolikheten för sådana seglatser. Så länge man inte kan bevisa motsatsen berättar Ockams rakhyvel att sannolikheten är störst för att Östersjöns marina kultur hade samma nivå som Medelhavets sjöfarare - inte minst under den tid då lampolja av säl och verktyg av flinta - jämte konstverk av bärnsten och diverse metaller - ständigt fann vägen från Östersjön och Nordsjön till Svarta havet och Medelhavet.

[Boreas]

Uppsala öd anno 814?



http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Europe_814.jpg

[dersa]

Nu när tråden ändå fullständigt spårat ur så ställer jag en fråga till Vetgirig och Boreas, med tanke på att det är i Arkeologiforum vi befinner oss, var finns det arkeologiska fynd som visar att våra nordiska förfäder hade segel på sina båtar/skepp/kanoter vid de tidpunkter ni nämner? Vetgirig, övernatta till sjöss gör man än idag , oavsett om man seglar, går för motor eller ror, det beror ju faktiskt på hur långt man ska ta sig..

[Skoglar]

Nu när tråden ändå fullständigt spårat ur...
/quote]

Sant...

quote author=dersa link=topic=4226.msg61406#msg61406 date=1372434096]
...med tanke på att det är i Arkeologiforum vi befinner oss, var finns det arkeologiska fynd som visar att våra nordiska förfäder hade segel på sina båtar/skepp/kanoter vid de tidpunkter ni nämner?

En sak som jag funderat över, som dessvärre inte har med arkeologi att göra, är Skidbladner. Frejas skepp, byggt av skickliga dvärgar, med ett segel som har medvind oavsett färdriktning.

1. En sådan myt förutsätter att man har kunskap om segel när myten skapas
2. Den som endast känner till den enklaste segelsättningen, den som ger fart när vinden kommer rakt eller snett bakifrån, måste ju bli imponerad första gången vederbörande ser en segelrigg som möjliggör kryss, dvs att båten kan röra sig framåt även när vinden kommer snett framifrån. En vild spekulation är att myten tog form när man hade viss kunskap om kryssegling, men att man då ännu inte behärskade tekniken?

Så hur gammal tror vi att myten om Skidbladner är?

[Anganatyr]

Ja, visst finns det fyndfattiga gravar på flera av gravfälten. De tenderar att tillhöra de senare gravarna, mot slutet av vikingatiden. Både båtgravfälten i Badelunda och Alsike har sin tyngdpunkt i vikingatid. Det ändrar inte det faktum att båda dessa gravfält i stort är mycket speciella.

Men detta tycker jag rimmar dåligt med det du skrev i det inlägg jag svarade på, nämligen:

Sen är det nog lite fel att prata om "ordinära" båtgravar. Båtgravarna i Vendel, Valsgärde, Ultuna, Alsike och Badelunda är inte ordinära på något sätt. Däremot så har jag för mig att det finns några mer "ordinära" (i betydelsen fyndfattiga) båtgravar på de mindre/mer perifera båtgravfälten (tex i Sala och den som grävdes ut i Skamby). Dessutom har de ensamma båtgravarna en tendens att vara "enklare" till utrustningen än båtgravfälten.

Det finns ju "enklare" utrustning även i båtgravfälten, precis som det finns liknande utrustning som dem i Vendel och Valsgärde i ensamma båtgravar (se tex resterna av skölden från Nabberör på Öland).

[AndreasE]

Men detta tycker jag rimmar dåligt med det du skrev i det inlägg jag svarade på, nämligen:

Mitt svar var i relation till Yngves fråga om inte de första båtgravarna som upptäcktes var "ordinära", vilket ju inte stämmer då tex både graven i Ultuna som grävdes ut på 1850-talet och de första gravarna i Vendel som upptäcktes på 1880-talet faktiskt var "spektakulära". Det jag sen ville få fram med det stycke du citerade, om än möjligtvis dåligt formulerat, var att alla de tidigt undersökta båtgravfälten i (Vendel på 1880-talet, Alsike i slutet av 1800-talet, Valsgärde på 30-talet osv) har mycket rika gravar. Däremot så gick jag inte in på det komplicerande faktum att båtgravarna generellt blir enklare och fyndfattigare mot fram mot slutet av vikingatiden. Det gäller alla båtgravfält, vad jag förstår. Därmed innehåller alla "spektakulära" båtgravfält som fortsätter in i 900-tal/1000-tal även enklare gravar.

Det finns ju "enklare" utrustning även i båtgravfälten, precis som det finns liknande utrustning som dem i Vendel och Valsgärde i ensamma båtgravar (se tex resterna av skölden från Nabberör på Öland).

Observera att jag skrev "en tendens att vara "enklare" i utrustningen", vilket ju förstås betyder att jag inte pratar om en absolut regel. Det finns rika ensamma båtgravar, men ofta är de lite enklare än de rikare båtgravarna på båtgravfälten. Detta skulle kunna bero på kronologi. De flesta ensamma båtgravarna, i alla fall i Mälardalen, tillhör vikingatiden, då båtgravarna generellt sett är "enklare" än de vendeltida båtgravarna. Både graven på Öland och Augerum, med sina rika innehåll, är vendeltida, och passar alltså in i ett sådant mönster.

[Vetgirig]

Nu när tråden ändå fullständigt spårat ur så ställer jag en fråga till Vetgirig och Boreas, med tanke på att det är i Arkeologiforum vi befinner oss, var finns det arkeologiska fynd som visar att våra nordiska förfäder hade segel på sina båtar/skepp/kanoter vid de tidpunkter ni nämner? Vetgirig, övernatta till sjöss gör man än idag , oavsett om man seglar, går för motor eller ror, det beror ju faktiskt på hur långt man ska ta sig..

Burenhult identifierade en hel mängd sådana bland hällristningar. Sedan får man hoppas att dateringarna av ristningarna är någorlunda goda.
Överhuvudtaget har vi inte hittat så mycket skepp inom Östsverige. Det är på andra sidan Östersjön och i Västsverige de flesta finns. Äldst är som nämnts de i Salme, där alltså minst ett hade mastfot.

Varför skulle man rista om man inte visste vad man ristade?

[Boreas]

Nu när tråden ändå fullständigt spårat ur så ställer jag en fråga till Vetgirig och Boreas, med tanke på att det är i Arkeologiforum vi befinner oss, var finns det arkeologiska fynd som visar att våra nordiska förfäder hade segel på sina båtar/skepp/kanoter vid de tidpunkter ni nämner?

Nu nämnde jag segel och mastfot som ett moment i ett längre svar till Kylarvende, ang. förhållningssätt till vikingatidens historiska bakgrund.

Eftersom du frågade har jag lagt till en liten uppdatering av tidigare material som på senare år dykt upp i frågan om mast och segel på nordiska båtar - på en därtill ägnad tråd.

Förövrigt försökte jag - som du kanske lagt märke till - att leda uppmärksamheten tillbaks till trådens tema - och Skoglars senaste citat från sagan om "Olaf hin Helga" - angående den gamla konstitutionsform för Svea-riki och Svia-veldi - också beskriven som "Sveakongens ägo" och "Uppsala Öd".

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4226.msg61368.html#msg61368

Colbecks historiska karta från 814 (ovan) anger vad  engelska forskare hittat ang. Fenno-Skandias demografiska och politiska enheter under Karl d. Stores tid.

Såvitt jag kan se stämmer kartan rätt bra med Wulfstans beskrivning av "Sweon". Det "Sweonland" som Ottar beskriver drygt 60 år senare lär ha infattat en något större del av nuv. Norrland än vad Wulfstan beskriver.

I början av 1100-talet beskriver Isländingabok samma område som "Sviariki" och Filip som "svia-konung". Detta styrker givetvis att Snorres beskrivning från 1200-talet bygger på historiska källor - och i allmänhet stämmer med verkligheten som den såg ut i "Svitjod" före, under och efter Olov Haraldssons tid.

Sammantaget betyder det att Uppsala Öd var en förening av Götar, Gutar och Svear - så som det beskrivs i Gutasagan - som samlades redan innan vikingatiden ställde krav på nya typer råvaror och resurser - jämte nya talanger, färdigheter, ansträngningar och uppoffringar. 

[Anganatyr]

Mitt svar var i relation till Yngves fråga om inte de första båtgravarna som upptäcktes var "ordinära", vilket ju inte stämmer då tex både graven i Ultuna som grävdes ut på 1850-talet och de första gravarna i Vendel som upptäcktes på 1880-talet faktiskt var "spektakulära". Det jag sen ville få fram med det stycke du citerade, om än möjligtvis dåligt formulerat, var att alla de tidigt undersökta båtgravfälten i (Vendel på 1880-talet, Alsike i slutet av 1800-talet, Valsgärde på 30-talet osv) har mycket rika gravar. Däremot så gick jag inte in på det komplicerande faktum att båtgravarna generellt blir enklare och fyndfattigare mot fram mot slutet av vikingatiden. Det gäller alla båtgravfält, vad jag förstår. Därmed innehåller alla "spektakulära" båtgravfält som fortsätter in i 900-tal/1000-tal även enklare gravar.

Observera att jag skrev "en tendens att vara "enklare" i utrustningen", vilket ju förstås betyder att jag inte pratar om en absolut regel. Det finns rika ensamma båtgravar, men ofta är de lite enklare än de rikare båtgravarna på båtgravfälten. Detta skulle kunna bero på kronologi. De flesta ensamma båtgravarna, i alla fall i Mälardalen, tillhör vikingatiden, då båtgravarna generellt sett är "enklare" än de vendeltida båtgravarna. Både graven på Öland och Augerum, med sina rika innehåll, är vendeltida, och passar alltså in i ett sådant mönster.

Men bör i så fall inte både ensamma båtgravar och båtgravar i båtgravfält då ingå i samma begravningssed? Det sker ju samma förändring mot enklare gravar över tid för båda typerna. Varför skall man skilja på båtargravar i båtgravfält och ensamma båtgravar?

[Skoglar]

För att anknyta till trådens rubrik.

I kapitel 77 av Olavssagan har vi en nulägesbeskrivning (presens) från tidigt 1200-tal skrivet av en person som skulle bli Islands lagman, och som var god vän med Västergötlands lagman. Vad han skriver är ganska enkelt och tydligt, och stämmer fortfarande ganska bra överens med språkbruket på TV-vädret:

Svitjod (ursprunglig betydelse sveafolket) är namnet på det land där svearna bor. Synonymt med Svealand.

Sveavälde är det om råder över vilket sveakungen (Uppsalakungen) råder. Det är alltså större än Svitjod.

Svearike är i princip en synonym till Sveavälde. Sveakungens rike, dvs Svealand och andra länder över vilka han är kung.

Välde är besläktat med väldig och våld. Det betyder "kraft/makt" på finska, men används också om riksvägar "valta-tie", huvudvägar.

Rike är väl ett lån från keltiskan, besläktat med rich, och -rix, som i Asterix. Österrike på finska heter Itä-valta (Österrike/Östermakten). Frankerriket är långt större än Franken. Riket är det område över vilket frankerna råder.
Det romerska riket är som bekant enormt, och långt större än Rom. Det tyska riket (åtminstone de två första) är ingen nationalstat i modern mening, utan ett välde som omfattar de flesta tyska länderna. Norska Ranrike, Ringerike splittrar bilden. Här används "-rike" i namnet på mindre politiska enheter.

Detta avser då läget på 1220-talet. Lite tyder på att det skulle vara helt annorlunda tvåhundra år tidigare. Utvecklingen under 1000-1100-talen talar ju mer för ett Götarike. Sveariket fanns redan år tusen.

[Anganatyr]

För att anknyta till trådens rubrik.

I kapitel 77 av Olavssagan har vi en nulägesbeskrivning (presens) från tidigt 1200-tal skrivet av en person som skulle bli Islands lagman, och som var god vän med Västergötlands lagman. Vad han skriver är ganska enkelt och tydligt, och stämmer fortfarande ganska bra överens med språkbruket på TV-vädret:

Svitjod (ursprunglig betydelse sveafolket) är namnet på det land där svearna bor. Synonymt med Svealand.

Sveavälde är det om råder över vilket sveakungen (Uppsalakungen) råder. Det är alltså större än Svitjod.

Svearike är i princip en synonym till Sveavälde. Sveakungens rike, dvs Svealand och andra länder över vilka han är kung.

Välde är besläktat med väldig och våld. Det betyder "kraft/makt" på finska, men används också om riksvägar "valta-tie", huvudvägar.

Rike är väl ett lån från keltiskan, besläktat med rich, och -rix, som i Asterix. Österrike på finska heter Itä-valta (Österrike/Östermakten). Frankerriket är långt större än Franken. Riket är det område över vilket frankerna råder.
Det romerska riket är som bekant enormt, och långt större än Rom. Det tyska riket (åtminstone de två första) är ingen nationalstat i modern mening, utan ett välde som omfattar de flesta tyska länderna. Norska Ranrike, Ringerike splittrar bilden. Här används "-rike" i namnet på mindre politiska enheter.

Detta avser då läget på 1220-talet. Lite tyder på att det skulle vara helt annorlunda tvåhundra år tidigare. Utvecklingen under 1000-1100-talen talar ju mer för ett Götarike. Sveariket fanns redan år tusen.

Som uttrycket "själva Svitjod" utvisar kunde beteckningen Svitjod även stå för vidare områden, och så använder även Snorre ordet. Han skriver att Ingjald illråde sände "män runt hela Svitjod och bjöd till sig konungar och jarlar och andra framstående män". Bland de inbjudna fanns också konungen av Västergötland - enligt Snorre kunde alltså även Västergötland inräknas i begreppet Svitjod. Han säger också sedemera att konung Ingjald var konung över "större delen av Svitjod". Då hade han underkuvat alla landskap förutom Östergötland. Ibland heter det att någon var konung av Svitjod, och "konungadömet i Svitjod" i omtalas. Namnet Svitjod nämns tillsammans med Norge och Danmark. Rimligtvis avses i både det ena och andra fallet hela riket. Det är således uppenbart att hela det svenska riket sådant det såg ut på Snorres tid kunde innefattas i namnet Svitjod.

[Vetgirig]

Sammantaget betyder det att Uppsala Öd var en förening av Götar, Gutar och Svear - så som det beskrivs i Gutasagan - som samlades redan innan vikingatiden ställde krav på nya typer råvaror och resurser - jämte nya talanger, färdigheter, ansträngningar och uppoffringar. 

Enligt viss finsk forskning, vilket inte motsägs av den finska forskningen, så har det rike Olaus Petri nämner som Vendland/Vindland/Finland en utbredning längs kusterna avsevärt söderut, troligen i varje fall t o m Kurland/Apuliaregionen. Detta inkluderade Roden, Åland och Finska Viken och allt kallades även "Estland" vilket borde vara Östlandet. Riket bör ha varit någon typ av federation.

Vad gäller Gutarnas roll så menar man att dessa lämnat spår efter sig oftare inom just nämnda region (men i så fall då t o m nuvarande Danzigområdet) och inte minst SPRÅKLIGA spår, vilket kan tydas som att Gutarna snarare var politiska partners med Vendland/Vindland/Finland än med något "västligare" Sveavälde. Samma språkliga (eller andra) spår finns inte längs Östersjöns västra kuster. När alltså Gutarna årligen bekräftar handelsavtalet med Svearna, så gör man det som representanter för ett Vendland/Vindland/Finland.

När Sverige sedan av politiska resp kyrkliga skäl börjar attackera federationens delar, så utför naturligtvis Vendland/Vindland/Finland motattacker, vilka i vår historieskrivning omtalas som upprepade piratdåd. Lägg märke till att Gutarna alltid förskonats från "Estniska" piratattacker (de kunde försvara sig väl, men sågs kanske även som tidigare bundsförvanter). Även Gotlands konvertering till Romersk Katolska kyrkan genom Linköpings stift får en förklaring varför den kommer. Ett kärnområde för sammanhållningen inom Vendland/Vindland/Finland bör alltså varit Åland, SV Finland, Ösel resp NV Estland (och möjligen Gotland).

[Skoglar]

Korrekt. Än idag kallar islänningarna vårt land (hela landet) för Svitjod.

Man kan anta att alla nordbor under äldre järnålder kallade Uppsalakungens land för Svitjod. Våra olika namn ute i Europa (Sweden, Suéde, Schweden etc) härrör oxå från Svitjod.

Endast i grannländerna Danmark och Norge kom det sig att utvecklingen av det begränsade Svitjod till det större Sveavälde/rike faktiskt påverkade deras nann på grannlandet i öster/norr. Endast skandinaver säger Sverige.

så det är kanske inte så konstigt att Snorre tycker att en förklaring av begreppen är på sin plats...

[Skoglar]

Enligt viss finsk forskning, vilket inte motsägs av den finska forskningen, så har det rike Olaus Petri nämner som Vendland/Vindland/Finland en utbredning längs kusterna avsevärt söderut, troligen i varje fall t o m Kurland/Apuliaregionen. Detta inkluderade Roden, Åland och Finska Viken och allt kallades även "Estland" vilket borde vara Östlandet. Riket bör ha varit någon typ av federation.

Vad gäller Gutarnas roll så menar man att dessa lämnat spår efter sig oftare inom just nämnda region (men i så fall då t o m nuvarande Danzigområdet) och inte minst SPRÅKLIGA spår, vilket kan tydas som att Gutarna snarare var politiska partners med Vendland/Vindland/Finland än med något "västligare" Sveavälde. Samma språkliga (eller andra) spår finns inte längs Östersjöns västra kuster. När alltså Gutarna årligen bekräftar handelsavtalet med Svearna, så gör man det som representanter för ett Vendland/Vindland/Finland.

Det här får mig att fundera.Namnet Finland är ju inte finnarnas eget utan ett utifrån kommande (av svear) givet namn. Etymologin är väl inte helt övertygande.
Men vad jag ändå inte får ihop i det här är ju finskans namn på Ryssland och ryssar, Venäjä och Venäjäinen.
Det låter ju på finskan som att "ven-" inte är "vi finnar" utan ett annat folk

Vender verkar vara något slaviskt. Ända ner i Tyskland/Sorbien har vi ortnamn som Wendisch Bora, bredvid Deutsch Bora.

För att sedan tala mot mig själv, och riskera att bli ovän med alla finnar, ortnamnet Turku har jag setts kopplas samman med Trieste och Torgau, ett ursprungligen illyriskt ord som genom slaviskan färdats norrut och gett oss ordet torg (marknadsplats).

Kan man tänka sig en slavisk närvaro norr om Finska Viken?

[Frågvis Amatör]

Det här är ett mycket intressant påstående:

Man kan anta att alla nordbor under äldre järnålder kallade Uppsalakungens land för Svitjod. Våra olika namn ute i Europa (Sweden, Suéde, Schweden etc) härrör oxå från Svitjod.

Frågor:
-Vem är man?
-"Alla nordbor under äldre järnålder kallade Uppsalakungens land för Svitjod" Det förutsätter någon slags opinionsundersökning under äldre järnåldern? Hur har du genomfört den?

Vilket underlag har du för påståenden om "Uppsalakungen" under äldre järnålder? Har du en vetenskapligt verifierad källa eller är det samma gamla "sagosoppa" som du kokar upp igen?

Thomas I

[Skoglar]

Det här är ett mycket intressant påstående:

Frågor:
-Vem är man?
-"Alla nordbor under äldre järnålder kallade Uppsalakungens land för Svitjod" Det förutsätter någon slags opinionsundersökning under äldre järnåldern? Hur har du genomfört den?

Vilket underlag har du för påståenden om "Uppsalakungen" under äldre järnålder? Har du en vetenskapligt verifierad källa eller är det samma gamla "sagosoppa" som du kokar upp igen?

1. Med "man" menar jag den del av allmänheten som intresserar sig för svensk järnålder.
2. Bra fråga. Slarvigt av mig. Egentligen menade jag 500-talet och framåt. Stryk "äldre".  Såvitt jag känner till har vi inga källor, vare sig i sagor eller andra, som ger Uppsalakungarnas område ett ANNAT namn än "Svitjod" före vikingatiden. Om jag har fel i detta antagande, ge mig gärna det alternativa namnet. Och nej, jag har inte gjort någon opinionsundersökning. Det borde du förstå utan att fråga. Alla järnåldersmänniskor torde vara döda sedan länge...

När det gäller det omfattande gravområdet runt Gamla Uppsala, så finns det såvitt jag känner inte någon uppgift om ett annat namn än (Gamla) Uppsala. Det är väl ändå belagt, att det på platsen finns ett antal monumentala gravar och att sagor och arkeologi stödjer varandra i att peka ut GU som ett säte för kungar?

Sedan om ordvalet "sagosoppa", är det din uppfattning att man konsekvent och uthålligt skall negligera alla äldre skriftliga källor mär man försöker förstå vår järnålder/vikingatid, eller ser du att det KAN finnas ett värde att faktiskt läsa dem?

[Frågvis Amatör]

Skoglar:

Sedan om ordvalet "sagosoppa", är det din uppfattning att man konsekvent och uthålligt skall negligera alla äldre skriftliga källor mär man försöker förstå vår järnålder/vikingatid, eller ser du att det KAN finnas ett värde att faktiskt läsa dem?

Vissa källor kan fungera socialantropoligiskt som Snorre när de är skrivna i efterhand. Samtidiga källor som inte bygger på andrahandsuppgifter har ett större värde när det gäller makt och politik.

Adam av Bremen bygger sina beskrivningar på andrahandsuppgifter som Sven Tveskägg och faktumet att ha företrädde en viss maktenhet inom den katolska kyrkan.

Jag kan rekommendera dig att läsa några av Maja Hagermans böcker , som "Det rena landet" och "Spåren av kungens män" för att ta del av tankar som ifrågasätter "Sagosoppan".

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Skall vara Sven Estridsen och inte Sven Tveskägg som var Adam av Bremens förstahandskälla.

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Skooglar:

Om jag har fel i detta antagande, ge mig gärna det alternativa namnet. Och nej, jag har inte gjort någon opinionsundersökning. Det borde du förstå utan att fråga. Alla järnåldersmänniskor torde vara döda sedan länge

Det är du som använder kommentarer där det kan framstå att du har mental kontakt med människor som levde under järnåldern. Ditt förtydligande är helt OK.

Såvitt jag känner till har vi inga källor, vare sig i sagor eller andra, som ger Uppsalakungarnas område ett ANNAT namn än "Svitjod" före vikingatiden.

Nu är du igång igen med magert underbyggda slutsatser.  Vilka Uppsalakungar? När fanns dessa Uppsalakungar? Vilket område styrde dessa Uppsalakungar över?

När det gäller det omfattande gravområdet runt Gamla Uppsala, så finns det såvitt jag känner inte någon uppgift om ett annat namn än (Gamla) Uppsala. Det är väl ändå belagt, att det på platsen finns ett antal monumentala gravar och att sagor och arkeologi stödjer varandra i att peka ut GU som ett säte för kungar?

Vilka kungar, om du inte värmer upp "Sagosoppan"? Dessutom använder du ett cirkelresonemang vilket jag kommenterade för några veckor sedan om Lunds totala dominans över hela Skandinavien. Kommer du ihåg Lunds gamla historia, ärkestift över hela norden?

Krävs lite mer än att skotta upp jordhögar för att bygga ett emperium.

Jag ifrågasätter inte Uppsala eller Mälardalens betydelse  under järnåldern men mer graden av betydelse. Finns inga verkliga spår av riksbyggande förrän 1100 e.kr och senare av det som blev dagens Sverige.

Du gör det ofta enkelt för dig. Bara för att det står uppgifter i källor från 1000 - 1200 e.kr måste det ha varit sant 700 år tidigare.

Thomas I