Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[vemvet]

Skoglar!

I en tid där kungen kunde bli ihjälslagen om han inte hade tillräckligt stöd av västgötar och östgötar så  blir det fullständigt ologiskt att någon från Uppsala utser kandidaten. En sådan kandidat måste vara rejält modig
Att det står svear i texten måste nog tolkas på annat sätt.

"Svenskar äga rätt att rösta i Västra Götalands län" skulle man väl kunna säga idag utan att för den skull anta att det är någon i Stockholm som avgör vem du får rösta på. Alla i Sverige får inte heller rösta utan endast de som är mantalsskrivna i rätt län.

Dessutom refererar du ju till Adam som säger att det är Götarna som styr i Svearnas land. Skulle de då vända sig till Uppsala för att få en kandidat utsedd?

[Ättelägg]

Vemvet, inte alls, tronpredetenten var inget löst kort (oftast) utan förankrad i ätt och sed. För det mesta verkar det ha gått bra förutom vid misstag och senare, efter kröning när någon motkandidat skaffat tillräckligt stöd inom aristokratin för att våga sig på vågspelet. Uppenbarligen att det svenska systemet haltade ju mer in i medeltiden vi kom för att ändas i en stark familj som kunde hävda kungavärdigheten under relativt lång tid.

[Frågvis Amatör]

Andreas: Vad försöker du säga?

Det gjorde det säkert (OBS - ett antagande). Det har ju alltid funnits ett intresse av att placera sig högt i landskapet för att imponera bland eliten.

Det är dock inte det jag pratar om. Jag pratar om ett systematiskt anläggande av konstgjorda platåer uppbyggda av sten och lera på vilka man placerade större representativa byggnader. Dessa behöver inte ligga i ett höjdläge, vissa har legat i åkermark, andra i sluttningar osv.

Är hela GU platån byggd av mänsklig kraft och högarna ovanpå detta?

Är detta en ny klassifikation för vilken platå som är tillräckligt fin eller vad är det du vill säga?

Thomas I

[Frågvis Amatör]

Jag tror inte på tankar om stammar under järnåldern.  Med Mälardalslogik har Uppåkra kontrollerat hela Skåne sedan 100 f. kr. Finns dock lite problem med denna centrala bild av Skåne under järnåldern.

Begreppet skåning under sen vikingatid kan nog delas upp i sydvästskåningar ner till Trelleborg med Uppåkra som centrum. Sedan fanns det kanske sydöstskåningar kring Simrishamn och nordöstskåningar vid Vä. Dessa områden hamnade sedan under en dansk överhöghet mot slutet av 900-talet e. kr men har nog betraktats som daner tidigare.

Nordvästra Skåne med Bjärehalvöns rika arkeologi är en vit fläck här nere i pusslet om Skåne under järnåldern.

Oj. Nu kommer jag ihåg att Skåne inte har några kungshögar i Uppåkra och allt för få båtgravar runt Uppåkra. Dessutom nämns inte Uppåkra, Järrestad, Löddeköpinge/Borgeby, Ravlunda eller Vä av Snorre och då ingår detta inte i tankar kring den svenska riksbildningsprocessen som startade i Uppsala. 

Automatiskt behöver dessa irriterande frågor om överhöghet egentligen var överhöghet inte ställas för Mälardalen och Uppsala eftersom det smutsar ner vår ärorika historia.

Detta kan då ignoreras liksom Halland, Öland , Gotland, och Småland. Kartan stämmer inte med terrängen men kartan gäller!

Thomas I

[Ättelägg]

Amatör, helt enkelt att de stora hallarna anläggs på för ändamålet uppbyggda platåer. Vad du får att Uppåkra skall ha kontrollerat Uppåkra ifrån vet jag icke, har väl överhuvud tagit inte stött på något liknande påstående. Tråden handlar om "svearna" med tillägget under vikingatiden. Skåne är väl överhuvudtaget inte med här med tanke på geografi, kontrollerades väl i så fall av danen eller möjligen självständig.

Oj. Nu kommer jag ihåg att Skåne inte har några kungshögar i Uppåkra och allt för få båtgravar runt Uppåkra. Dessutom nämns inte Uppåkra, Järrestad, Löddeköpinge/Borgeby, Ravlunda eller Vä av Snorre och då ingår detta inte i tankar kring den svenska riksbildningsprocessen som startade i Uppsala

Alla orter i Skåne och skåne har varit en del av Sverige under medeltid och efter 1658, förstår inte vad detta har med tråden att göra. Att Skåne skiljer sig åt gällande typologi under denna tid är väl inte så konstigt, eller? Vad av denna surhet gällande denna tråd, Skåne förbisedd? Nå tråden handlar om svear under vikingatiden så kanske du kan fylla på med fakta, vet att det finns en runsten med texten, typ, han flydde inte vid Uppsala eller så.

[AndreasE]

Andreas: Vad försöker du säga?

Är hela GU platån byggd av mänsklig kraft och högarna ovanpå detta?

Är detta en ny klassifikation för vilken platå som är tillräckligt fin eller vad är det du vill säga?

Thomas I

Läs igenom vad jag skriver och tänk till en gång till. Har du hört talas om husplatåer? Husplatåer är en fornlämningskategori som definieras (lite fort och förenklat) som flacka platåer uppbyggda av sten, jord och lera ovanpå vilka man sedan byggt mer representativa byggnader. Platåerna brukar vara ungefär lika långa som byggnaden som stått på dem, någon eller några meter bredare, och i genomsnitt kanske en 20-30 cm hög. Det är helt enkelt ett sätt man grundlade större byggnader på. Denna metod går att finna lite här och där, men är vanlig i Mälardalen från romersk järnålder fram till slutet av vikingatid.

Jag vet inte om hallen i Uppåkra stod på en så förbättrad/upphöjd yta att den skulle klacificieras som en husplatå. De får du fråga de som forskar om Uppåkra. Rent generellt är dock inte husplatåer vanliga i Skåne vad jag förstår.

En husplatå är varken bra eller dålig. En hallbyggnad utan en platå är inte sämre än en hallbyggnad med en platå. Det handlar bara om olika byggnadstraditioner. Däremot så kan man se att i de områden där man byggde husplatåer så kunde man utskilja sin hallbyggnad som extra viktig genom att bygga en mer imponerande husplatå än vad var vanligt i området. Det betyder inte att en stor husplatå i tex Uppland skulle betyda att den byggnaden var "finare" än en hallbyggnad utan husplatå i tex Västergötland. Om VG inte hade traditionen, så kan man inte använda den för att jämföra.

Självklart är inte rullstensåsen i GU byggd av människohand. Husplatåerna som ligger på grusåsen är byggda för hand.

[Ättelägg]

Funderat lite mer, helt klart att det upplägget Sverige hade med att en region valde kungen och andra behövde bekräfta detta. Mycket hårslitande uppstår eftersom det synes orättvis, varför skulle de förfördelade regionerna finna sig i slikt? Tja, kanske helt enkelt att i begynnelsen var hednisk kult med begränsad "makt" för kungen för under medeltiden mer bli reell makt, men under denna tid fanns det inte längre en ätt utan en elit med släktband där mång i sig kunde hävda kungavärdighet med följden att den utvalde redan var bestämd utan större komplikationer, för det mesta. En ordning där garanten var just jämlikheten i bekräftelsen av valet vilket gör att även om svearna hade rätten att taga och vräka kungakandidat hade även göterna sin rätt att vräka valet. Vilket i sig gör valet av nödvändighet till en kompromiss där alla parter måste vara överens innan valet.

Coolt.

[AndreasE]

Jag tror inte på tankar om stammar under järnåldern.  Med Mälardalslogik har Uppåkra kontrollerat hela Skåne sedan 100 f. kr. Finns dock lite problem med denna centrala bild av Skåne under järnåldern.

Mälardalslogik? Vad är det ens? Vad Uppåkra hade för roll i Skånes politiska landskap är inte någonting jag kan uttala mig om då jag inte kan tillräckligt om skånsk arkeologi. Troligtvis har den väl inte sett likadan ut under hela platsens livstid? I grund och botten måste förstås både Uppåkra och Uppsala tolkas utifrån sitt lokala sammanhang.

Oj. Nu kommer jag ihåg att Skåne inte har några kungshögar i Uppåkra och allt för få båtgravar runt Uppåkra. Dessutom nämns inte Uppåkra, Järrestad, Löddeköpinge/Borgeby, Ravlunda eller Vä av Snorre och då ingår detta inte i tankar kring den svenska riksbildningsprocessen som startade i Uppsala. 

Automatiskt behöver dessa irriterande frågor om överhöghet egentligen var överhöghet inte ställas för Mälardalen och Uppsala eftersom det smutsar ner vår ärorika historia.

Har någon ens pratat om Uppåkra i den här tråden? Jag förstår verkligen inte varifrån det här kommer. Att Skåne inte blir så omtalat i diskussioner och källor runt Sveriges riksbildning kan ju kanske bero på att Skåne var danskt fram till 1600-talet?

Inte heller förstår jag vad kungshögar och båtgravar har med saken att göra. Det är vad jag vet ingen här i tråden som kopplar dem explicit till riksbildningen.

[Frågvis Amatör]

Min poäng är att om det är svårt att se ett enhetligt Skåne mot slutet av järnåldern, varför skulle det vara enklare i Mälardalen?

Jag försökte tillämpa Uppsala logik, eller Uppsala lokalpatriotism, på Uppåkra som en tanke.

Och med denna tanke är bilden komplex i Skåne och inte lika enkel och central som i Mälardalen.

Kanske kan bilden av komplex centralitet i Skåne hjälpa Mälardalen med sin arkeologiska bild men jag har inga hopp om detta på detta forum.

Andreas:

Husplatåer är en fornlämningskategori som definieras (lite fort och förenklat) som flacka platåer uppbyggda av sten, jord och lera ovanpå vilka man sedan byggt mer representativa byggnader. Platåerna brukar vara ungefär lika långa som byggnaden som stått på dem, någon eller några meter bredare, och i genomsnitt kanske en 20-30 cm hög. Det är helt enkelt ett sätt man grundlade större byggnader på. Denna metod går att finna lite här och där, men är vanlig i Mälardalen från romersk järnålder fram till slutet av vikingatid.

Låter inte som en unik Mälardalskonstruktion men du menar att det är ett sätt att skilja ut riktiga hallar från falska hallar? Jag kan läsa nog läsa arkeologiska rapporter på den nivån.

Thomas I

[Anganatyr]

Blekinge är ett bra exempel. Det finns överhuvudtaget inga upplysningar någonstans om att det blivande landskapet skulle vara ett eller flera "folkland". Däremot finns tydliga tecken på att delar av Blekinge har varit inordnat i Möre, vilket däremot är ett folkland, samtidigt som resterande Blekinge varit inordnat under Värend, vilket också är ett folkland. Har någon hört talas om "Blekinge ting" eller "Blekingelagen"?
Att området kallas "Blekinge", som samlingsnamn är en helt annan sak. Vi vet inte ens om begreppet avser vad vi idag känner som landskapet eller är en mindre del av detta eller större del än landskapet. Wulfstan kan ju faktiskt avse kustområdet från Stens Huvud till Torö Udde, som Blekinge. Wulfstans tids Skåne upphör ju någonstans kring Ystad.

Blekinge ting låg i Hjortsberga när det först dyker upp i skriftliga källor under medeltiden (precis som de flesta andra tingsplatser).
Adam av Bremen skriver följande i fjärde boken, kapitel 8:

Sålunda vann denne man för Kristus många folkstammar, som ännu var hängivna åt avgudadyrkan, framför allt det vilda folkslag som kallas blekingar samt de som bor på ön Holm, grannar med götarna.

Blekingarna måste då vara ett folkslag utan folkland? Varför kallas de inte virdar om Blekinge tillhörde Värend? Dessutom är begravningssederna i Blekinge och Värend olika under vikingatiden (som Yngwe var inne på i ett inlägg).

Åter igen, vilka är dessa tydliga tecken som finns på att Blekinge tillhört Värend och Möre?

[AndreasE]

Om representativitet skrev jag följande, fokusera på sista meningen.

Menar du att för att vi ska kunna använda fornlämningar i statistiska analyser så måste de vara exakt likadana, utöver att de är samma sorts fornlämning? Vad är det du försöker säga? Ta båtgravarna. De är alla från vendeltid-vikingatid, så samma datering. De har samma funktion - de är gravfält där man begravt ett antal döda människor i båtar. Hur påverkar terrängen? Ett båtgravfält är ett båtgravfält oberoende av terräng. Menar du terrängen de kända båtgravfälten ligger i, eller menar du den hypotetiska terrängen potentiellt okända båtgravar skulle kunna ligga i (alltså typ all terräng i hela Sverige)?

Med de kraven kommer vi aldrig kunna göra några statistiska analyser på arkeologisk material. Runstenar? Uppträder i olika terränger, och har dessutom olika sorts texter, så kanske så kanske olika funktioner, och vi vet inte hur många som försvunnit. Inga analyser möjliga. Domarringar? Uppträder i olika terränger, de flesta är inte utgrävda så det går inte att veta säkert att de alla är samtida. Och funktionen, den ska vi inte ens prata om. Är de alla gravar? Vem vet, så nej, inga analyser är möjliga. Osv i all oändlighet.

Och det är just i representativiteten som underlaget faller och inte kan sluta i annat en ett antagandet.  Vi kan lätt se att det beräknade totala antalet bara kan bli en mycket grov uppskattning.  Vår bedömning av funktion lokal, teknik osv grundar sig då följdaktligen på en allt mindre del, vilket gör det hela högst osäkert.  Det spelar ingen roll om man lägger ner tid på detta och poängterar det i sitt underlag för slutsats, för härledningen når ändå inte botten. 

Men vad är "botten"? En absolut sanning? Någon sådan kommer vi aldrig få. Vi kommer inte gräva ut hela Sverige, hitta alla båtgravar och på något sätt kunna säga med 100% säkerhet att "så hör var det!". Osäkerheten kommer alltid finnas där. Samtidigt så har vi faktiskt ett material som vi som arkeologer har som uppgift att förhålla oss till så gått det går. Kanske kommer våra tolkningar att behöva justeras när materialet växer, men det är bara bra.

[AndreasE]

Vi kan vara överens om att Rundqvist inte har en aning om hur många båtgravfält som ursprungligen funnits, inte heller kan han peka ut alla de miljöer de kan ha funnits i.  Han kan alltså inte på något vis få fram en vettig siffra hur representativa dom är i förhållande till totalen.  Han måste alltså anta hur det förhåller sig och stoppa in det han faktiskt vet i den modellen. Oavsett hur genomarbetad den modellen är så blir det aldrig annat än ett antagande, eller en hypotes om du så vill.   I vilket fall så blir det då betydligt svårare att hänvisa till Rundqvist i meningen med att styrka ett påstående.

Ingen aning om antalet ursprungliga båtgravfält? Stämmer det verkligen? Visst, vi kommer inte kunna ange en siffra. Men båtgravfält är inte osynliga. De går ofta att identifiera utan att man ens behöver gräva på platsen. Inte alltid, men i många fall. Och vi vet att de utgör en mycket liten andel av gravfältmaterialet. Vi kan alltså säga med god säkerhet att antalet båtgravfält aldrig varit stort. Antalet oupptäckta båtgravfält är troligtvis inte 100, eller 50, eller ens 20 st.

Och som jag sa, vi behöver inte veta det ursprungliga antalet båtgravfält för att bedöma om materialet är representativt. Vi behöver inte heller veta "alla miljöer de kan ha funnits i", för de vi har är i stort sett ett "random sample". Ingen har varit ute och letat efter båtgravfält och på så sätt påverkat materialets representativitet. Vendel, GU, Ultuna, Tuna i Alsike och Badelunda upptäcktes alla av en slump. Valsgärde, Norsa och de tre östgötska gravfälten identifierades alla via sin yttre form. Det finns ingenting i set materialet som tyder på att båtgrqvfältens spridnings kulle vara resultatet av snedvriden undersökningsgrad.

[AndreasE]

Min poäng är att om det är svårt att se ett enhetligt Skåne mot slutet av järnåldern, varför skulle det vara enklare i Mälardalen?

Jag försökte tillämpa Uppsala logik, eller Uppsala lokalpatriotism, på Uppåkra som en tanke.

Och med denna tanke är bilden komplex i Skåne och inte lika enkel och central som i Mälardalen.

Kanske kan bilden av komplex centralitet i Skåne hjälpa Mälardalen med sin arkeologiska bild men jag har inga hopp om detta på detta forum.

Olika tolkningsmodeller i olika regioner kan ha många olika anledningar. Var försiktig med att se en "bild" som bättre än en annan (dessutom ganska förmätet att anse att du ska "hjälpa Mälardalen med sin arkeologiska bild", tror du inte att forskarna i Mälardalen, som inte är mer lokalpatriotiska än någon annanstans, har ett livligt utbud med forskare i Skåne, Danmark, Norge osv?).

Sen har väl verkligen ingen påstått att den arkeologiska bilden är "enkel" i Mälardalen? Den är ju lika komplex som någon annanstans, däremot så har alla regioner sina specifika förhållanden.

Låter inte som en unik Mälardalskonstruktion men du menar att det är ett sätt att skilja ut riktiga hallar från falska hallar? Jag kan läsa nog läsa arkeologiska rapporter på den nivån.

Va? Hur fick du ut det från vad jag just skrev? Faktiskt, på allvar, var har jag skrivit någonting som ens skulle kunna misstas för det du just skrev?

Skrev jag inte om och om och om igen att det bara är olika konstruktionsmetoder, och att de inte gör en hallbyggnad bättre eller sämre?

Om du vill läsa om platser med platåhus i Mälardalen så kan du leta upp litteratur om tex GU, Helgö, Fornsigtuna, Ganshammar, garnisonen på Birka, Adelsö (har jag för mig)... Listan fortsätter.

[vemvet]

Så svearna utsåg alltså en kung som sedan skulle sitta och härska vid Vätterns stränder. Och varför är det bara östgötar och västgötar som utbyter gisslan?

Jag får inte logiken att gå ihop. Personligen tror jag mer på att det med tiden skedde en maktförskjutning till Mälardalen och att VGL beskriver en tid då götarna fortfarande styrde. De olika eriksgatorna beskriver hur Sverige enades, från att först bara omfatta Götaländerna till att senare omfatta även Mälardalens landskap och Småland.

[Ättelägg]

Andreas, inget att hetsa upp sig kring, detta är vanligt här. När någon närmar sig någon form av konkreta fakta eller slutledningar uppstår det vanligtvis olika dimridåer som skall avleda debatten (vet att jag är paranoid här). Dock är det något som följt tråden så vad vi bör göra är att följa tråden bakåt för att se var det uppstår.

Troligtvis handlar det om att fakta börjar rada upp sig kring en trolig bild. Äldre VG lagen håller inte måttet, det finns skillnader mellan olika regioner under järnåldern. Båtgravfälten, fornborgar och olika källor pekar på en specifik region, Mälardalen, som Svearna hemvist och när detta börjar urkristalliseras tenderar olika utskott framträda, pseudodebbater och invektiv.

Du har hela tiden försökt ge en sansad bild utifrån vetenskap medans många, inkl jag, utgår från en övertygelse. Låt skåne vara.

Funderat lite mer, helt klart att det upplägget Sverige hade med att en region valde kungen och andra behövde bekräfta detta. Mycket hårslitande uppstår eftersom det synes orättvis, varför skulle de förfördelade regionerna finna sig i slikt? Tja, kanske helt enkelt att i begynnelsen var hednisk kult med begränsad "makt" för kungen för under medeltiden mer bli reell makt, men under denna tid fanns det inte längre en ätt utan en elit med släktband där mång i sig kunde hävda kungavärdighet med följden att den utvalde redan var bestämd utan större komplikationer, för det mesta. En ordning där garanten var just jämlikheten i bekräftelsen av valet vilket gör att även om svearna hade rätten att taga och vräka kungakandidat hade även göterna sin rätt att vräka valet. Vilket i sig gör valet av nödvändighet till en kompromiss där alla parter måste vara överens innan valet.

[Frågvis Amatör]

Andreas.

Sen har väl verkligen ingen påstått att den arkeologiska bilden är "enkel" i Mälardalen? Den är ju lika komplex som någon annanstans, däremot så har alla regioner sina specifika förhållanden.

Där behöver du lite mer självdistans. Rätt eller fel så tolkar  jag de flesta av dina inlägg som total överhöghet från Uppsala under Järnåldern. Kolla hur många gånger du skriver unikt i dina inlägg.

Jag borde ha skrivit att Uppåkra och Skåne kan ha ett tips till Mälardalen om riksbildning.

Thomas I

[Ättelägg]

SV: Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

« Svar #4274 skrivet: Idag kl. 21:52 »

Citera
 Ändra
 

Andreas, inget att hetsa upp sig kring, detta är vanligt här. När någon närmar sig någon form av konkreta fakta eller slutledningar uppstår det vanligtvis olika dimridåer som skall avleda debatten (vet att jag är paranoid här). Dock är det något som följt tråden så vad vi bör göra är att följa tråden bakåt för att se var det uppstår.

Troligtvis handlar det om att fakta börjar rada upp sig kring en trolig bild. Äldre VG lagen håller inte måttet, det finns skillnader mellan olika regioner under järnåldern. Båtgravfälten, fornborgar och olika källor pekar på en specifik region, Mälardalen, som Svearna hemvist och när detta börjar urkristalliseras tenderar olika utskott framträda, pseudodebbater och invektiv.

Du har hela tiden försökt ge en sansad bild utifrån vetenskap medans många, inkl jag, utgår från en övertygelse. Låt skåne vara.



Citera

Funderat lite mer, helt klart att det upplägget Sverige hade med att en region valde kungen och andra behövde bekräfta detta. Mycket hårslitande uppstår eftersom det synes orättvis, varför skulle de förfördelade regionerna finna sig i slikt? Tja, kanske helt enkelt att i begynnelsen var hednisk kult med begränsad "makt" för kungen för under medeltiden mer bli reell makt, men under denna tid fanns det inte längre en ätt utan en elit med släktband där mång i sig kunde hävda kungavärdighet med följden att den utvalde redan var bestämd utan större komplikationer, för det mesta. En ordning där garanten var just jämlikheten i bekräftelsen av valet vilket gör att även om svearna hade rätten att taga och vräka kungakandidat hade även göterna sin rätt att vräka valet. Vilket i sig gör valet av nödvändighet till en kompromiss där alla parter måste vara överens innan valet.

[AndreasE]

Båtgravfälten, fornborgar och olika källor pekar på en specifik region, Mälardalen, som Svearna hemvist och när detta börjar urkristalliseras tenderar olika utskott framträda, pseudodebbater och invektiv.

Nu menar jag inte att fornborgar och båtgravfälten skulle representera svear (eller några andra). Jag säger bara att det arkeologiska materialet har regionala variationer beroende på lokala traditioner, kontaktvägar osv, och att det är ok.

Andreas.

Där behöver du lite mer självdistans. Rätt eller fel så tolkar  jag de flesta av dina inlägg som total överhöghet från Uppsala under Järnåldern. Kolla hur många gånger du skriver unikt i dina inlägg.

I sådana fall så är det du som tolkar mina inlägg utifrån din uppfattning om mig. Leta upp ett enda inlägg där jag säger någonting om total överhöghet, för jag kan så inte komma ihåg att jag någonsin skrivit någonting sånt. Och inte heller använder jag ordet "unik" särskilt ofta, eller ens alls. Några exempel?

[Skoglar]

I en tid där kungen kunde bli ihjälslagen om han inte hade tillräckligt stöd av västgötar och östgötar så  blir det fullständigt ologiskt att någon från Uppsala utser kandidaten. En sådan kandidat måste vara rejält modig
Att det står svear i texten måste nog tolkas på annat sätt.

"Svenskar äga rätt att rösta i Västra Götalands län" skulle man väl kunna säga idag utan att för den skull anta att det är någon i Stockholm som avgör vem du får rösta på. Alla i Sverige får inte heller rösta utan endast de som är mantalsskrivna i rätt län.

Se gärna inlägg #4228. Även om du, jag och andra nutidsmänniskor inte direkt kan relatera till medeltidens tankesätt, så kan det vara klokt att inte utan vidare utgå från att de har "skrivit fel".

Dessutom refererar du ju till Adam som säger att det är Götarna som styr i Svearnas land. Skulle de då vända sig till Uppsala för att få en kandidat utsedd?

Adam säger många saker. Dessvärre kan en hel del av dessa saker tolkas på olika sätt. Han är så att säga mindre distinkt än 1200-talets lagmän. Läs gärna inlägg #4021 om den texten du redovisar till ovan. Läs gärna även #4022, #4025 och #4026.

[Skoglar]

Så svearna utsåg alltså en kung som sedan skulle sitta och härska vid Vätterns stränder. Och varför är det bara östgötar och västgötar som utbyter gisslan?

Svaret på din fråga är att antagligen är det för att du läser Västgötalagen, vilken av lätt insedda skäl ägnar sig åt att reglera västgötska förhållanden.

Jag får inte logiken att gå ihop. Personligen tror jag mer på att det med tiden skedde en maktförskjutning till Mälardalen och att VGL beskriver en tid då götarna fortfarande styrde. De olika eriksgatorna beskriver hur Sverige enades, från att först bara omfatta Götaländerna till att senare omfatta även Mälardalens landskap och Småland.

Det enda "belägget" som vi hittills sett för att det fanns olika Eriksgator, är att enligt ÄVgL skulle östgötarna lämna över kungen vid Junabäck, men i YVgL skulle de lämna över till smålänningar vid Holaveden, och smålänningarna skulle i sin tur lämna över vid Junabäck.

Hur mycket energi tycker du att man ska lägga på att diskutera "de olika eriksgatorna" när det inte finns skuggan av belägg i någon enskild källa att det i historisk tid har existerat mer än en? Se gärna inlägg #4241 som berör detta. Där ställde jag f ö lite frågor som ingen tycks ha det minsta lust att besvara...

Funderat lite mer, helt klart att det upplägget Sverige hade med att en region valde kungen och andra behövde bekräfta detta. Mycket hårslitande uppstår eftersom det synes orättvis, varför skulle de förfördelade regionerna finna sig i slikt? Tja, kanske helt enkelt att i begynnelsen var hednisk kult med begränsad "makt" för kungen för under medeltiden mer bli reell makt, men under denna tid fanns det inte längre en ätt utan en elit med släktband där mång i sig kunde hävda kungavärdighet med följden att den utvalde redan var bestämd utan större komplikationer, för det mesta. En ordning där garanten var just jämlikheten i bekräftelsen av valet vilket gör att även om svearna hade rätten att taga och vräka kungakandidat hade även göterna sin rätt att vräka valet. Vilket i sig gör valet av nödvändighet till en kompromiss där alla parter måste vara överens innan valet.

Coolt.

Ja, kanske ungefär så. De var nog inte så dumma trots allt, medeltidingarna

Vemvet har en poäng, även om jag inte delar hans slutsats av den. Ingen ville väl bli vald till kung av svearna om man inte visste att man var välkommen in i götaländerna...