Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Yngwe]

När jag frågar efter en monumental plats i Smålands kustområden, så svarar du "Inglinge".

Men några timmar senare konstaterar du själv "Nu är du väl ändå alldeles vilse i pannkakan. Inglingehögen ligger långt från Östersjön." ??

 

Men som du ser så svarade jag inte direkt på din fråga. Varken Inglinge eller Visingsö ligger vid kusten, det är väl alldeles uppenbart, så att föra ett vidare resonemang om Inlinge vid kusten blir alldeles vilse.  Du inte bara sätter upp dina egna kriterier, du skapar din egen geografi också!

[AndreasE]

Men andra typer av gravar än just båtgravar finns ju tex i Badelunda, Alsike och i Valsgärde på samma gravfält. Och själva båtgravfälten är inte unika för just Mälardalen. I tex Östergötland finns tre båtgravfält, vid Skamby (10 båtgravar), Vid Malm i Styrstad (tre båtgravar) och vid Norra Berga i Mjölby (10 båtgravar). Även vid den utgrävda båtgraven vid Nabberör, Böda socken på Öland misstänks minst tre ytterligare båtgravar finnas, men ingenting är säkert på den plats förrän de är utgrävda.

Ja, flera av de undersökta båtgravfält har även andra typer av gravar är båtgravar. Valsgärde är tex totalutgrävt och består förutom båtgravarna av både kammargravar och ett stort antal brandgravar. Samma sak finner vi i Badelunda, båtgravfälten i GU ligger i anslutning till höggravfältet osv. Det här är ingen nyhet, och förändrar väl inte det faktum att båtgravfälten är en företeelse som till överväldigande del tillhör norra Mälardalen och utgör en ganska väl avgränsad kategori gravfält.

De tre båtgravfälten i Östergötland är intressanta, och de enda säkert belagda båtgravfälten i Sverige utanför Mälarens norra strand (förutom då möjligtvis gravfältet på Öland, men det är spekulation). Två av dem, inklusive Skamby med 10 gravar, ligger i norra Östergötland. Enligt Martin Rundkvist har Norra Berga dock tre båtgravar, inte tio. Rundkvist och de andra forskarna som grävde ut en båtgrav i Skamby för några år sedan (vikingatid, relativt fyndfattig förutom en mycket fin uppsättning spelpjäser) skriver att man på denna plats har "adapterat" båtgravskicket i Mälardalen.

[AndreasE]

WP's lista är inte representativ.

...

Kort och gott kan man säga att nästan alla här är borta,  och i stort sett inga är undersökta.

Jag håller med om att listan på Wikipedia inte är representativ.

Men jag tror inte på att särskilt många fler storhögar har försvunnit "här" (var menar du? I din region, Götaland, hela södra Sverige?) än i Mälardalen, eller att man skulle ha behandlat högarna bättre i Uppland än i andra ändor av landet.

Storhögar finns i stora delar av landet. Däremot så förefaller riktigt stora högar från järnåldern vara mer frekventa i Mälardalen än i resten av landet. Observera att detta inte innebär att de inte förekommer på många andra platser. Jag talar endast om deras frekvens. (Förresten högar på 15 meter är knappast storhögar...)

[Vetgirig]

Värend är faktiskt riktigt isolerat omgivet av obyggd i stort sett i alla riktningar och uppvisar flera tecken på mycket stor självständighet långt in i Medeltiden.

Tiohäradsbygderna (Värend, Finnveden och Njudung) var uppenbarligen i federation/allierade för att motstå både den svenska och den danska centralmakten. bara en sådan sak att de med största sannolikhet var ett eget stift ungefär samtida med Skara säger något om deras självständighet. Linköping fick aldrig chansen att ta över enligt den katolska planen. Det finns ett annat scenario, som är möjligt, och det är att "birca" stift flydde till Tiohäradsbygderna i samband med Calmare Ledung. Tidigast 1250 accepterar Romersk katolska kyrkan mot Linköpings stifts vilja att stiftet existerar och inordnar det i sin kyrko-organisation. Kanske var det en kohandel, där nationen inordnade sig under förutsättning att stiftet erkändes, för ungefär samtidigt får centralmakten fast fot i Tiohäradsbygderna.

Nu bör man inte säga att Tiohäradsbygderna var isolerade. De blev successivt isolerade mellan ca 900 och 1026. Egentliga Halland och Finnveden har uppenbarligen stått varandra nära, som en nation en gång och sedan fick daniskt inflytande kustbandens (Hallands) stormän att underställa sig danerna, varvid inlanden frånskiljdes och sökte allians med närliggande 2 länder. Vad gäller Värend så har de före slaget vid Helga å (Mörrumsåns mynningområde) ca 1026 tillgång till havet. Varför skulle slaget annars stå just där, om det inte gällde för den koalition Anund ledde att hindra Knut från att ta makten över Värend. Nu blev det oavgjort, men Knut vann en strategisk seger genom att Anund återvände till "birca" d v s Köpingsvik/Öland. Blekinge var inte något "landskap" ursprungligen även om kustområdet hade ett namn. Östra delen var en del av Möre och västra delen (utom Lister) en del av Värend.

[Skoglar]

Vetgirig: genom att få kontroll på Helge å och Mörrumsån, kan formuleringen "en del av svearna" som Knut fick kontroll över efter 1026 egentligen avse vad som skulle kunna vara svearnas allierade och/eller skattskyldiga i Värend?

Man behöver inte ockupera ett folks område för att dominera dem, om man istället kan kontrollera deras tillfartsvägar?

Detta skulle kunna förklara lite med om Blekinge som ett ickelandslap under vikingatid/tidig medeltid. Att det låg under virdarnas kontroll.

[Ättelägg]

Intressant detta med google, har googlat lite kring Inglingehögen och konstaterat några teser, huruvida de står sig idag vet jag icke men Inglingehögen kallades tydligen för kung Ingels hög tidigare, den har sannolikt grävtsut för längesedan eller möjligen dess granne där fynden tyder på bronsålder. Vidare stötte jag på utgrävningar av storhögar av den för somliga förkastliga Nerman i östergötland, som också härör till bronsåldern. Så visst har det grävts och visst finns det orsak till att många högar härleds till bronsåldern.

[Yngwe]

Jag håller med om att listan på Wikipedia inte är representativ.

Men jag tror inte på att särskilt många fler storhögar har försvunnit "här" (var menar du? I din region, Götaland, hela södra Sverige?) än i Mälardalen, eller att man skulle ha behandlat högarna bättre i Uppland än i andra ändor av landet.

Storhögar finns i stora delar av landet. Däremot så förefaller riktigt stora högar från järnåldern vara mer frekventa i Mälardalen än i resten av landet. Observera att detta inte innebär att de inte förekommer på många andra platser. Jag talar endast om deras frekvens. (Förresten högar på 15 meter är knappast storhögar...)

Med här menar jag i min hemkommun, Jönköping, det var därifrån alla exempel togs. Och här är alltså bevarandestatusen synnerligen dålig och de undersökningar som gjorts har alltså ibland gjorts med dynamit!
Storhögarna i Uppland är säkert också drabbade, och har säkert också varit många fler från början, men det är ändå stor skillnad i deras möjligheter att överleva. I Uppland har de ganska länge representerat en storvulen historia, i Jönköping var de bara i vägen.


Nej, en hög med uppskattad diameter på lite över 15 m är inte per definition en storhög.  Inte heller en som har en diameter på 19,9 m.  Men det är knappast en definition som de som uppförde högarna hade en aning om och  man ska noga vara ytterst försiktig med att påstå att en hög med dia 17 m representerar något annat än en hög med dia 23 m.

[Ättelägg]

Nej kanske inte så stor skillnad men någonstans drar vi en skillnad för att göra åtskillnad. Funderar lite kring detta med diameter, ett mått men även höjd torde spela in, mao volym. Av praktiska skäl får en hög allt större volym ju mer höjd man vill åt men man kan även bygga på bredden utan höjd. Storhögar utmärker sig inte enbart av diametern utan även av höjden, snarare borde vi beakta volymen.

[AndreasE]

Storhögarna i Uppland är säkert också drabbade, och har säkert också varit många fler från början, men det är ändå stor skillnad i deras möjligheter att överleva. I Uppland har de ganska länge representerat en storvulen historia, i Jönköping var de bara i vägen.

Skitsnack.  Det är ju ingenting då vet, bara någonting du tror. Det är möjligt att det gäller för kungshögarna i Gamla Uppsala, men det gäller verkligen inte andra storhögar i Uppland/Västmanland. Om högarna legat i vägen försvann de fort. Bara i området för Uppsala stad har minst två storhögar försvunnit spårlöst, och jag kan, utan att ha gjort några närmre efterforskning i frågan, räkna upp ett antal till.

Nej, en hög med uppskattad diameter på lite över 15 m är inte per definition en storhög.  Inte heller en som har en diameter på 19,9 m.  Men det är knappast en definition som de som uppförde högarna hade en aning om och  man ska noga vara ytterst försiktig med att påstå att en hög med dia 17 m representerar något annat än en hög med dia 23 m.

Alla definitioner är ju någonstans godtyckliga, men visst är det skillnad på en 15-metershög och en 23-metershög. Sen håller jag med Ättelägg om att höjden borde räknas in. Men i grund och botten så har ju definitionerna valts för att när man kommer upp runt 20 meter blir högarna betydligt mer ovanliga. Högar med en diameter på 15 meter uppträder betydligt mycket oftare än högar på 20 meter.

Sen behöver förstås inte högens diameter spegla rikedomen på dess innehåll. Det finns nog en korrelation mellan större storlek och rikt innehåll (det är mer sannolikt att en stor hög har ett rikt innehåll), men så är de ju även mycket färre. Mindre högar behöver dock inte ha ett "fattigare" innehåll, utan många mer beskedliga högar har undersökts som visat sig ha mycket exklusiva föremål.

[Yngwe]

Skitsnack.  Det är ju ingenting då vet, bara någonting du tror. Det är möjligt att det gäller för kungshögarna i Gamla Uppsala, men det gäller verkligen inte andra storhögar i Uppland/Västmanland. Om högarna legat i vägen försvann de fort. Bara i området för Uppsala stad har minst två storhögar försvunnit spårlöst, och jag kan, utan att ha gjort några närmre efterforskning i frågan, räkna upp ett antal till.

Alla definitioner är ju någonstans godtyckliga, men visst är det skillnad på en 15-metershög och en 23-metershög. Sen håller jag med Ättelägg om att höjden borde räknas in. Men i grund och botten så har ju definitionerna valts för att när man kommer upp runt 20 meter blir högarna betydligt mer ovanliga. Högar med en diameter på 15 meter uppträder betydligt mycket oftare än högar på 20 meter.

Sen behöver förstås inte högens diameter spegla rikedomen på dess innehåll. Det finns nog en korrelation mellan större storlek och rikt innehåll (det är mer sannolikt att en stor hög har ett rikt innehåll), men så är de ju även mycket färre. Mindre högar behöver dock inte ha ett "fattigare" innehåll, utan många mer beskedliga högar har undersökts som visat sig ha mycket exklusiva föremål.

VAd är det som är skitsnack?.  Att Uppsala haft en institution som farit runt med spade och borste och undersökt i hundra år? Och därtill en hel drös med forskare dessförinnan.   Det är rent skitsnack och dessutom ytterst naivt att påstå att det inte påverkar situationen.   Ingen har väl påstått att inte högar i Uppland farit illa också men det är uppenbara gradskillnader.  Det gäller för övrigt också om dokumentation, vilket nog är det som återspeglas i WP's lista.  Upplands högar hamnar i en kontext där man ofta påtalar hur många dom är vilket gör att de hamnar i listor. Om vi ser t.ex. på Jönköping så saknas denna kontext, och dom saknas också därför helt i större sammanfattande verk.   Med Jönköping är det nu nog av mindre betydelse för helhetsbilden,men för Västergötland är det då nog faktiskt av betydelse om man skulle börja räkna in dom och sätta dom i en kontext.


Jag törs nog påstå att 20 meter valts just för att det är en jämn siffra och inte för att du ser en kraftig tröskel i antalet just där.

[Ättelägg]

.........eller så speglar det bara det faktiska tillståndet. Om man har en ide att något förhåller sig annorlunda än vad som gäller torde man komma bevis. Det är inte den anklagade som skall bevisa sin oskuld utan den som anklagar som skall föra fram bevis. Att svepande komma med anklagelser gällande arkeologin i sverige skulle ha någon form av agenda där vissa delar lyftsfram och andra mörkas, vilket blir lite av ytterändan av det du skriver, är väl lite magstarkt. Visst har vi en arkeologi som får arbeta utifrån exploateringskrav där samhällstillväxt styr dagens forskning mer än annat. Men vi har olika projekt som inte faller här, ex Uppåkra. Nerman har undersökt och skrivit en del om storhögar i östergötland, förvisso bronsåldern så det passar kanske inte.

[Yngwe]

.........eller så speglar det bara det faktiska tillståndet. Om man har en ide att något förhåller sig annorlunda än vad som gäller torde man komma bevis. Det är inte den anklagade som skall bevisa sin oskuld utan den som anklagar som skall föra fram bevis. Att svepande komma med anklagelser gällande arkeologin i sverige skulle ha någon form av agenda där vissa delar lyftsfram och andra mörkas, vilket blir lite av ytterändan av det du skriver, är väl lite magstarkt. Visst har vi en arkeologi som får arbeta utifrån exploateringskrav där samhällstillväxt styr dagens forskning mer än annat. Men vi har olika projekt som inte faller här, ex Uppåkra. Nerman har undersökt och skrivit en del om storhögar i östergötland, förvisso bronsåldern så det passar kanske inte.

Vadå anklagade? Det där är bara flashback-retorik.


Om någon av oss skall använda sig av ett underlag så är det väl av intresse att underlaget så väl som möjligt representerar sanningen?  Eller?

[Skoglar]

Om man funderar på i vilket område som högar har störst chans att överleva, så borde rika jordbruksbygder öka riskerna, alltså slättlandskapen.

Det är möjligt att man under det senaste seklet har varit mer rädd om högarna i vissa områden, men om Yngwe menar att det är så, borde du kanske redogöra för varför du anser det.

Det du skriver om att spränga gravhögar låter som ett solklart skäl att JO-anmäla Länsstyrelsen i Jönköping Län. Gick det verkligen till så? Kan man läsa mer om den saken?

Om storhögar. Jag har för mig (men kan ha fel) att anledningen till att Hyenstrand valde att bara mäta diameter och inte höjd, är att det ofta råder osäkerhet om hur hög högen egentligen har varit. Volym blir därför ett ännu trubbigare mått än diameter.

[Kungsune]

Jag vet inte riktigt vad storhögarna egentligen betyder men en gissning är att det kan tolkas som monumentala territorieanspråk. Någon form av markör för att en släkt dominerar en viss byggd. Att det är så tätt med storhögar i Mälardalen beror då på att där har funnits väldigt många bygder med släkter som definierar sin egen region. I takt med att regioner införlivas i varandra minskar i sådana fall antalet storhögar. Uppland är en rik byggd med många avgränsade bygder som mycket väl kan representera små hövdingadömen. Denna typ av samhälle kan ha upprätthållits längre där än på Gotland eller fullåkersslätterna i VG och ÖG.

[Yngwe]

Om man funderar på i vilket område som högar har störst chans att överleva, så borde rika jordbruksbygder öka riskerna, alltså slättlandskapen.

Det är möjligt att man under det senaste seklet har varit mer rädd om högarna i vissa områden, men om Yngwe menar att det är så, borde du kanske redogöra för varför du anser det.

Det du skriver om att spränga gravhögar låter som ett solklart skäl att JO-anmäla Länsstyrelsen i Jönköping Län. Gick det verkligen till så? Kan man läsa mer om den saken?

Om storhögar. Jag har för mig (men kan ha fel) att anledningen till att Hyenstrand valde att bara mäta diameter och inte höjd, är att det ofta råder osäkerhet om hur hög högen egentligen har varit. Volym blir därför ett ännu trubbigare mått än diameter.

Jag skulle nog tro att skillnaderna minskat de sista 50 åren då vi fått ett någorlunda reglerat skydd.  Dynamitarkeologin tror jag utfördes på en av högarna som låg på gamla flygfältet i Jönköping, och det invigdes 1935 så det är ju ett tag sedan. Det blir nog svårt att föra process om detta....   Just  första halvan av 1900-talet lär ha varit förödande då städerna expanderade rätt kraftigt och skyddet var svagt.

[Yngwe]

Jag vet inte riktigt vad storhögarna egentligen betyder men en gissning är att det kan tolkas som monumentala territorieanspråk. Någon form av markör för att en släkt dominerar en viss byggd. Att det är så tätt med storhögar i Mälardalen beror då på att där har funnits väldigt många bygder med släkter som definierar sin egen region. I takt med att regioner införlivas i varandra minskar i sådana fall antalet storhögar. Uppland är en rik byggd med många avgränsade bygder som mycket väl kan representera små hövdingadömen. Denna typ av samhälle kan ha upprätthållits längre där än på Gotland eller fullåkersslätterna i VG och ÖG.

Det är en intressant tankegång. Den lär väl vara ytterst svårbevisad, men har du något annat som också skulle vara tecken på detta?

[Kungsune]

Svårbevisat, absolut. Men det gäller ju i stort sett alla idéer som lagts fram om hur vi ska betrakta storhögarna.
Det finns analogier i etnologisk forskning som ger visst stöd men frågan är vad det är värt? Jag ser gärna en jämförelse mellan Storhögar och runstenar. Jag tycker det verkar som om det fanns en massa lokala storfräsare som hävdade sitt oberoende mot överregionala makter. Jämför ex med det senare uppkomna skicket att göra liljestenar i Västergötland som också kan ses som ett uttryck för makt. Där är det material i en mycket homogen stil och samtidigt inordnade i kollektiva gravfält. Vi har där två helt olika uttryck för rikedom och status. Den västgötska är inordnad i en överregional maktstruktur. Den tidigare uppländska ett uttryck för individuella ambitioner. Även om det skiljer några århundraden kan det vara en spegling av logistiska skillnader mellan de båda regionernas resurser, landskapstyp, infrastruktur mm. Även gravskickets utveckling från gravfält till kyrkogård sker ju tidigare i VG.

[Ättelägg]

Jag ser gärna en jämförelse mellan Storhögar och runstenar. Jag tycker det verkar som om det fanns en massa lokala storfräsare som hävdade sitt oberoende mot överregionala makter

Storhögarna är väl oftast äldre än runstenarna, de flesta ger ett namn på någon lokal släkt men vad i oberoende mot överregionala makter kommer in är väl svårt att intolka? Vi har fö en del överregionala makter som presenterar sig i form av runstenar.

Jämför ex med det senare uppkomna skicket att göra liljestenar i Västergötland som också kan ses som ett uttryck för makt. Där är det material i en mycket homogen stil och samtidigt inordnade i kollektiva gravfält. Vi har där två helt olika uttryck för rikedom och status. Den västgötska är inordnad i en överregional maktstruktur. Den tidigare uppländska ett uttryck för individuella ambitioner

Hur vet du detta?

Även om det skiljer några århundraden kan det vara en spegling av logistiska skillnader mellan de båda regionernas resurser, landskapstyp, infrastruktur mm

Några århundrande brukar vara av yttersta vikt här, det som skrivits senare än tiden det gäller ogiltighetsförklars oftast här. Men inte nu?

Även gravskickets utveckling från gravfält till kyrkogård sker ju tidigare i VG.

Tja, det är väl ingen hemlighet att VG vart kristnad tidigt. Vad har det med tesen att göra? Att kristendom tyder på överregionala makter? Eller att alla kyrkorna i VG snarare pekar på frifräsande lokala makteliter som vill manifistera sitt oberoende gentemot den överregionala hedniskt ursprungna makteliten!

[Skoglar]

Jag ser gärna en jämförelse mellan Storhögar och runstenar.

Det kan man kanske göra, men man bör även vara medveten om att det finns skillnader. Storhögar är:
a) ...förkristna medan runstenar är (normalt) kristna
b) ...skapade under stor del av järnåldern, de senaste (kan finnas något undantag) på 900-talet, medan runstenar är från 1000-talet
c) ...normalt gravar medan runstenar (oavsett om de står vid gravar eller inte) förefaller att berätta om vem som äger jorden

Vidare: runstenar uppstår under en period då vi vet att det finns betydande tryck "utifrån" riktat mot Mälardalen i allmänhet och folklanden i synnerhet. Vi vet inte någonting om ett motsvarande tryck under större delen av järnåldern.

Så, bortsett från att vi talar om ungefär samma geografiska utbredning och att både storgravar och runstenar är jättegamla, hur ser jämförelsen ut i övrigt?

Mina funderingar
De äldsta riktigt stora gravhögarna (kungshögar) är väl från runt 500 e Kr (GU). Ungefär samtidigt/lite senare dyker det upp andra storhögar i t ex Vendel. Det skulle kunna vara att en styrande elit i GU inför ett nytt skick och att stormän i närheten (vasaller eller konkurrenter) tar efter.
Mot slutet av järnåldern/vikingatiden ökar anläggningen av gravhögar. Även lokala stormän tar efter, dock med mer blygsamma storhögar. Jag har läst att de senare är uppbyggda med mindre omsorg än de äldre/större. Vet inte om det stämmer.

En öppen fråga, som kanske kan få en del på forumet har tankar kring, är om bakgrunden till det lilla antalet storhögar som skapas utanför Mälardalen, t ex Inglinge, Skalunda, Högom. Har dessa kommit till genom:
1) att man utan egentligen påverkan från Mälardalen själva valde att skapa dessa högar
2) att dessa högar indikerar ett lokalt inflytande/en lokal närvaro av svear
3) att dessa skilda landsändar delade gravskick, gemensamt dominerade Mälardalen och introducerade sitt gravskick i regionen?
4)...
 


 

[Marty]

Skoglar..
Storhögarna är som påpekats mycket tidigare än Mälardalens runstenar. För att göra det mer komplicerat så saknar de flesta storhögar från exempelvis VG i litteraturen. Dessutom finns i VG otaliga högar som är klassade som bronsåldershögar utan att man kollat. I VG finns trots allt ett par hundra runstenar, dessutom finns många Eskilstunakistor som är samtida. Därefter gjordes stavkorshällar följt av liljestenar.  En av Sveriges största ansamlingara av Eskilstunakistor finns i Husaby, där finns dessutom flera runstenar. Skara som är samtida saknar vad jag vet helt Eskilstunakistor (och runstenar). Det verkar altså som det är två konkurrerande inriktningar i Husaby och Skara. Skulle jag sätta något som "kungligt" på 1000-talet så är det kanske Eskilstunakistor (och runstenar med ordet kung ex, Adelsö, Jellinge). Eskilstunakistor fanns vid tidiga kyrkor och kräver en del jobb. De är dessutom spridda i de regioner där våra tidigaste kungar har sina maktbaser. Västkusten saknar dock i princip helt sena runstenar, Eskilstunakistor och Liljestenar (1 i Lödöse), undrar vad detta beror på?