Jag ser gärna en jämförelse mellan Storhögar och runstenar.
Det kan man kanske göra, men man bör även vara medveten om att det finns skillnader. Storhögar är:
a) ...förkristna medan runstenar är (normalt) kristna
b) ...skapade under stor del av järnåldern, de senaste (kan finnas något undantag) på 900-talet, medan runstenar är från 1000-talet
c) ...normalt gravar medan runstenar (oavsett om de står vid gravar eller inte) förefaller att berätta om vem som äger jorden
Vidare: runstenar uppstår under en period då vi vet att det finns betydande tryck "utifrån" riktat mot Mälardalen i allmänhet och folklanden i synnerhet. Vi vet inte någonting om ett motsvarande tryck under större delen av järnåldern.
Så, bortsett från att vi talar om ungefär samma geografiska utbredning och att både storgravar och runstenar är jättegamla, hur ser jämförelsen ut i övrigt?
Mina funderingar
De äldsta riktigt stora gravhögarna (kungshögar) är väl från runt 500 e Kr (GU). Ungefär samtidigt/lite senare dyker det upp andra storhögar i t ex Vendel. Det skulle kunna vara att en styrande elit i GU inför ett nytt skick och att stormän i närheten (vasaller eller konkurrenter) tar efter.
Mot slutet av järnåldern/vikingatiden ökar anläggningen av gravhögar. Även lokala stormän tar efter, dock med mer blygsamma storhögar. Jag har läst att de senare är uppbyggda med mindre omsorg än de äldre/större. Vet inte om det stämmer.
En öppen fråga, som kanske kan få en del på forumet har tankar kring, är om bakgrunden till det lilla antalet storhögar som skapas utanför Mälardalen, t ex Inglinge, Skalunda, Högom. Har dessa kommit till genom:
1) att man utan egentligen påverkan från Mälardalen själva valde att skapa dessa högar
2) att dessa högar indikerar ett lokalt inflytande/en lokal närvaro av svear
3) att dessa skilda landsändar delade gravskick, gemensamt dominerade Mälardalen och introducerade sitt gravskick i regionen?
4)...