Resonemanget tycks bölja fram och tillbaka om att svear och götar är samma sak, eller att svear och svenskar är samma sak. För mig, efter att ha följt denna tråd, blir det alltmer uppenbart att svearna under vikingatiden var just det som den traditionella historieuppfattningen "alltid" har sagt:
Ett samlingsnamn på de folk som bodde runt Mälaren, med den politiska maktbasen norr om sjön, i folklanden.
Svear och götar är alltså två skilda saker.Skulle bara vilja peka på några saker som många här på forumet redan känner till väl.
NutidDet är "allmänt känt" att Sverige delas upp i Götaland,
Svealand och Norrland. Jag är inte själv helt förtjust i den indelningen eftersom jag anser att det saknas ett självklart Skåneland. Men flertalet svenskar vet ungefär vad som menas med just "
Svealand" (för att hålla sig till tråden). Och denna självklara uppfattning är gammal...
På 1440-talet skrivs i Kristoffer av Bayerns landslag
Sverikis rike ær aff sweom oc gothom saman komit1296 skriver Birger Magnusson (i stadfästelse till Upplandslagen)
Kunungær sweæ ok giötæSamtidigt, i Upplandslagens Konungabalk
- Nv thorfwæ land kunung wæliæ. Tha skulu thry folkland fyrstu kunung takæ. Thæt ær tyundæ land ok attundæ land ok fiæthrundæ land. vpplandæ laghman. a han wid upsalir. fyrst til kununx. dömæ
- Da ær dæn kunungær til land ok rikis laghlikæ komin mæd upsweum ok sudærmannum. giötum ok gutum. ok allum smalændingium.
Med sextio års mellanrum (
1220 och 1280) skriver västgötarnas laglärde (nusvenska)
”
Svear äger att taga konung och likaså att vraka”
Runt 1075Adam av Bremen skriver om Dania/Dani, Norvegia/Nortmanni,
Suedia/Suedi och
Sueones/Sueoni(i betydelsen folk/land) Vad han egentligen menar är omstritt, men ingen kan bestrida att han har
en benämning för danska förhållanden,
en för norska och
två för svenska. Que pasa?
1984 gjordes en ny översättning vilket pekade på att Adam inte menade svear/svenskar, utan något annat. Jag har kanske anledning att komma tillbaka till denna, har beställt boken
I början av den här tråden skrevs att det är frågan om att tro eller inte tro på Snorre som avgör vad man hamnar. Är inte så säker.
Jag börjar tvärtom tro att om vi
inte hade haft Snorres skrifter att ta hänsyn till, så hade det varit så mycket enklare för oss att se det uppenbara...