Castor! Supergeten!
Före Uppsala fanns ju enligt Adam ett biskopssäte i Hälsingland. Jämtland kristnades troligtvis därifrån, och då Jämtland kom att hamna under Uppsala i stället för Trondheim kan det ha berott på att landskapets kyrkor av hävd var bundna till det gamla Hälsinglandsstiftet, som alltså slogs ihop med Sigtunastiftet och bildade Uppsala stift.
Romersk Katolska kyrkan släpptes överhuvudtaget inte in i landen ingående i Helsingländerna före digerdöden. Uppsala stift fick inte "formell" kontroll över Helsingarnas stift förrän 1364 (enligt kyrkans egna noteringar). I praktiken någon gång efteråt. Dessutom avslöjar de kända noteringarna om vad som hände, vad det gällde. Noteringarna säger att kyrkan "kristnade" Helsingarna, d v s de betraktades INTE som kristna innan de var en del av Uppsala ärkesiftstift.
Jag påpekar IGEN, att utanför varje land (bygd) ligger en s k "kyrkesplats". En är utgrävd (Grundberg). Aktivitéter pågår mellan ca 1000-1350. Det troliga är att de överges samtidigt med att Helsingarnas stift inkorporeras i ärkestiftet 1364, vilket f ö är det enda sättet att "göra sig av med" ett annat stift (oavsett vilken liturgi de tillämpar). I alla andra fall blir det ett dubbelstift. Kyrkesplatsens första 100-150 år visar inga tydliga kyrkliga aktivitéter. Inne i bygderna byggs stenkyrkor, vilka samtliga är färdiga ca 1150, men vid kyrkesplatsen står då samtidigt ett relativt nyuppfört träkapell. Först ca 1300, vill jag minnas, byggs kapellet om i sten. Hela situationen påminner om kristen mission riktad mot resp land (bygd).
Helsingarnas länder är sannolikt indelade i tredingar i äldre tid. 3 tredingar i bildar Medelpad, 3 st Ångermanland och 3 st vad vi idag kalla Hälsingland. Men även Jämtland, Härjedalen resp Ragundaområdet är tredingar, och här kan man skönja den Romersk Katolska missionen av typ kyrkesplatserna i namnen Bispgården (Ragunda), Pilgrimsstad (Jämtland) resp okänd (Härjedalen). Med tiden (befolkningsutveckling?) tillkom ett 4:e land för "Hälsingland" och 3-4 land (tredingar) norr de Ångermanländska. Det är ingen slump att "landskapen" senare sätts samman som blir fallet. Dock känner jag inte till att något skrivits om tredingar annat än kartbilden. Samtidigt är det ganska renrakat vad gäller noteringar om Helsingländerna, alla kategorier skrivningar.
I viken vid Sund, ligger längst in de vallomgärdade lämningarna efter Tuna Stad (Gården heter Tuna och är idag prästgård. På dess marker finns lämningarna med den största kyrkan i tidens Helsingländer). Kan det finnas en lämpligare kandidat för ett biskopssäte? En stad var kyrkans krav för att förlägga ett biskopssäte. Denna stad har anor från mitten av 1000-talet eller något tidigare. F ö kanske man borde söka lite noggrannare i närheten av de andra Tunaplatseran (en per 3 tredingar) om där också finns handelsplatser.
Nu finns också notat från 1200-talet, där det hävdas att diverse kyrkliga avgifter uppbärs av ärkestiftet INNAN man alltså erkänner att Helsingarna ens är kristna. Kyrkan ljög t ex om avgifterna Tiohäradsbygderna skulle leverera (de gick andra vägar än via Linköping, till svenska Romersk Katolska kyrkans förtret). Samma hot ställde Gutarna gentemot Linköping. Vad skulle hindra att man ljög också om inkomster från Helsingländerna. Jag vill minnas att en del avgifter från Helsingarna flutit in via Nidaros. Andra via Uppsala.
Däremot var Romersk Katolska kyrkans PLAN att Helsingarnas stift skulle ingå i den svenska kyrkoorganisationen, eftersom den svenska centralmakten hävdade en överhöghet över regionen, som de dittills inte haft, men låtit Vatikanen (omvärlden) förstå att de hade.
Jag hävdar alltså att din bild ovan är fel.