Vedtillgången i landet är tillräcklig, den räckte till en mängdubbelt större befolkning med en industriproduktion som slukade enorma mängder ved, låt vara att man fick hämta den relativt långt bort. Att veden i regionen inte skulle räcka till är otänkbart, stormen Gudrun tog 75 miljoner kubikmeter skog och då stod faktiskt det absolut mesta av skogen kvar...
Eftersom transporter är mitt gebiet ska jag ge mig in i räknandet.
Först transportörens villkor.
Björkved är tungt, det väger ett halvt ton per m3, det är därför den avger så bra värme, det är alltså ingen skröna...
En roddbåt byggd av trä lastar 500 kg och kan ros av en man, det är inga konstigheter, det är som att ha 6 karlar i båten och det går i en relativt liten båt, även om den ligger lågt. 30 m3 är alltså 30 båtlass med en roddbåt, det är kämpigt det, men... En större allmogebåt lastar 10 gånger så mycket, dvs 5 ton eller 10 m3 och kräver tre mans besättning då den seglas. Såna båtar seglar fortfarande på Vättern. Här behövs alltså tre vändor för 30 m3. Låt säga att detta tar 3 dagar, alltså en hel dag per tur, då har vi en relativt stor radie att hämta ved i. Detta är då nio dagsverken, men eftersom båten behöver underhållas lägger vi till en dag efter varje tredagarsperiod, så det är alltså 3 mans arbete i 4 dagar som går åt för vedtransporten. Då har vi 12 dagsverken för transport av ved. Då de bara kan segla på halva året men måste ha inkomst för hela måste siffran dubblas, varje sommardag de arbetar måste bära för sig själv plus en dag på det andra halvåret. Totalt är det allstå 24 dagsverken som ska ersättas.
Nu transportköparens villkor
I en familj med 2 vuxna och med en vilodag per vecka, har vi 600 dagsverken per familj. Jag förutsätter att handlarns hustru bistår i arbetet på ett sätt som bidrar till ökad inkommst, allt annat håller jag för otroligt, jag skulle nog egentligen lägga till en hel del barnarbete också men den är svår att beräkna så 2 arbetande per familj duger som beräkningsgrund då det är i underkant. Dessa 600 dagsverkens inkomster kan då beräknas som 600 mynt. 24 av dessa skall alltså avsättas fär att betala för vedtransporten. Det rör sig alltså om ca 5% av familjens årsinkomst.
Nu till er, nu får ni själva avgöra.
Håller räkneexemplet eller har det allvarliga brister?
Om det håller..
Är 5% av inkomsten en för stor börda för hushållet?
Hur förhåller sig dessa 5% till vad mat kostar?
Hur många dagsverken behövs för att fälla träden och hugga dem till ved, och hur förhåller sig den kostnaden i % till familjens inkomst?
Är det rimligt att folk försöker försörja sig genom att sälja ved och vedtransporter till stadsbor?
Exemplet bygger på att vedtransportören har samma inkomst per dagsverke som Birkas handelmän, är detta troligt?
Varje båt enligt ovanstående exempel behöver alltså 4 dagar per hushåll, på ett halvt år hinner de alltså med ca 30 hushåll,så hur många vedskutor behöver trafikera Birka?
Jag kan väldigt lite om hur mycket ved som går åt, mitt antagande om att man hade relativt kallt inomhus baserar jag på att jag fått berättat för mig av livs levande personer att man samlades framför spisen för där var det varmt, vid väggen var det kallt, samt att en av våra mest kända historiker i en av sina böcker framför just denna mening. Jag har ingen egen uppfattning och ingen egen erfarenhet. Jag har därför rakt av accepterat de 30 m 3 som nämnts i tråden som årsförbrukning.
Om man vill kan man multiplicera valfri kostnadsdel med både 2 och 4 och alltså fortfarande ha en vedtransportkostnad som max utgör 20% av familjens intäkter.
Eftersom jag tror att vedtransportörens inkomst är betydligt mycket mindre än handelsmannens är jag övertygad om att den kostnad vedtransporten utgör på sin höjd påverkar handelsmannens prutmån på sina varor. På intet sätt är det en faktor som begränsar staden.