Birka, och sen då?

[Yngwe]

Måste fortfarande påpeka att alla andra svenska medeltidstäder hade exakt samma problem med vedförsörjning. Eftersom båt odiskutabelt lastar mer än vagn är Birkas läge på en ö snarast till gagn. För övrigt låg Stockholm också på en ö och har precis samma vedproduktion i sin omgivning.  Om det funkade där funkade det i Birka också.

Kan vi vara säkra på att Stockholm har existerat? Vilka källbelägg finns? 

Att hitta vettiga källor om Stockholm kan vara nog så svårt, men man kan prova att slå in Fjollträsk på Wikipedia och därifrån söka sig vidare. Man kan då få en relativt klar bild av Stockholm relativt långt tillbaka i tiden, och vidare sökning kan leda en fram till Drevviken vilken i sitt inofficiella vapen bär en vedskuta. Detta då vedskeppning till Stockholm varit en viktig näring där...

[miklagard]

Måste fortfarande påpeka att alla andra svenska medeltidstäder hade exakt samma problem med vedförsörjning. Eftersom båt odiskutabelt lastar mer än vagn är Birkas läge på en ö snarast till gagn. För övrigt låg Stockholm också på en ö och har precis samma vedproduktion i sin omgivning.  Om det funkade där funkade det i Birka också.
När det gäller omlandets vedtillväxt så har den varit tillräcklig för att värma en mångdubbel befolkning så någonstans felar beräkningarna.

Thomas, med all respekt för ditt obestridliga kunnande om vildmarksliv och dess villkor kan man inte bortse ifrån Yngwes påpekande att om vedproduktion fungerade i Stockholm och andra stora samhällen så funkade det också i Birka. Vill också hålla med Mats i ovanstående mycket välskrivna inlägg.   

Du har verkligen analyserat problemen och givit dem ett ansikte så vi alla kan förstå dem. Du har tillfört kunskap som inte är vanligt bland oss historiefreaks. Därför tycker jag att dina inlägg är väldigt värdefulla. Dock ser jag en svaghet i ditt resonemang, nämligen att du inte tillräckligt tar hänsyn till vad vi verkligen vet. Se ovan Yngwes inlägg.

Uppenbarligen har försörjning av bränsle och vatten fungerat på Birka liksom på andra ställen. Vad det gäller mänsklig avföring var detta ett problem på den tiden och ledde till osundhet och sjukdomar. Dock kan man inte ha varit omedvetna om detta så jag skulle kunna tänka mig att avföringen från latriner kanske kördes regelbundet ut på isen vintertid och/eller lades på upplag som användes som gödslel på äkrarna sommartid. Allt otrevligt skitjobb *Ler* utfördes av trälar som kostade mycket lite i drift. Troligt är ju också att man på ön höll nötkreatur på sommarhalvåret som gav både  kött och bränsle.

Vill också ifrågasätta att ön Björkö/Birka skulle ha varit isolerad på vinterhalvåret. Du har rätt i att hösten vid isläggningen och våren när isen bröt upp innebar stora svårigheter men på vintern när isen låg gick man över isen eller transporterade med släde. Belägg för att Birka var livaktigt även vintertid är ju t.ex. att man hade en stor vintermarknad och att i fyndmaterialet finns väldigt många isläggar d.v.s. den tidens skridskor.

Jag tror alltså att Birka var aktivt året runt även om befolkningen kanske halverades på vintern av de skäl du anger.

 

[Yngwe]

jag tror att en del av lösningen var att elda relativt sparsamt, man höll temperaturen på plussidan och inte så värst mycket mer. I vilket fall långt från de temperaturer vi är vana vid.   Jag är dessutom tveksam om man eldade under natten, eventuelt hade man nån typ av tjåsko eller nying som vi säger i Småland, men denna klamp är då det enda som brinner under hela natten. Kanske värmde man sen stenar som man stoppade i sockan och la i armhålan under de kallaste timmarna. Funkar utmärkt som värmetillskott! Säkert låg man också trångt! Under täcket håller man sig relativt varm, den viktigaste uppgiften för elden blir att driva ut fukten ur huset.

[Carl Thomas]

Nils, ”pinkningsmatemetiken” med yta var för att belysa mängden, inget annat. Pinkar man på samma ställe hela vintern måste du räkna höjd istället…

Heimdal, Man lade säkert ut avföring på isen så gott man kunde – men problemet är det där med att så gott man kunde – och det stora problemet är snösmältningen på våren. Ju mer smältvatten ju större problem för det är inte så att smältvatten spolar rent – det sprider ut.

Yngve, fastlandet med vägar och vagnar några hundra år senare har inga större problem med ved.

Mats, jag vet exakt var Birka ligger och jag känner till omgivningen hyggligt – men en ö är en ö. Björkö är en liten ö. Vår och höst är man isolerad, vissa vintrar kanske hela vintern men det borde varit sällsynt. En ö är ett mycket utsatt läge – det är det jag ville belysa.
Ju fler människor (fler gårdar) som finns i området – och ju längre tid de varit där – ju mindre tillgång till ved finns i området. Det tror jag alla förstår. Om öarna runtomkring i området varit bebodda sedan länge – ja, då fanns ingen skog kvar där att avvara. Varje gård hade sin avsatta skog för ved, man brukade skogen – och man kunde inte sälja ved för då blev man själv utan. Ju tätare mellan gårdarna – ju mindre blir tillgången på ved.
Om det fanns ett glest befolkat skogsområde så var det naturligtvis perfekt att hämta ved från. Men det blir en väldigt massa transporter, både på land och på vatten. Frågan är om det var värt detta enorma arbete. Veden ÄR ett problem. Veden ÄR en realitet. Man kommer inte förbi vedproblemet.

Tänk dig bara en så enkel sak att man i Birka alltså skall få plats med vinterveden. Varje bebott hus i Birka har alltså ca 20 kubikmeter ved ”staplad” utanför huset. I bästa fall huggen och klar ved. Hade man inte detta, var i Birka kan vi lägga upp 5000 kubikmeter huggen ved – eller minst det dubbla i volym ohuggen ved? (ved i form av stammar torkar inte = brinner dåligt, ryker mycket och avger betydligt mindre värmeenergi = ca: dubbla mängden ved behövs. Vad jag kan se på de modeller osv som gjorts av Birka så är utrymmet för ved ganska liten…

Miklagard, Det går inte att jämföra Stockholm osv med Birka, det är många sekler mellan dem från många olika perspektiv. Vi pratar tidig historia, ett land utan vägar, en stor befolkning på en liten ö. Vedproblemet är fundamentalt liksom vattenproblemet. Det går inte att komma förbi dem. Bodde man där så behövde man ved – hur löste man detta problem. Ca 5000 kubikmeter huggen och staplad ved måste ha funnits i Birka varje höst. Var fanns den, hur kom den dit, vem högg dem, var togs träden.

Jag märker att en del inte gillar vad jag kallar ”matematik”, alltså egentligen praktiska överslag om saker och ting verkligen fungerar praktiskt. Jag anser den nödvändig. Vill man ha mycket folk i ett område krävs vissa saker som t.ex. vatten och ved. Skall dom ha bott där länge så finns inga överskott kvar. Vill man då lägga en befolkning på 500-1000 personer på en ö mitt allt detta uppstår problem. Antingen ett enormt fraktproblem – eller så måste man minska befolkningen i området runtomkring samt tiden de bott där. Det är en enkel praktisk ”matematk”. Helheten måste fungera.

Nå, jag skall inte framhärda mer. Ved och vattenproblemet finns där. Någonstans här kommer vi till frågan om att om kartan inte överensstämmer med terrängen så vad skall gälla, kartan eller terrängen?

Thomas

[miklagard]

Thomas, jag tror de flesta inser att du satt fingret på en öm punkt. Jag tror också att de flesta lärt sig en hel del av dina inlägg i denna diskussion som de kommer att ha med sig i framtiden. Jag tror även att denna diskussion klart visar att praktiska synpunkter måste vägas in även när man diskuterar forntida miljöer. Därför tycker jag att denna åsiktsskillnad varit fruktbar och nyttig. 

Det Stockholm som jag syftade på var Stockholm i etableringsskedet på 1200-talet.  Då var inte omständigheterna så olika jämfört med Birka.

Vad gäller vedförsörjningen tror jag att ved transporterades till Birka året runt. Med undantag för isläggningen och när isen bröt upp kunde vedtransporter ske åtminstone nio månader om året. Det behövdes alltså inga stora vedförråd. Det räckte nog med max två månadsförbrukningar för att vara säker. 

Jag tror att befolkningen på Birka var betydlig mindre än du antagit i dina beräkningar, särskilt på vintern och i begynnelseskedet. Hur det nu har gått till tycks våra förfäder ändå ha löst försörjningsproblemet med mat och ved.  Överskottet från de många bondgårdarna i omlandet omsattes nog i klingande silver eller i vapen eller i verktyg eller i smycken eller i fint smide eller.......! 

[Leiph]

Jag håller med dig Thomas i det riktiga i sifferräknandet. Logistiken brukar vara den springande punkten för huruvida något blir bestående eller ej.

Men som Yngwe påpekar, det förefaller som om beräkningarna felar. Jag tror att du missar på vedvolymen: Mycket grovt räknat kan modern vedeldning sägas ge ett förhållande där 1 kubikmeter kluven ved ger ca 1 kWh. Ett modernt hus med moderna komfortkrav ger då ca 20 - 30 kubikmeter.

En utvikning: Ett öknamn i början av 1900-talet på de som bodde i pörten i Orsa Finnmark var "de rödögda" (källa. hörsägen från släkting). Detta kom sig av att de inte hade rökgångarna öppna på vintern för att på så sätt behålla värmen inomhus.

Jag hittar inga källor, men jag gissar att ett helt stängt Birkahus kan antas vara lika välisolerat som en vanlig svenskt sommarstuga från 70-talet. Ett sådant hus behöver bara några få kWh för att hålla ca +5 under vintern. Om mina beräkningar håller, så minskar vedbehovet avsevärt - givet att Birkaborna nöjde sig med "frostfritt".

[Carl Thomas]

Från min sida sett, ett sista inlägg om veden…

Uppriktigt sagt, tror någon här på allvar att våra förfäder valde att leva i ett kallt hus? Dom hade precis samma behov av värme, god mat, vatten, trygghet osv som vi har idag. Ingen av oss sitter med +3 grader i våra hus för att spara på dyr elström. Jag tror inte att våra förfäder gjorde detta heller eftersom alternativet var att bo på fastlandet och elda hur mycket som helst – mot att i 6 månader frysa häcken av sig i Birka. Någon som tvivlar?

När man skapar ett vinterförråd av ved gör man detta för att säkra sin överlevnad. Många har 1-2 årsförråd ved hemma av samma skäl. Jag känner människor som har minst 3 årsförråd ved hemma. Man utsätter sig ALDRIG på en ö för minsta risk för att veden tar slut = vinterns förråd fanns på ön i början av hösten. Fanns inte veden där bodde ingen heller där. Detta är en självklarhet. Jag anser det egentligen inte ens diskuterbart. Men det är kanske en gammal kunskap som numera glömts bort.

Jag har tidigare använt 1000 boende och jag fortsätter med samma siffra. Tror man att bara 500 människor bodde i Birka så halvera alltså mina siffror.
1000 människor förbrukar, i 250 familjer, 5000 kubikmeter ved. Det blir en vedstapel som är 1 meter hög, 1 meter bred och 5 kilometer lång. (Björkö är väl ca 1,5 km lång/bred)?

Några av er har föreslagit att man fraktade stammar och lade upp dem så att folk högg sin ved själv – då blir det minst den dubbla volymen i markyta (och fraktvolym) som går åt jämfört med huggen ved. Denna mängd ved skulle alltså hit en gång per år - under 220 år.
Om vi räknar med 1 kubikmeter ved per träd så gick det alltså åt 5.000 björkar per år = 1,2 miljoner träd på 220 år – och detta är enbart vinterveden.

Miklagard, om denna punkt på något sätt är öm så beror det på att vedeldning inte ens tagits med i beräkningen hos dem som säger att Birka var befolkat vintertid, dom saknade helt enkelt kunskap om de förutsättningar som vill till för boende, speciellt på en liten ö. Alltså, deras helhetsbild var fel.

Vedbehovet är ett fakta. Ett oomkullrunkeligt fakta. Bodde man där så behövdes ved. Båtar och skepp vet vi fanns. Ved fraktades då, högst troligt i skepp – inte efter skepp eftersom man ville hålla veden torr. Vi kan då börja beräkna antal skeppslaster, tidsåtgång osv för vedtransporter. Vi vet att 50000 träd behövdes varje år och vi kan då beräkna tidsåtgång för fällning, avgrening, barkränder, släpande till stränder osv – samt även räkna ut hur allt längre bort man måste hämta veden för varje år som gick av de 220 åren – samt personalåtgång till detta.
I allt detta måste vi då även väga allt arbete mot nyttan – alltså boendet i Birka vintertid. I det övervägandet måste då även vägas in alla övriga transporter som behövdes för livsuppehället samt vattentillgången på Birka. Först då får vi en bild av vad Birkas befolkning krävde för sin överlevnad – och vi kanske börjar förstå nyttan av detta – eller - vi konstatera att man inte helt enkelt inte bodde i Birka vintertid. Oavsett vad vi kommer fram till lär vi oss något nytt och får vidgade vyer.

Vi får absolut en mer levande historia om vi lägger in de praktiska förutsättningar som våra förfäder hade i sina dagliga liv.

Skall vi diskutera vattenförsörjningsproblemet nu? 6 kubikmeter vatten behövs enbart för människorna per dygn…

Thomas

[Heimdahl]

Heimdal, Man lade säkert ut avföring på isen så gott man kunde – men problemet är det där med att så gott man kunde – och det stora problemet är snösmältningen på våren. Ju mer smältvatten ju större problem för det är inte så att smältvatten spolar rent – det sprider ut.

Det där med isen ska man vara lite försiktig med. Det är strömt i sundet, som sagt, och det tar tid för isen att lägga sig där, de vintrar nu isen lägger sig för de gör den inte alltid. Till det skall vi minnas att Birkatid delvis verkar sammanfalla med den inledande delen av den medeltida värmeperioden (MWP). Många vintrar, kanske de flesta, kunde man nog dumpa i öppet vatten året om. Om inte så har jag ändå svårt att se vilket problem det skulle vara att köra ut skiten på isen, smältvatten till trots.

[Carl Thomas]

Problemet är mängden…och våren…

1000 boende blir 50 kubikmeter avföring att hantera halvårsvis. För att göra det hela mera överskådligt för modernt tänkande, ungefär 250 badkar fulla. Det motsvarar en yta av ungefär 380 kvm meter. Nu hade man väl inga badkar att avvara för förvaringen så vi kan inte tänka oss 40 cm högt, vi måste nog se lite plattare på tillvaron, alltså sprida ut skiten. Låt oss då säga att 5 cm höjd är ok (?) då får vi en yta på ca 3.040 kvm  meter avföring som då ligger på isen (60X60 meter) - eller i Birka fördelat i 250 avfallsgropar bakom husen, mer eller mindre i halv-fryst form.
När sedan snösmältningen kommer, och om den kommer hastigt, så fylls dessa gropar som då också svämmar över och avföring sprids i hela boendeområdet, inklusive runt brunnarna. Det gäller alltså att veta vilken granne som bor högre än jag gör…Man bör vara vänner.

4 personer avger ca 2 kilo avföring per dygn, lår oss säga att detta motsvarar 2 liter. Det blir 354 liter avföring per 6 månader, alltså lite drygt 1/3 kubikmeter. Om man då gräver en avfallsgrop på 1 kubikmeter så kan denna teoretiskt, knappast praktiskt, användas i 3 år.
Man bodde där 220 år. Under denna tid grävde man alltså 74 avfalls gropar på sin lilla tomt bakom huset (10-15 kvm?) + att man pinkade 4 liter per dygn = 728 liter per halvår vid husknuten = 182.000 liter urin totalt (910 badkar fulla) som tinade fram på vårkanten tillsammans med påskliljorna och snödropparna…

Folk var säkert vana vid dofter av olika slag – men att ha avföring utspridd bland boningshus, samt runt brunnen, leder med största sannolikhet till epidemier av både salmonella och kolera – men jag är ingen smittskyddsexpert så någon med rätt kunskap får ta och överväga möjlighet till överlevnad för Birkas befolkning.

Även om brunnen höll sig ren – hur hämtade man vatten från den – man kunde inte använda samma hink för bara den nuddade marken blev den förorenad…

En sak är att utföra behov dagligen sommartid bakom knuten eller i gropar. Problemet är när allt tinar på våren - den chockeffekt som då uppstår är enorm på både natur och människor. Detta vet folk som bor i naturen mycket väl – om inte annat lär dom sig den hårda vägen.

Vad jag har sett av allt detta är att naturfolk sköter det mycket bra. Man tänker på var man gräver latringropar, att man låter det gå minst 10 år innan man gräver på samma plats igen. Man tänker på hur bäckar rinner och var smältvatten tar vägen – men framför allt bor man inte så många människor på en och samma plats, och man bor utspritt. Man är mycket noga med vilket vatten man använder och att ingen bor uppströms.

Det närmaste jämförbara vi har idag är väl Samevisten. De är, som jag ser det, klart jämförbara – (men inte till 100%). Ingen elström, man hämtar vatten i hinkar, har torrdass, osv. Man eldar med ved i vedspisar (oftast) men fotogenkaminer är numera allt vanligare för uppvärmning eftersom det är lättare att frakta fotogen än ved. Alltså, studera hygien som helhet i ett Sameviste så förstår man bättre hur det hela fungerar praktiskt.

Thomas

[Boreas]

Vad jag har sett av allt detta är att naturfolk sköter det mycket bra. Man tänker på var man gräver latringropar, att man låter det gå minst 10 år innan man gräver på samma plats igen. Man tänker på hur bäckar rinner och var smältvatten tar vägen – men framför allt bor man inte så många människor på en och samma plats, och man bor utspritt. Man är mycket noga med vilket vatten man använder och att ingen bor uppströms.

Det närmaste jämförbara vi har idag är väl Samevisten. De är, som jag ser det, klart jämförbara – (men inte till 100%). Ingen elström, man hämtar vatten i hinkar, har torrdass, osv. Man eldar med ved i vedspisar (oftast) men fotogenkaminer är numera allt vanligare för uppvärmning eftersom det är lättare att frakta fotogen än ved. Alltså, studera hygien som helhet i ett Sameviste så förstår man bättre hur det hela fungerar praktiskt.

Äntligen kom den här diskussionen när på jorden, igen...

Studerar man med en traditionell sameby är det fortfarande möjligt att förstå hur "vi alla" bodde och levde för tre generationer sen. Källa eller brunn, utedass som spridds på åkern, bastukåta till bad och tvätt, lada ("stabbur"), och en stor kåta där man bodde så trångt att man fick vända seg samtidigt på natten...(!)

IPå ett tun satte man ett antal kåtor i ring - ikring ett större torp - der dom äldre och dom allra yngste bodde.  Med jordbruket fick man större hus - där feboden/gethuset gick i ett med boningen; två salar (med en kammare varse) - en för män en för kvinnor. I motsatt håll bygde man in vedbod motsatt matbod/källare. Alltså bodde man kompakt och tät på varann, medan man höll varmen. På vintern fikk åran inte slockna - men brinna jamt. Rästen av tiden gick med på att ta hand om feet, fiska, jaga, hugga ved och idka handtverk - intill våren kom över åker och äng.

Enbart några få fick åka iväg på handelsfärder, regionala marknader och andra plikt-resor.  Nationälla handelsstäder hadde nog en hel del extra behov och bygderna ikring fick nog bidra med både ved och föda - för att dessa skulle kunna fungera. Men inte byr det väl på problem att pad alla dessa nödvendgheter nerströms - för at hålla två-tre gästgårdar vid liv - på ett ställe som Björkö. Eftersom hela Mälardalen drar fördel av en sådan import/export-hamn - tvivlar jag på att logistiken bjöd på stora problem.

Med et manskap på 6-10 pers pr. knarr kan 3 större gästahus/gårdar fort ta emot ett tiotal knarrar åt gången - i välorganiserade handelsstäder som Birka eller Bjästamon. Dock, knappast under midvintern...

[sjovik]

Efter att ha varit bortrest några dagar har jag nu sträckläst de senaste inläggen i denna diskussion, och blivit mycket imponerad av alla beräkningar, som bevisar det ena eller det andra.

Resmålet var ett spahotell i Tällberg (vid Siljan) och det gav upphov till en tänkbar liknelse.

Tällberg är ju ett märkligt samhälle med en onormalt stor andel flerstjärniga hotell, samt hantverksverkstäder, som till större delen producerar föremål av umbärligt slag, d v s föremål som människor kanske inte behöver, men gärna vill ha ändå. Så här års går hela verksamheten på sparlåga. Hotellen ligger ju där, men har liten personal, hantverkarna har kanske öppet, men obetydlig kundtillströmning. Vad gör hantverkarna för att få tiden att gå? En gissning är ju att de tillverkar, och lägger på lager, inför sommarens ström av tillresande dollarturister. Då växer också "invånarantalet" med de extra anställda som behövs för att klara servicen till besökarna.

Var Birka i Mälaren något liknande? Liknelsen glappar nog en del, men ändå? Sommarbesökarna i Birka var ju inga nöjesturister, som stannade några få dagar. De var köpmän, som blev kvar längre perioder.

Två undringar:

Varför skulle ett samhälle med x-hundra invånare på en ö ha större problem med vedförsörjning än motsvarande samhälle på fastlandet? Masstransport av skrymmande varor sker väl lättare över vatten (med båtar, eller på is)?

Mälarens vatten på den tiden var visserligen något bräckt (inte salt!), men det är väl bara ett bekymmer när man använder det som dricksvatten? Till allt annat duger väl sjövattnet?

[sjovik]

Att en marknad hölls på isen behöver inte betyda mer än att man höll en marknad på isen utanför det översnöade Birka eftersom alla visste var Birka låg. Vrider man lite på informationen så kan den ju lika gärna säga att man höll marknaden på isen för att själva Birka var obeboeligt vintertid…Dessutom, ismarknader är väldigt kalla marknader, speciellt för fötterna, prova själva, inget att rekommendera ens med dagens skoterstövlar.

Av någon anledning kommer jag att tänka på Jokkmokks marknad. Den drar massor av folk, men varför hålls den på vintern, när det är som kallast? Är det därför att fördelen med lätta transporter på snön väger tyngre än problemen med kylan? Tidpunkten valdes ju på 1600-talet, långt före skoterstövlarnas tid. Om kylan var ett hanterbart problem då, så borde det ha varit detsamma 600 år tidigare.

"Under medeltiden hade samerna byggt upp ett ekonomiskt välstånd, baserat på handel med skinn och skinnvaror. Samerna var integrerade i ett nät av handelskontakter, dominerat av den tyska Hansastaten och med trådar till köpmän i Novgorod och Moskva, och deras skinnvaror var hett eftertraktade i handelsutbytet." (Citat från www.jokkmokksmarknad.com)

Är det rimligt att anta att skinnhandeln enligt ovan pågick också långt före medeltiden (om än i mindre skala)? Kan någon skinnkunnig forumdeltagare upplysa om skinnhanteringen på Birkas tid? Djuren jagades väl huvudsakligen i de stora skogarna, d v s utanför Svea-"riket". Skedde skinnberedningen nära jaktplatserna? Hur lång tid tog det innan skinnen var leveransklara? Om beredningen skedde i norr, så kanske exporten söderut skedde i större partier (via föregångare till birkarlarna?) som samlades till försäljning till utrikiska uppköpare på någon allmänt känd plats. Vid någon överenskommen tidpunkt? Var ismarknaden vid Birka en dåtida parallell till Jokkmokks marknad?

[Kungsune]

"Sågen för trädfällning och trädkapning var inte uppfunnen"

Jag är lite förbryllad över detta påstående som ofta återkommer bland historiker.
Romarna hade sågar och rester av sågblad från yngre järnålder har påträffats på ett antal lokaler på Gotland, bla Vallstena. Sågformade redskap finns sedan stenålder. Man ska nog vara öppen för att man faktiskt kan ha använt sågen även till kapning och fällning. När det däremot gäller båtbygge var väl sågen direkt ovälkommen, men väl knappast för ved. Sedan undrar jag av vilken anledning man räknar upp Birkas fasta befolkning så väldigt? Är det lite stadsromantik som spökar? Vintertid kanske det bodde som mest ett 50-tal individer i byn och sommartid några hundra. Bara det bör ju ha betraktats som en ganska betydande bosättning. Eller vad talar egentligen för något annat?
Ha det gott!

[Carl Thomas]

Sjovik.

Nu står 5000 kubikmeter färdig huggen ved på fastlandet ca 5 mil bort. Jag tror inte att det fanns ved närmare än så efter en tids boende i Birka. Men du kan räkna på olika avstånd.

Var snäll att frakta detta till Birka under sommarhalvåret så att det garanterat finns där före vintern.

Tänk nu praktiskt, allt från stickor i fingrarna till storm och oväder bör vara med. Tänk på väder och vind. Små båtar tar liten last. Stora båtar kräver många roddare. Har man inga roddare kan man inte frakta i stiltje. Besättningen behöver en vilodag per vecka, mat varje dag, någonstans att sova på natten.

Sommarhalvåret består av 182 dagar varav 26 blir vilodagar, återstår156 dagar att frakta på. För att klara detta måste du frakta 32 kubikmeter ved per dag.

Vill du frakta stammar istället för huggen ved räkna med minst dubbla volymen för frakt, alltså 64 kubikmeter per dag.

Hur många skepp går det åt?
Hur stor besättning behövs?
Skall besättningen lasta och lasta av veden själva? Hur lång tid tar det att lasta på och av?
Var skall du lägga upp veden i Birka? (Du behöver en yta av ca 70 X 70 meter för veden). Veden skall skyddas från väta så att den torkar, vad skall du skydda veden med. Alltså, tänk praktiskt.

Får du inte ut all veden till Birka så räkna med blodspillan och svärdskamper om de sista vedbitarna i slutet av vintern….

Vinterskinnen är de som är attraktiva av vad jag kan förstå. Jag tror också att dessa skinn kom från norrland/Lappland och att Samerna var en stor leverantör av skinn. Varg, björn och loskinn var nog populära, röd- och svarträv, ekorrskinn och hermelin var troligen de mest attraktiva tillsammans med järvskinn (vilka troligtvis var ganska sällsynta men i och med att kondens inte fryser på järvskinn är det populärt till huvans kantfodring). Renskinn tror jag exporterades av renhåriga handelsmän – men i mindre skala.
Skinnberedning bör ha funnits i Birka om folk bodde där, alltså lädertillverkning. Då gällde alla typer av hudar och skinn, även ren, älg, ko och häst. Fanns detta så fanns troligen även läderhantverkare som tillverkade lädervaror av olika slag.
Fanns hantverkare enligt ovan gick det åt mycket ved i Birka vintertid…


Kung Sune. Vad jag vet har inga sågar för trädfällning påträffats i Skandinavien. Mindre sågar har hittats, kanske ”snickarsågar”? Sågar för trädfällning är avancerade effektiva saker. Valet står i själva arbetsmomentet i fällningen, alltså energiförbrukningen/tidsåtgången och valet av såg eller yxa.
Sågar blir snabbt slöa om sågbladet inte är härdat. Är det inte härdat måste sågbladet vara ganska tjockt för att hålla =sågningen tar längre tid + mer metall att slipa = mer tidsåtgång. Troligtvis var en yxa betydligt snabbare att fälla träd med än dåtida sågar – dessutom, yxan fördes av en yrkesman som verkligen kunde använda yxan effektivt.

Birkas befolkning har uppskattas till allt mellan några hundra upp till 2000 personer av olika personer. Jag tror att det var en vår- och sommarhandelsplats. Andra tror att det var åretruntboende, några att bara några få bodde där vintertid och att det var fullt hus sommartid.

Min åsikt grundar sig på t.ex ved och annat som måste till för att en ö-befolkning skall kunna överleva en vinter någorlunda drägligt.

Kan man frakta ved under 220 år, att det finns tillräckligt med vatten för befolkningen och att ingen salmonella eller kolera gör slut på befolkningen – då kan jag köpa ett åretruntboende på några hundra personer.

Thomas

[Mats Hansson]

Birkas befolkning har uppskattas till allt mellan några hundra upp till 2000 personer av olika personer.

Kollade lite vad Björn Ambrosiani säger i den sista av de fem delarna "Birka - Vikingastaden" om just folkmängden i Birka:

Birka bör i genomsnitt under sin levnadstid ha haft omkring 700 invånare. Den ojämna fördelningen mellan gravar från 800-tal och 900-tal visar dock att invånarantalet har växlat. Detta bekräftas också av vad vi vet om bebyggelseutvecklingen i staden. Gissningsvis har staden till en början inte haft mer än några hundra invånare och under 900-talet långt mer än 1000. För sin tid var detta ett stort samhälle, där endast Hedeby, Gnezdovo vid Smolensk och kanske Wolin har varit större i det nordeuropeiska området.

Jag kan tillägga att få arkeologer har ägnat mer möda åt folkmängdsberäkningar i Mälardalen (han har i själva verket utarbetat matematiska modeller för detta utifrån antal gravar osv.) än Ambrosiani, så jag tror på honom i detta fall.

Man kan se bebyggelseutvecklingen också på de skisser (i nämnda bok) som finns över tomter från olika skeden. Om jag räknar rätt:
750-talet:  18 (+ 4 långhus)
850-talet:  113
950-talet:  409
Obs att man inte ska tolka detta som bostäder rakt av. Många av byggnaderna var verkstäder och hade andra funktioner. Och endast en mindre del av området grävdes ut, så man vet ju inte varje byggnads funktion i detalj. I själva verket får nog antal tomter betraktas som ungefärligt, speciellt för det större område som var bebyggt mot slutfasen under 900-talet.

Kan rekommendera nämnda bokverk av Ambrosiani/Eriksson. Kan säga att det var ett tag sen jag läste det (fick det årligen som födelsedagspresent på 90-talet då det begav sig) och ska nog ta en ny titt i det nu eftersom det kommer upp här, man glömmer så fort. Vid en hastig blick såg jag t.ex. bilderna på isläggar ("skridskor") som Miklagard nämnt, och som man uppenbarligen hittat mängder av. Ambrosiani kommenterar: "Märkligt är också att så många isläggar är relativt små, vilket har lett till antagandet att det kanske främst var barnen som åkte på dem".

Egentligen är det nästan meningslöst att spekulera så mycket kring Birka innan man läst detta (eller annan Birka-litteratur), få platser i Sverige är så välundersökta som just Birka. Historiska museets samlingar av Birka-föremål var enorma redan innan 90-talets grävningar dvs. fyllda av Hjalmar Stolpe redan. Samtidigt är jag emot tanken på att man inte ska få diskutera fritt kring något bara för att man inte "läst boken", så kör på!   

/Mats

[miklagard]

Kan rekommendera nämnda bokverk av Ambrosiani/Eriksson. Kan säga att det var ett tag sen jag läste det (fick det årligen som födelsedagspresent på 90-talet då det begav sig) och ska nog ta en ny titt i det nu eftersom det kommer upp här, man glömmer så fort. Vid en hastig blick såg jag t.ex. bilderna på isläggar ("skridskor") som Miklagard nämnt, och som man uppenbarligen hittat mängder av. Ambrosiani kommenterar: "Märkligt är också att så många isläggar är relativt små, vilket har lett till antagandet att det kanske främst var barnen som åkte på dem".

Egentligen är det nästan meningslöst att spekulera så mycket kring Birka innan man läst detta (eller annan Birka-litteratur), få platser i Sverige är så välundersökta som just Birka. Historiska museets samlingar av Birka-föremål var enorma redan innan 90-talets grävningar dvs. fyllda av Hjalmar Stolpe redan. Samtidigt är jag emot tanken på att man inte ska få diskutera fritt kring något bara för att man inte "läst boken", så kör på!  

/Mats

Håller med dig Mats att det är lämpligt att läsa dessa fem böcker som ger goda insikter i förhållandena på Birka. Detta får naturligtvis inte hindra diskusssionen som jag tycker har varit väldigt nyttig !

[Leiph]

Logistiken är viktig, och det är inte endast ved som måste tillföras. Även andra förnödenheter måste komma invånarna till del.

Institutet för forntida teknik har gjort en rapport kring försörjningen för en vikingatida gård i Härjedalen. http://www.forntidateknik.z.se/IFT/mat/harjulf.pdf

Om rapportens slutsatser är riktiga, så krävde varje vikingahushåll ett omland som vida överstiger det som Björkö erbjuder. I rapporten så anger man ett område med en radie på 2,5 km för inägor, och ett totalt område med radien 25 km. Visserligen är det kallare och kargare i Härjedalen, men det ger en fingervisning om storleksordningar.

Om Birka överhuvud taget har haft en befolkning som åtminstone säsongsvis har överstigit vad Björkö kan försörja, så måste det ha existerat en försörjningslogistik. (Tvåhundra år senare, i Visby, så var det så. Bönderna blev rika på att sälja till staden. Det med Birka samtida Hedeby bör också haft likartat problem, vinterved undantaget.)

Enligt Historiska museet så kunde de handelsbåtar som byggdes på Birka bära "flera ton last". Det är väl rimligt att anta att det var denna typ av båtar som försåg Birka med förnödenheter, både ved och mat.

Men det blir förvisso en ansenlig mängd båtar. Om man tar Thomas vedsiffror tex (jag är dock fortfarande skeptisk), men utökar seglingssäsongen till hela det isfria året, så bör bara det ändå ha blivit tre - fem vedskutor om dagen.

Alltså: Om Birkas befolkning inte bara levde på medhavd matsäck så måste en försörjningsorganisation ha funnits på plats. Om denna organisation väl finns, så kan den också försörja med ved.

Återstår dricksvattnet som begränsande faktor. I en annan betydligt mer tätbefolkad handelsstad, Venedig, löste man det genom att samla regnvatten i brunnar. Om Mälarvattnet var bräckt på det sätt som vattnet utanför Stockholm är idag, så bör detta duga till att täcka nästan allt vattenbehov. Det resterande bör kunna täcks med regnvattentunnor.

[miklagard]

Thomas värdefulla insats i denna diskussion har åtminstone fått mig att gnugga geniknölarna (Ok då. jag vet att de är minimala !)  och fundera och ifrågasätta om hela befolkningen verkligen har varit bofast året runt. Vad som verkligen talar för det är kulturlager som är två meter tjocka, över tretusen gravar (gravsättning på platsen indikerar hemort) och en väldig förvarsanläggning som skyddade både till lands och till sjöss. Åtminstone handelsmännen och deras rikedomar måste ha funnits i Birka året runt för att motivera en så väldigt kostsam försvarsanläggning med borgen som sista försvar. Väldiga rikedomar måste ha funnits vilket också lockade till anfall av de många fientliga flottorna. 

Vad som talar emot är just logistiken  Detta kan då leda till en hypotes som pekar på att det kanske var mestadels de rika som bodde på Björkö åtminstone på vintern.  De hade råd att köpa alla tjänster med avseende på ved och livsmedel. Färskvattenförsörjningen blev då också lättare att klara. Hygienen var också lättare att kontrollera om man inte var många hundra på vinterhalväret.

Var kan då de övriga ha funnits, om de inte återvände hem till gården på vintern ? Kan de ha funnits i närheten på en plats som inte hade logistikproblemet ? 

Man kan fundera på området kring Kungsgården på Adelsö. Adelsö är en väldigt stor ö med mycket skog. Där fanns ju möjligheter till att hämta ved i närheten, gräva nya brunnar där det blev nödvändigt och lagra mänsklig avföring på platser som inte infekterade vatten och omgivningarna. Dock ligger Kungsgården några hundra meter norr om Birka. Däremot ligger Adelös sydliga del mitt emot Birka på ett avstånd på c:a femton - tjugo minuters rodd. Kanske detta område som ju är mest logiskt som alternativ boplats kan ha varit bebott.....eller trots det längre avståndet vid Kungsgården ?

Har detta undersökts alls ?
Har några utgrävningar skett på Adelsö utom vid Hovgården (Kungsgården) ?   

[dersa]

Thomas, jag är imponerad av dina beräkningar, men har inte hittat helt på vad du grundar dem på, men helt klart är att du visat på att det behövs en fungerande logistik för en stad som Birka. Om Birka var bebodd under vinterhalvåret vet jag inte, men kuskaper för att överleva där på vintern fanns då, är jag övertygad om. Som jag sa i ett tidigare inlägg så kan man förutom ved, även elda torv, som var den huvudsakliga värmekällan för invånarna på stora delen av Bohuskusten under 100-tals år, de träd som fanns annvändes till båtar  och hus (i den ordningen, båtarna gav mat(fiske) och husen gav bostad). Jag tror inte att människor i forna tider valde att ha det kallt i husen. de hade inget val, ville man att värmekällorna skulle räcka så fick man ha på sig kläder och fällar när man sov, och mycket kläder på sig dagtid, man annvände veden huvudsakligen till matlagning, eller till att producera saker, blev det värme över till hemmet så var det bra.
Under flera 100 år så var både Tjörn och Orust(som du nämd etidigare), utan  några skogar, här levde ändå tusentals människor, som klarade värmeförsörjningen, på ett eller annat sätt.

[Carl Thomas]

Jag hoppas att alla förstår att jag inte på minsta sätt vill underminera Birka eller angripa Birka.  Det är absolut inte min avsikt. Men om man bodde där vintertid måste logistiken vara omfattande. Helheten måste alltså fungera – det tycker jag är ett av de minsta kraven.

Människor behöver värme. Argument har framförts att man inte eldade så mycket, bara så att det var några få plusgrader. Visst, det kan man göra – men då måste allt hantverk tas bort eftersom man inte kan jobba med kalla händer, absolut inget finlir i alla fall. Tror någon inte på detta, sitt ute och jobba en timma i så låg temperatur med bara händer – sedan vet ni.  Fingrarna fungerar inte…. Dessutom, utan eld – inget ljus i huset. Man kan inte sitta i mörker och jobba. Allt får, som jag tjatat om, konsekvenser. Lite ved = inget ljus, inget hantverk, =- inget hantverk, ingen handel. Mycket hantverk = mycket mer ved. Så fungerar det. Så levde våra förfäder. Vi också – men för oss är det bara att betala elräkningen…

Bor man i ett hus och har familjen där + att man har en verkstad som man eldar i dagligen, = öka veden med minst 50%. Är det många verkstäder – då dubblas troligen vedåtgången till 10.000 kbm. Hur man än vänder sig sitter ändan bak i det här. Man kommer helt enkelt inte förbi det.

Logistiken är likadan för alla städer. Birka är dock ett undantag på ett sätt eftersom Birka ligger på en ö vilket är ett mycket utsatt läge när det gäller logistiken. Det är det enda som skiljer mellan andra städer under denna tid – och det är en enorm skillnad.
Ingen annan stad ligger på en ö. Det bör man, tror jag, fundera lite över. Hade det varit positivt att bygga städer på öar hade alla städer legat på en ö…

För er som söker bevisa att man bodde där vintertid måste jag ställa frågan – vad var nyttan av ett sådant boende? Pågick det handel dagligen vintertid? Knappast. Kunde man vara trygg i Birka vintertid? Ja, hyggligt trygg om det var ca 1000 personer som bodde där – var det bara lite folk – nej, då var man knappast trygg. Vad var då nyttan? Nyttan måste alltså vara högre än allt besvär och alla kostnader för logistiken för att bo där – eller hur?

En gissning…
Storbönderna runt Mälaren och omgivande trakter kanaliserade handeln till Birka och därifrån gick och kom alla handelsfärder med kungens goda minne och tullavgifter…Vintertid satt man hemma på gården utan logistikproblem – sommartid bodde man i Birka och tjänade pengar på handeln. Under vintern bodde 10 man i Birka för reparationer och underhåll samt vaktade staden mot klottrare. Under vintern reste storbönderna längs norrlandskusten och köpte upp skinn och hantverk samt naturprodukter samt fraktade hem det till gården för att på våren frakta ut det till Birka. En vintermarkand hölls i slutet (?) av vintern på isen utanför Birka dit då pälsjägarna sålde de skinn de fått på senvintern…?
Jag tror att man bör fundera allvarligt på detta – för det får ju också konsekvenser…positiva sådana.

Dersa. Jag räknar 20 kubik ved per hushåll. Jag tror att det är lågt räknat. 1 vedträd (dagens normalstorlek) per timma X 16 timmar = 16 vedträd per dygn i snitt = 1/20 dels kubikmeter. Detta blir på 182 dagar 9,7 kubikmeter ved. Jag skall väl tillägga att jag personligen aldrig klarat att hålla värmen 1 timma med 1 vedträd…Behövs 2 vedträd per timma blir det alltså 20 kubik ved…(jag har räknat 300 vedträd per kubikmeter om någon är intresserad). Sover man mycket går det åt mindre ved. Har men en verkstad också – går det åt mera ved...

Man kan elda torv – men var finns närmsta torvtäkt? Vad man än eldar måste det fraktas till Birka. Ändan sitter bak.

Drottning Blanka fick Älvsyssel (södra Bohuslän) i morgongåva – men hon tackade nej till Orust och Tjörn ”för det bodde så konstigt folk där”…Nu äntligen förstår jag, de var halvt djupfrysta.

Thomas