Nils, ”pinkningsmatemetiken” med yta var för att belysa mängden, inget annat. Pinkar man på samma ställe hela vintern måste du räkna höjd istället…
Heimdal, Man lade säkert ut avföring på isen så gott man kunde – men problemet är det där med att så gott man kunde – och det stora problemet är snösmältningen på våren. Ju mer smältvatten ju större problem för det är inte så att smältvatten spolar rent – det sprider ut.
Yngve, fastlandet med vägar och vagnar några hundra år senare har inga större problem med ved.
Mats, jag vet exakt var Birka ligger och jag känner till omgivningen hyggligt – men en ö är en ö. Björkö är en liten ö. Vår och höst är man isolerad, vissa vintrar kanske hela vintern men det borde varit sällsynt. En ö är ett mycket utsatt läge – det är det jag ville belysa.
Ju fler människor (fler gårdar) som finns i området – och ju längre tid de varit där – ju mindre tillgång till ved finns i området. Det tror jag alla förstår. Om öarna runtomkring i området varit bebodda sedan länge – ja, då fanns ingen skog kvar där att avvara. Varje gård hade sin avsatta skog för ved, man brukade skogen – och man kunde inte sälja ved för då blev man själv utan. Ju tätare mellan gårdarna – ju mindre blir tillgången på ved.
Om det fanns ett glest befolkat skogsområde så var det naturligtvis perfekt att hämta ved från. Men det blir en väldigt massa transporter, både på land och på vatten. Frågan är om det var värt detta enorma arbete. Veden ÄR ett problem. Veden ÄR en realitet. Man kommer inte förbi vedproblemet.
Tänk dig bara en så enkel sak att man i Birka alltså skall få plats med vinterveden. Varje bebott hus i Birka har alltså ca 20 kubikmeter ved ”staplad” utanför huset. I bästa fall huggen och klar ved. Hade man inte detta, var i Birka kan vi lägga upp 5000 kubikmeter huggen ved – eller minst det dubbla i volym ohuggen ved? (ved i form av stammar torkar inte = brinner dåligt, ryker mycket och avger betydligt mindre värmeenergi = ca: dubbla mängden ved behövs. Vad jag kan se på de modeller osv som gjorts av Birka så är utrymmet för ved ganska liten…
Miklagard, Det går inte att jämföra Stockholm osv med Birka, det är många sekler mellan dem från många olika perspektiv. Vi pratar tidig historia, ett land utan vägar, en stor befolkning på en liten ö. Vedproblemet är fundamentalt liksom vattenproblemet. Det går inte att komma förbi dem. Bodde man där så behövde man ved – hur löste man detta problem. Ca 5000 kubikmeter huggen och staplad ved måste ha funnits i Birka varje höst. Var fanns den, hur kom den dit, vem högg dem, var togs träden.
Jag märker att en del inte gillar vad jag kallar ”matematik”, alltså egentligen praktiska överslag om saker och ting verkligen fungerar praktiskt. Jag anser den nödvändig. Vill man ha mycket folk i ett område krävs vissa saker som t.ex. vatten och ved. Skall dom ha bott där länge så finns inga överskott kvar. Vill man då lägga en befolkning på 500-1000 personer på en ö mitt allt detta uppstår problem. Antingen ett enormt fraktproblem – eller så måste man minska befolkningen i området runtomkring samt tiden de bott där. Det är en enkel praktisk ”matematk”. Helheten måste fungera.
Nå, jag skall inte framhärda mer. Ved och vattenproblemet finns där. Någonstans här kommer vi till frågan om att om kartan inte överensstämmer med terrängen så vad skall gälla, kartan eller terrängen?
Thomas