Om tingsplatser i Gamla Uppsala och andra platser

[liothida]

Det kanske är löten (ängen) i anslutning till en hög som är själva grejen, inte högen i sig. Traditionen kring tingsplatsen vid Anundshög i Västmanland exempelvis är inte att tinget hölls på högen utan vid. Som pastor Holstenius skriver på 1600-talet "Wid thenna högh hafwer fordom tidh warit Tingsplats". Undersökningarna från 2008 sätter fokus på ängsområdet nedanför högen, då man upptäckte en rad av stora stenfyllda hål i ena kanten av den ängen. Hålen antas vara resterna av en monumental stolprad (eller stenrad). Alexandra Sanmark och Sarah Semple som genomförde undersökningen  (för övrigt samma arkeologer som genomförde den ovan nämnda undersökningen vid Aspa tingsplats) tolkar fynden som en markering av gränsen för själva tingsplatsen. En mycket snarlik rad med stenfyllda hål har sedan dess hittats i Gamla Uppsala och markerar på två sidor den ängsmark som finns söder om den så kallade tingshögen.

[Mats Hansson]

Låter rimligt. Kanske ska man leta efter sådana här rader av stenfyllda hål (storstens-fundament?) i framtiden när man söker efter tingsplatser? Gärna på forntida ängsmark, och i anslutning till storhögar och/eller medeltida tings-traditioner. Georadartekniken öppnar ju för vissa möjligheter framöver.

/Mats

[CarlH]

I Svenska Turistföreningens årsskrift 1927 finns på sidan 150-151 en karta över Södermanland under 1300- och 1400-talen. Kartan har utarbetats på så sätt att namn på härader, orter, etc. som Carl Gustav Styffe uppräknat i sin bok Skandinavien under unionstiden lokaliserats till sin plats och återgivits i sin dåtida namnform inritat på en "modern" karta.
Här finns Köpstäder, Slott, Kungsgårdar, Sätesgårdar, Kyrkor, Kloster, Prästgårdar, Tingsplatser, Hamnar, Järnförekomst, Landskaps- och Hundradegränser angivna.

Helt underbart tycker jag. Någon som vet om liknande kartor även finns för andra landskap?
Denna anges vara utarbetad för Svenska Turistföreningen av AB Kartografiska Institutet.

De tingsplatser jag kan hitta på kartan är:
Tomptabergh nära Huddinge
Sotholm nära Häringe på Södertörn
Kaelslööt norr om Trosa
Vadzbro nära Kattnäs kyrka norr om Gnesta
Aspolöth norr om Runtuna
Steghtompta malm nära Stigtomta
Tumbo (kan inte avgöra om det är tingsplatsens eller kyrkans namn nära Torshälla
Kiula aas Ö om Skogstorp S om Eskilstuna
Eldasund NV om Strängnäs
Yngiasom vid sjön Yngerns östra kust SV om Södertälje

Totalt hittar jag 10 utmärkta tingsplatser i Södermanland och lööt eller löth ingår i två av dessa namn.

Svartlösa eller Swarta Lööt finns inte med.
Vad vet vi om när den upphörde att vara tingsplats och varför?

Jag har en kopia på kartan, men den gick inte att bifoga för den är på 675 KB och maxstorleken här är 250KB.
För den som vill ha en kopia: Skicka din riktiga e-postadress till mig via privat meddelande, så skall jag e-posta kartan till dig.

[tty]

Förmodligen lade man förträdesvis tingsplatser på torra och naturligt väldränerade platser (det fanns inga täckdiken på järnåldern!)

Det är då naturligt att många tingsplatser kommer att ha namn på -löt/lösa (sidlänt äng) -ås (normalt rullstensås) eller -malm (sandplatå).

[Kungsune]

Har detta någon koppling till Uppsala?

http://de.wikipedia.org/wiki/Upstalsboom

[Hans Menzing]

På tal om gravhögar bör vi inte glömma Larva bäsing, en stor gravhög granne med Larvs kyrka nära Vara. Den förknippas redan i gamla skrifter med tingsförhandlingar, och ofta knyts den till den märkliga berättelsen i Äldre Västgötalagen om slagen lekare som ligge ogill.
Men å andra sidan finns det uppgifter som tyder på att tingsplatserna kunde skifta efter behov och tid.
Vad gäller domarringen så fanns i ett gammalt praktverk om Västergötland en rolig teckning på en domarring där det satt en handfull gubbar på obekväma stenar. Detta brukar kommenteras med att tingsförhandlingarna gick snabbare om man satt så, ingen pratade längre än nödvändigt.