Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Skoglar]

Du glömmer igen att när Snorre säger att biskopsstolen står i Thiundaland säger han också att kungastolen också står där. Inga andra källor säger att kungastolen står där vid denna tid. Att du väljer att tro att Snorre har rätt baserar sig alltså utan tvivel på något hel annat än det samlade faktiska underlaget.

Whatever. Jag skulle kunna påpeka att UpL, som är ganska samtida med nämnde Snorre, skriver att det är svearna i Tiundaland som väljer kung, men så kom jag på att UpL inte får betraktas som en källa, eftersom du tidigare har förklarat att lagen är en "ambition"... (jag finner inte texten nu, men vill minnas att det var ditt exakta ordval.)

Du företräder alltså en bild som få av dagens historiker instämmer i, och som här påvisats vara högst tvivelaktig. Du må tycka det är personligt påhopp, men rent krasst är det uppenbart att du är högst subjektiv och mer intresserad av att försöka påvisa din egen Svea-hypotes än att via diskussion faktiskt komma fram till en objektiv syn.

Finns det verkligen en massiv forskaropinion som motsäger sig idén att a) svear existerade som stam/folkgrupp/klan och b) mycket tyder på att de kan kopplas till Svealand, främst Ö Svealand? Jag är inte övertygad, men jag kan ha missat något. Och nej, jag ser det inte något "personligt påhopp" i detta, men väl besynnerliga formuleringar.

[Skoglar]

Det är väl mindre fegt att gå emot strömmen...

Angående Harald Hårfagres strider mot götarna så hävdar engelska WP att dessa strider inte rörde sveakungen Erik Emundsson. Men Snorre berättar ju tidigare i samma saga om en konflikt mellan Harald och Erik då båda kungarna gjorde anspråk på Värmland. Lokaliserar vi sveakungen Erik Emundssons, liksom hans ättling Olof Skötkonungs, maktbas till Västergötland blir Snorres historia mer logiskt. Det var lika naturligt för Harald Hårfagre att bråka med sin granne i öster som det var att slåss mot grannarna i väster Agder, Rogaland och Hordaland m.fl.

Även om det är jul, så bör man vara försiktig med att se Snorre som ett smörgåsbord där man väljer favoritdelar.
Om man ser Snorre som en källa, så är diskussionen ganska klar. Han skriver ju sida och och sida ner med beskrivningar av Sveakungar i Uppsala, i Tiundaland, i Mälardalen.

Omvänt, om man ifrågasätter Snorre,  bör man nog ha en bra förklaring till varför man kan anser sig kunna bygga långtgående resonemang på enstaka textrader om Harald Hårfagre.

[Skoglar]

Kanske dags för någon Sveaskolist att lista geografin för Svearnas makt år 0, 300, 700, 1000 osv, där Svear betyder endast folk från Uppland som en maktelit. Där dessa övermänniskor , härstammande från gudar, styr alla andra..

Eftersom  kunskapsglappen är enorma, så är det ju en ganska lätt uppgift. Inte så mkt besvärande fakta att behöva ta hänsyn till.

År noll. Sjörfarare i Ötersjön. Antagligen ett antal stödjepunkter runt om Östersjön, även på Ö och S stranden (Swinemünde/Swinouscie?). Men tyngdpunkten N havsviken Mälaren. Täta kontakter med grannar, inkl Götaland, redan nu.

År 300
Samma? OM man tror på något slags östgötskt Exodus till Wielbark, är det möjligt med ökad sveanärvaro i Östergötland, Östanstång. Naturen hatar tomrum. Vill minnas att man i raderna av fornborgar kan se leder inåt/norrut även i Östergötland.

År 700
Senast mot slutet av 700-talet har man en lugn politisk situation runt Mälaren, vilken möjliggör etablerandet av Birka.
Senast samtidigt vet vi att man tar tribut av (troligen) kurerna. Vi kan räkna med att giftermål mellan stormanna/kungaätter, enstaka militära initiativ och allianser på olika grunder etc,leder till en skiftande politisk karta.

Inte att ett land härskar över ett annat, á la 1700-tal, utan att lojaliteter mellan härskare utkrävs och bryts. Förmodligen kan kungamakten över svearna innehas av både sveakungar och utsocknes, t ex danska, skånska eller götska kungar.
För de härskande skikten är släktskapen över landgränserna väldigt vanligt.

Kulten i Uppsala når en särställning inom Svealand, kanske även ut i övriga Norden, eller delar därav.
Huruvida Uppsalakungen, eller någon annan kung, hade makten över hela riket hängde nog ihop med förmågan att komma överens med de jarlar som styrde över de olika landen/landskapen.

År 1000
Den relativt lugna vikingatiden övergår i en långt mer orolig medeltid. Kungamakten växlar ständigt, många kungar dör "på jobbet". Konfliktens huvudfåra är antagligen mer mellan den nya kristna synen på ett rike vs. gammal hävd, än mellan svear och götar. Även om det innebär att den kristna "falangen" är mer götisk än den andra, impulserna kommer trots allt från SV...

Min gissning är att dagens (lokal)patriotism är ganska irrelevant när man ska försöka förstå 1000-talets människor.
De politiska ledarna var fast etablerade i alla delar av nuv. Sverige, medan krigarna följde sin hövding, mer än sin folkgrupp.
Att götarna kunde acceptera förleden Svea- i namnet på riket som växte fram, är nog inte konstigare än att polska eller mexikanska katoliker accepterar att påven bor i det italienska Rom.

Minsann, inom ett par timmar blir det jullunch. Ber att få önska alla damer och herrar en fröjdefull jul.

[Vetgirig]

Var kommer Vendland och helsingland in i bilden??

[Skoglar]

Var kommer Vendland och helsingland in i bilden??

Vet inte! Jag har med intresse läst det du skrivit om de fyra rikena och jag är varken skeptisk eller kritisk till saken, utan vill tvärtom gärna lära mig mer. Min gissning är dock att svearna hade goda relationer med N och NO. Men om t ex Åland var Sevaland eller grannland för mer än 1000 år sedan har jag ingen aning om.

[AndreasE]

Guldet representerar en förmåga att få del av vinster på kontinenten. Naturligtvis representerar det någon form av makt, precis som mängden engelska mynt (danagäld) man hittar i ett område representerar förmåga att få del i vinster några hundra år senare. Det guld som hittats representerar antagligen bara en mycket liten del av det som funnits. Jag vet om ett antal fynd som försvunnit eller där delar sålts osv exempelvis i Väring, Forentorp och Alvhem m fl. Öland med många små fynd, väl spridda, har bättre förutsättningar för att ha kvar sitt guld som jag ser det.

Visst representerar guld förmåga att ta del av flödet av varor från kontinenten (antingen genom handel eller andra, mer krigiska metoder), men själva formeringsprocessen av det arkeologiska materialet är på de flesta sätt skild från den aspekten. Självklart har VG haft ett betydande inflöde av guld under folkvandringstid, men samtidigt så lär fyndtätheten dessutom bero på det lokala sättet det arkeologiska materialet formerats - alltså hur man har hanterat guldet. Det arkeologiska materialet är inte en 1:1 avbild av forntidens materiella värld. Även tex Ölands och Gotlands rika arkeologiskas material beror delvis på egenheter i hur man behandlat sina materiella tillgångar där jämfört med i andra delar av Skandinavien, tex silverdeponeringar under husgrunden, kremeringar där man endast bränt den döda och inte gravgåvorna osv.

Detta gäller förstås även Mälardalen. Båtgravarna med sina obrända gravgåvor gör tex att regionen säkert är överrepresenterad när det gäller exklusiva vendeltida föremål gentemot andra delar av landet.

[Vetgirig]

Vet inte! Jag har med intresse läst det du skrivit om de fyra rikena och jag är varken skeptisk eller kritisk till saken, utan vill tvärtom gärna lära mig mer. Min gissning är dock att svearna hade goda relationer med N och NO. Men om t ex Åland var Sevaland eller grannland för mer än 1000 år sedan har jag ingen aning om.

Av formuleringen verkar du acceptera en tanke på att svear var begränsade till enbart Mälarområdet. Måste det vara så?

Det kan t o m vara så att svear inte levde inne i Mälarområdet förrän i mitten av 900-talet och framåt. Att de etablerade sig på ett sätt som manifesterade sig i anläggandet av Sigtuna. Detta är en möjlighet man kan tolka fram ur källorna lika väl som den nu dominerande sveateorin.

Kan det vara så att svear bebodde ett avsevärt större geografiskt område? Kanske merparten av alla regioner, eller varför inte samtliga, som har anknytning till Östersjön? Under alla förhållanden, så erkände sig enligt min uppfattning alla befolkningar runt Östersjön som beroende av svear. Inget i källorna motsäger något sådant om man även accepterar att det fanns "många" grupper av svear. Nu tror jag dock att det var lite blandat, vilket jag uttryckt i ett antal inlägg. Jag menar dock att svear inte behöver vara begränsat till proto-svensktalande befolkningar utan att det lika väl kan ingått andra etnicitéter i den samlade grupperingen. "Svenskheten" i nuvarande dominerande syn är enligt min uppfattning ett misstag uppbyggt kring 1800-talets nationalism. Situationen blir lättare att förstå om man ser svearna som en grupp av klangrupper. Då får etnicitéter och språk mindre betydelse medan ledarna och dennes (kärn-) klan får den största betydelse.

Jag menar att historikerna borde börja om avseende svearna utifrån korrekt översatta källor (måste genomgås och kontrolleras) enligt en analytiska modell (man prövar samtliga möjliga scenarion parallellt).

[Skoglar]

Av formuleringen verkar du acceptera en tanke på att svear var begränsade till enbart Mälarområdet. Måste det vara så?

Det kan t o m vara så att svear inte levde inne i Mälarområdet förrän i mitten av 900-talet och framåt. Att de etablerade sig på ett sätt som manifesterade sig i anläggandet av Sigtuna. Detta är en möjlighet man kan tolka fram ur källorna lika väl som den nu dominerande sveateorin.

Enbart Mälarområdet? Nej, det måste inte alls vara så. Däremot har vi Rimbertkrönikan om sveakungen i Birka, Adams beskrivning av det förstörda Birka som låg nära Sigtuna/Uppsala och de arkeologiska fynden på Björkö, vilket får mig att tro att Mälarbirka borde vara knutet till svearna redan på 800-talet. Vidare, även om underlaget är tunt, så låter det inte som om Rimberts kurer ansåg sig vara svear. Svear ur deras synvinkel föreföll komma "utifrån".

Om Åland, egentliga Finland och de estniska öarna/kusten vet jag inte så mycket mer än att där förekommer enstaka vikingatida svenska namn.

Kan det vara så att svear bebodde ett avsevärt större geografiskt område? Kanske merparten av alla regioner, eller varför inte samtliga, som har anknytning till Östersjön? Under alla förhållanden, så erkände sig enligt min uppfattning alla befolkningar runt Östersjön som beroende av svear. Inget i källorna motsäger något sådant om man även accepterar att det fanns "många" grupper av svear. Nu tror jag dock att det var lite blandat, vilket jag uttryckt i ett antal inlägg. Jag menar dock att svear inte behöver vara begränsat till proto-svensktalande befolkningar utan att det lika väl kan ingått andra etnicitéter i den samlade grupperingen. "Svenskheten" i nuvarande dominerande syn är enligt min uppfattning ett misstag uppbyggt kring 1800-talets nationalism. Situationen blir lättare att förstå om man ser svearna som en grupp av klangrupper. Då får etnicitéter och språk mindre betydelse medan ledarna och dennes (kärn-) klan får den största betydelse.

Eftersom svear beskrivs som sjöfarare av Tacitus och andra, ligger det nära till hands att Östersjön var det som höll samman deras sfär mer än att det utgjorde "gränsen i öster".

Detta i sig behöver inte stå i motsats till tanken att de som inledningsvis lät bygga GU (eller Gödåker, Valsgärde, Vendel) ansåg sig vara svear.

Frågeställningen är till viss del binär. Antingen har vi en långvarig järnålderstida sveakontinuitet N Mälaren, eller så har vi en sveainflyttning och/eller sveamaktövertagande över "andra" N Mälaren.

Och belägg för något sådant som en migration eller ny politisk makt utifrån saknas väl?

Kanske har vi en större politisk enhet tvärs över Östersjön, där de nordisktalande folken benämner sig svear?

[Yngwe]

Whatever. Jag skulle kunna påpeka att UpL, som är ganska samtida med nämnde Snorre, skriver att det är svearna i Tiundaland som väljer kung, men så kom jag på att UpL inte får betraktas som en källa, eftersom du tidigare har förklarat att lagen är en "ambition"... (jag finner inte texten nu, men vill minnas att det var ditt exakta ordval.)

Finns det verkligen en massiv forskaropinion som motsäger sig idén att a) svear existerade som stam/folkgrupp/klan och b) mycket tyder på att de kan kopplas till Svealand, främst Ö Svealand? Jag är inte övertygad, men jag kan ha missat något. Och nej, jag ser det inte något "personligt påhopp" i detta, men väl besynnerliga formuleringar.

Ja du ser, minnet finns där.




a.    Nej det har aldrig varit frågan


B.    Definitivt, det har vi ju redogjort för här om och om igen.  Den här frågan vill jag vända på, så du får gärna redovisa en modern historiker som förespråkar att svear framförallt kan kopplas till östra Svealand. Det vore mycket intressant att ta del av ett sådant resonemang

[Skoglar]

B.    Definitivt, det har vi ju redogjort för här om och om igen.  Den här frågan vill jag vända på, så du får gärna redovisa en modern historiker som förespråkar att svear framförallt kan kopplas till östra Svealand. Det vore mycket intressant att ta del av ett sådant resonemang

Det blir ju lite som att fråga hur många moderna geografer som i skrift förespråkar att Kanada är större än Hisingen. Rätt antal är säkerligen noll, men innebär det att påståendet är felaktigt?

Men man kan väl ändå konstatera att salig Weibull och Dick Harrison är överens om att mena att Ansgars Birka, där som bekant Sveakungen härskade, är lika med Mälarbirka...

[Vetgirig]

Får hålla med de bägge.
Däremot nämns det minst ETT ytterligare birca, som kan koordinatbestämmas till Kaupang på Öland (Köpingsvik). Och det blir väl här sveakungen sitter, d v s i ett stadsliknande samhälle "bredvid" handelsplatsen liksom danske kungen intill Hedeby (ett annat birca).
Problemet med Björköstaden är att vi inte vet namnet på den. Närmast till hands vore Sigtuna, som ju blir namn på den handelsplats, som efterträder den förstörda och övergivna Björköstaden. Nu finns dokument som talar mot, men de borde kollas speciellt vad gäller ålder, bläck etc, då de är från Rudbeckius tid.

[AndreasE]

Problemet med Björköstaden är att vi inte vet namnet på den. Närmast till hands vore Sigtuna, som ju blir namn på den handelsplats, som efterträder den förstörda och övergivna Björköstaden. Nu finns dokument som talar mot, men de borde kollas speciellt vad gäller ålder, bläck etc, då de är från Rudbeckius tid.

Eh, nej, de är inte från Rudbecks tid. De är bland annat från Gustav Vasas rannsakningar.

Sen omnämns väl Birka just som "Birca" i Vita Anskarii? Om staden hette Sigtuna kan man väl tänka sig att det hade nämnts.

[Yngwe]

Det blir ju lite som att fråga hur många moderna geografer som i skrift förespråkar att Kanada är större än Hisingen. Rätt antal är säkerligen noll, men innebär det att påståendet är felaktigt?

Men man kan väl ändå konstatera att salig Weibull och Dick Harrison är överens om att mena att Ansgars Birka, där som bekant Sveakungen härskade, är lika med Mälarbirka...

Du menar att alla de Atlaser som producerats med uppgifter om lands ytor inte är grundat på geografers arbete? Hoppsan.... Kanske en bra värdemätare på hur selektivt du ser på källor och forskning....


Japp, kung Björn var det va? Och nån Erik?  Hur går det då med Snorres kungar? Han har inte med nån av dom.....  Så vem är det som har fel? Ska vi tro på Rimbert eller Snorre tycker du?

[Castor]

Japp, kung Björn var det va? Och nån Erik?  Hur går det då med Snorres kungar? Han har inte med nån av dom.....  Så vem är det som har fel? Ska vi tro på Rimbert eller Snorre tycker du?

Snorre nämner överhuvudtaget inga svenska kungar mellan Ivar vidfamne (sent 600-tal?) och Erik Emundsson (sent 800-tal? - tidigt 900-tal). Uppgifter om kungar från Ivar till Filip (tidigt 1100-tal) finns däremot i Hervararsagan (av okänd författare).

Rimbert bör väl anses vara mest trovärdig då han var samtida med de händelser han skildrar... Hervararsagan har Erik, Björn och Anund, namn som återfinns hos Rimbert och som bör ha varit ungefär samtida med Ansgarsmissionen. Men någon kung Olof som enligt Rimbert efterträdde Björn finns inte i Hervararsagans regentlängd. Rimbert säger även att Anund var en fördriven kung, medan han i Hervararsagan framstår som mäktigare än kung Björn (vid högen). Tänkvärt är också att de västnordiska källorna inte nämner Birka.

[Anganatyr]

Det blir ju lite som att fråga hur många moderna geografer som i skrift förespråkar att Kanada är större än Hisingen. Rätt antal är säkerligen noll, men innebär det att påståendet är felaktigt?

Men man kan väl ändå konstatera att salig Weibull och Dick Harrison är överens om att mena att Ansgars Birka, där som bekant Sveakungen härskade, är lika med Mälarbirka...

Dick Harrison skriver också följande i ”Sveriges historia 600-1350”, Stockholm 2009, sidan 34:

Förr var historien om götarna och svearna oproblematisk. På 1800-talet och under en stor del av 1900-talet ansågs det självklart att svearna var den germanskspråkiga urbefolkningen i Svealand och götarna den likaså germanspråkiga urbefolkningen i Götaland. Svear tolkades i regel som en samlingsterm för de folk som levde kring Mälaren. Det hände även att man gjorde gällande att termen främst syftade på upplänningar. Götarna skall ha levt "sunnanskogs", dvs. söder om Kolmården och Tiveden. Det var också en vanlig uppfattning bland historiker och arkeologer att götar och svear hade politiska och militära organisationer som tidvis låg i konflikt med varandra. Svearna skall, enligt denna hypotes, till slut ha underkuvat götarna och därmed gett namn till riket Sverige.
      Så tror vi inte idag. Vad som framför allt stjälper hypotesen är den totala bristen på belägg. Det är omöjligt att acceptera att Sverige skall ha grundats och namngivits genom att ett folk erövrade ett annat trots att inte en enda källa nämner erövringen. Men problemet är större än så. Vad var egentligen svear och götar? Vilka grupper, och vilken typ av grupper, avsågs med sådana termer? Vilka människor hade intresse av att kalla sig svear respektive götar?

[Skoglar]

Yngwe: om du hade orkat läsa mina inlägg hade du säkert märkt att jag inte bygger några resonemang utifrån YS/YT som källa, mer än på nivån att legender ibland kan vara ekon av faktiska händelser.

Då hade du även förstått att jag skattar Rimbert långt högre som källa betraktat...?

Anganatyr: Ditt citat behöver inte motsäga vad jag skrev, på minst två nivåer.

1. Att ha en uppfattning om svearnas ursprung innebär förstås INTE att man måste köpa gamla tiders uppfattning om att svearna erövrade Götaländerna. Ibland får jag intrycket att dessa två uppfattningar, på oklara grunder, måste vara oskiljaktiga

2. För att enskilda människor eller grupper (med DH:s ord) ska ha "intresse" för att kalla sig svear eller götar, så måste väl begreppen som sådana först existera? Därför kan det vara relevant att fundera över svearnas URSPRUNG oavsett om bilden av svear är enkel eller komplex i ett senare skede.

Jag har väldigt svårt att tro att järnålderns maktaktörer hittade på helt orelaterade namn ur intet, för att benämna skilda maktgrupperingar. Hattifnattrike? Smurfland?

[Anganatyr]

Yngwe: om du hade orkat läsa mina inlägg hade du säkert märkt att jag inte bygger några resonemang utifrån YS/YT som källa, mer än på nivån att legender ibland kan vara ekon av faktiska händelser.

Då hade du även förstått att jag skattar Rimbert långt högre som källa betraktat...?

Anganatyr: Ditt citat behöver inte motsäga vad jag skrev, på minst två nivåer.

1. Att ha en uppfattning om svearnas ursprung innebär förstås INTE att man måste köpa gamla tiders uppfattning om att svearna erövrade Götaländerna. Ibland får jag intrycket att dessa två uppfattningar, på oklara grunder, måste vara oskiljaktiga

2. För att enskilda människor eller grupper (med DH:s ord) ska ha "intresse" för att kalla sig svear eller götar, så måste väl begreppen som sådana först existera? Därför kan det vara relevant att fundera över svearnas URSPRUNG oavsett om bilden av svear är enkel eller komplex i ett senare skede.

Jag har väldigt svårt att tro att järnålderns maktaktörer hittade på helt orelaterade namn ur intet, för att benämna skilda maktgrupperingar. Hattifnattrike? Smurfland?

1. Tyvärr har det blivit så här i tråden att allt delats in i två läger. De som inte tror på den gamla hypotesen om svearna från Mälaren blir tex anklagade för att ha konspirationsteorier och tillhöra Västgötaskolan.

2. Jag tycker också det är väldigt intressant med svearnas ursprung, men tyvärr är källäget så otroligt mycket sämre än vikingatiden att det är i stort sett omöjligt att lägga fram några hypoteser över huvudtaget. Det blir nästan bara gissningar.

[Anganatyr]

Här är lite mer av Dick Harrisons syn på saken, (”Sveriges historia 600-1350”, Stockholm 2009, sidorna 10-11):

I flertalet äldre historieverk har vikingatidens krigiska urladdningar och införandet av kristendomen uppfattas som vattendelare i svensk historia. Någon gång kring år 1000, har man menat, såg det svenska riket dagens ljus, med Erik Segersäll och Olof Skötkonung som kungliga portalgestalter. Ett kristet svenskt rike formades, med Mälardalen i allmänhet och Uppland i synnerhet som vagga. När denna uppfattning har kritiserats, till exempel när röster höjts för att maktutvecklingen och kristnandet i Götalands bygder föregick utbredningen av riket i Svealand, har det i regel varit med utgångspunkten att det faktiskt har skapats ett klart definierat svenskt rike under epoken ifråga. Debatterna om en hypotetisk riksvagga och om hypotetiska riksenade har varit underordnad den allmänt accepterade idén om framväxten av ett svenskt rike. Det är lätt att inse varför. Vi har läst historien baklänges. Vi vet att det svenska riket till slut blev verklighet.
   Om vi i stället läser historien framlänges blir scenariot radikalt annorlunda. År 1000 kunde ingen kung eller storman, vare sig i Svealand eller i Götaland, föreställa sig ett Sverige av den nationella och territoriella art vi i dag känner. Inte ens 1200- och 1300-talens svenska monarki var förutsägbar på Olof Skötkonungs tid, än mindre på Ansgars. De bärande politiska enheterna i den maktutveckling som är skönjbar redan i del ett av detta åttabandsverk, skrivet av professor Stig Welinder, var snarare länkade till bygder än till riksterritorier och rikscentra. Mer än så: de var knutna till enskilda personer, till de män och kvinnor som deltog i maktspelet. Historien om det svenska rikets formation är historien om överhöghetsvälden, personliga nätverk och mängder av (sedermera fallna) alternativ till det som till slut blev en modern nation.

[Anganatyr]

Här är ytterligare lite från sidan 35:

Svearna på 500-talet behöver inte ha haft mycket gemensamt med svearna på 800-talet. Ordet svear behöver inte ens ha haft en territoriell konnotation. Termen kan stundom, gissningsvis, ha syftat på en speciell samhälls- och yrkesgrupp (tex krigare eller köpmän) vid Östersjöns kuster. Vid ett annat tillfälle kan termen ha fungerat som utländska resenärers geografiska samlingsnamn på mängder av människor som själva inte hade en aning om att de var svear. Och så vidare. Varje omnämnande av termer som svear, Svíaríki, Svíþjóð och Sueonia måste analyseras för sig

[Emund Slemme]

Här är lite mer av Dick Harrisons syn på saken, (”Sveriges historia 600-1350”, Stockholm 2009, sidorna 10-11):

År 1000 kunde ingen kung eller storman, vare sig i Svealand eller i Götaland, föreställa sig ett Sverige av den nationella och territoriella art vi i dag känner. Inte ens 1200- och 1300-talens svenska monarki var förutsägbar på Olof Skötkonungs tid, än mindre på Ansgars. De bärande politiska enheterna i den maktutveckling som är skönjbar redan i del ett av detta åttabandsverk, skrivet av professor Stig Welinder, var snarare länkade till bygder än till riksterritorier och rikscentra. Mer än så: de var knutna till enskilda personer, till de män och kvinnor som deltog i maktspelet. Historien om det svenska rikets formation är historien om överhöghetsvälden, personliga nätverk och mängder av (sedermera fallna) alternativ till det som till slut blev en modern nation.

Både boreas og jeg har været inde på den del af udviklingen, hvor stormandsslægter gennem mange slægtsled opbyggede mini-samfund omkring bygder, hvor lokale sædvaner rådede. Disse sædvaner som bl.a. ses af ætælef (arvegods) , hvor "lef" er overleveret i utallige stednavne med efterled -lef (f.eks. Tinglev).