Författare Ämne: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?  (läst 64654 gånger)

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #80 skrivet: april 29, 2010, 17:01 »
Men kulturlager lär väl knappt komma ifråga, då borde det ju inte vara hällmark idag utan täckt av naturens egna biomassa. Givetvis skulle det samlas små mängder i skrevor och sprickor, men frågan är om vi skulle känna igen det där?

Vad gäller husbyggnader blir det ett cirkelresonemang. Eventuella hustyper som skulle försvinna nästan helt utan spår känner vi inte till....

Vår bedömning att de har varit obebodda baseras då på..vadå?

Det finns andra områden med hus bevarade i mossar / motsvarande så vi vet att tekniken med åtminstone knuttimring är gammal i t.ex. baltikum. Men vi har inga spår av den, låt säga, före medeltid i södra sverige. Det finns platser som är såpas välbevarade att det borde ha identifierats någon slags spår av andra konstruktioner än de stolpuppburna ifall de förekommmit i mer än marginell mängd. Mats har en god poäng i att det borde finnas mer spår av härdar om en plats använts för bosättning.

Kulturlager och "skräp" borde ansamlats i en hyfsad mängd i skrevor / motsvarande om borgarna varit bebodda. Så bevisbördan borde enligt mitt förmenande snarast ligga hos den som vill hävda att "hällebergs"borgarna var permanent bebodda.
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #81 skrivet: april 29, 2010, 18:25 »

Vad gäller husbyggnader blir det ett cirkelresonemang. Eventuella hustyper som skulle försvinna nästan helt utan spår känner vi inte till....

Vår bedömning att de har varit obebodda baseras då på..vadå?

Just det Yngwe, argumenten är inte enkla - endera väg. Hustyper som försvunnit känner vi givetvis inte till - eftersom dom försvunnit... :-\

Men - för att tänka högt - om man kan etablera att endera av murens grundstenar stått orubbade sen byggandet, så skal det vara möjligt att göra petrografiska mätningar.

Vad jag förstått går det att mäta förvittringen på en bearbetat yta, jämfört med en obearbetat, såframt man har en referens i en annan bearbetad yta av samma stenslag från orten, där bearbetningsåret är etablerad. Till exempel har man använt gamla gravstenar som referensyta och fått ihop ekvationer som värkar hålla.

Specialiserad petrografi - scanning, partikkel- og luminiscensanalys - finns ju, men hur dyrt och hur pålitligt är det ägentligen? Petrofysiker Scott Wolters arbete med Kensington-stenen har nu blivit ett omdiskuterad men dock tydligt exempel på teknikens potential.

http://en.wikipedia.org/wiki/Scott_F._Wolter

Det finns olika möjligheter och har man lite tur så hittar man spår av en gammal eldstad intill grundmuren, eller rent av ett objekt med kol-ämnen bland eller under grundstenarna. Det första steget till framgång i frågan är hursomhelst att försöka hitta flera möjligheter till objektiv information. Mängden fornborgar är ju oerhört imponerande i sej - och det är väl värd ett hyfsat att försöka lista ut mer om deras betydelse för järnålderns sociala och kulturella struktur...
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #82 skrivet: april 29, 2010, 22:35 »
Jag förstår vad du menar Leif, men du säger själv att man inte kan bygga den hustyp som är "normal", alltså med en stolpkonstruktion. Vad gör man då om man vill ha ett hus? Man bygger något onormalt, t.ex. efter förebild hämtat hos grannarna. En knutttimrad byggnad vilar på ett relativt litet antal stöttestenar. Huset i övrigt består av organiskt  material, vilket förmultnar och därefter är närmast omöjligt att skilja ifrån annan förmultnad, en liten mängd samlas i sprickor men merparten blåser iväg. Plintstenarna flyttas sen av is, djur eller människor och inte ett spår finns kvar.

Ett torvhus på hällmark, alltså en ovanjordkonstruktion, skulle också lämna ytterst få spår just för att organiskt material inte deponeras. Det är ju som sagt hela grejen med hällmark


Så vitt jag förstår finner ni inte överdrivet myckett organiskt material efter stolphus heller, utan de är främst det som varit i eller i omedelbar kontakt med marken och då är det ändå i mark där organiskt material deponeras. Så att vi inte hittar spår efter hus som helt byggs ovan jord är alltså fullkomligt normalt.

Avsaknad av stolphål äger alltså inte mycket mer än att man inte har gjort några stolphål, och förmodligen då inte heller ett stolphus (även om det inte vore omöjligt att göra det utan stolpål)

Jag tycker alltså indelningen i bebyggda och obebyggda fornborgar vore bra, men ser inte hur den kan göras utan att det baseras på grova antaganden med fokus på stolphål.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad gangrade

  • Veteran
  • Antal inlägg: 594
  • Intresserad amatör
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #83 skrivet: april 29, 2010, 22:49 »
Ett torvhus på hällmark, alltså en ovanjordkonstruktion, skulle också lämna ytterst få spår just för att organiskt material inte deponeras. Det är ju som sagt hela grejen med hällmark

Nu är jag inte så bra på konstruktion, och detta kanske är lite OT, men ska man bygga på hällmark måste man väl lyfta upp huset beroende på att du inte kan dika runt det. Alltså skulle ett knuttimrat hus kunna byggas där, men inte ett torvhus? Nån som är lite "arkitektonisk" kanske kan rätta mig?
Qui tacet, consentit

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #84 skrivet: april 29, 2010, 22:58 »
jag är lite byggteknisk så jag rättar dig.  man dikar inte utan låter vattnet rinna, torven kommer att absorbera en del men torkar ut relativt fort efter som omgivande mark inte kan binda något vatten. Torv mår ju som sagt inte överdrivet dåligt av att vara lite fuktigt så det är ju inget problem. Sen om du inte gillar att plaska omkring i vatten inomhus så ser du till att få upp golvet från marken, det är nog bra av många anledningar då stenhäll är rätt kyligt!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #85 skrivet: april 29, 2010, 23:46 »
Under den varma årstiden så är stenhällarna iofs ganska varma, men även om det fanns golv och oavsett om borgarna utnyttjades under varm eller kall årstid så borde det väl finnas spår efter eldning? Hällar som det eldas på får ju skador, men efter tusen år kanske naturen "slipat" igen spåren på hällen??

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #86 skrivet: april 29, 2010, 23:54 »
vore ju högst opraktiskt att elda under golvet.....
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Ragnfast

  • Avslutat konto
  • Veteran
  • Antal inlägg: 982
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #87 skrivet: april 29, 2010, 23:55 »

Ett torvhus på hällmark, alltså en ovanjordkonstruktion, skulle också lämna ytterst få spår just för att organiskt material inte deponeras. Det är ju som sagt hela grejen med hällmark


Men någonstans har de ändå haft avträde och slängt sina sopor, så nog måste en fosfatkartering ändå kunna indikera boplatsläget, även om själva huset inte är kvar.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #88 skrivet: april 30, 2010, 08:48 »
Absolut Ragnfast. Om metoden är nogrann nog så är det väl ett jättebra sätt att börja mäta runt höjderna!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad dersa

  • Veteran
  • Antal inlägg: 579
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #89 skrivet: april 30, 2010, 20:01 »
Yngve, håller med om att det är opraktiskt att elda under golvet  ;), men antingen har man haft ett hål i golvet för eldstaden med en isolerande konstruktion mellan elden och golvkanterna, eller så har man haft en isolerande konstruktion mellan elden och golvet, och i så fall troligtvis stenar.. Oavsett vilket så borde man ju finna spår efter eldad sten, eller tänker jag fel??

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #90 skrivet: april 30, 2010, 20:16 »
du tänker helt rätt dersa, jag förstod vad du menade men kunde inte låta bli!

Givetvis ska man leta efter stenar med spår av eld! 


Kom att tänka på att man ibland läser om eldstäder i terrängen. Ofta kopplas dom till kult och ceremoni....  yänk om det istället är eldstäder till hus av nämnd typ.  Husen är förmultnade eller flyttade men eldstaden den är kvar....

" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #91 skrivet: maj 01, 2010, 13:46 »
Tät-”kåtan” är ju en mycket gammal bostad som finns i de flesta kulturer. Nomadfolk använde den dagligen som bostad och tog den med sig under sina flyttningar och den har många namn, ser lite olika ut beroende på var i världen den finns och den är en mycket bra bostad. Jag kan mycket väl tänka mig att tillfälliga bostäder i borgar, på kultplatser, marknader osv har varit just tält-”kåtor”, alltså i princip en tripoid som bär +, lutande stänger som ger omkretsen, en eldstad i mitten och rököppningen i centrum. Som golv användes björkris för att isolera från markkylan och fukt samt på riset hudar av olika slag. Kvar av dess blir endast eldstadens stenar.
Tältstängerna kunde stå kvar år från år tills de behövde bytas ut beroende på ålder. Det man behövde frakta dit var tältduken. Skulle man bo där måste man hugga ris.
Jag skulle tro att man gammalt tillbaka eldade upp det gamla riset eftersom man sovit och bott på det och alltså hade en koppling till det (man använde det INTE till matlagning och värme). Man ville inte att andeväsen skulle använda det- så riset måste destrueras.  Då borde man hitta platser där detta ris eldades – och det blir ganska mycket ris under en sommar, speciellt om flera tältkåtor fanns. När ris brinner får man en mycket snabb och hög temperatur vilket bör kunna ses på stenskärvor osv.
Avfall vill man helst inte ha inpå sig inne i en borg, jag skulle tro att man skall söka avfallet utanför borgen, gärna under ett stup, alltså så långt bort från själva  bostäderna som möjligt. En borg måste ha vatten, troligtvis en kallkälla. Avfall kan dumpas nedströms denna källa. Vattnet spolade då bort avfallet och samtidigt förorenades vattnet så att en fiende inte kunde, eller ville, dricka det vilket då var en fördel.
Jag har lämnat efter mig hundratals eldstäder under årens lopp. De flesta små och oansenliga, några lite större om jag bott där några dygn.
Under mina år i fjällen lärde jag mig läsa terrängen. Jag lärde mig se var folk bott. Det hände att jag gick till platser där jag ansåg att folk bott och letade reda på deras eldstäder som då kunde ligga 20 cm under markytan utan synliga spår på markytan. Det är inget konstigt med detta eftersom man ville ha utsikt, man måste ha tillgång till vatten, marken bör vara helt slät, osv. Det finns alltså  ett antal tecken man utgår ifrån.

Med tanke på antalet människor som bott i vårt land och hur många eldar de gjort upp så bör antalet eldstäder vara enormt – och variera från tillfälliga eldstäder med ett antal mindre stenar på vindsidan, alltså bara en halvcirkel, till ganska stora konstruktioner där folk levt lång tid, kanske ett helt liv.
Thomas
Historia är färskvara.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #92 skrivet: maj 01, 2010, 19:57 »
vore ju högst opraktiskt att elda under golvet.....

Var det inte just så dom avslutade hednatidens gamla traditioner - efter att ha länsad varje kulturhus för värdeprylar - under "det stora trosskiftet"?!

Sen fick dom ju även elda under såväl trollkarlar som häxor också, för att få bort kunskapen om varför och hur man firade dessa årvissa riter. Traditionen dog dock inte bort, eftersom lokala utövare samlades vid sina kära skogshult, vart dom kunde "sitta ute" - även i offer-lundar och -kullar, vart dom fortsatte tände brasor, dansa och ha sej.  Dom gamla borgarna var troligen mycket centrala i dom årliga riter och den fruktbarhetskultur, varför man kan tala om Valborg som en högaktning och ett firande av samhällets vitala livsfunktioner 

Otroligt nog överlevde minnet efter hednatidens vårriter bland Östersjöfolken. Med reformationen upphävs en rad mindre förbud mot "hedna praktik", varefter man igen har fått tända vårens och upplysningens brasa. Riten er alltså en avstamp från gamla vår-riter (vårblot?), vilket gikk för sej i hov och tempel. Fornborgarna fungerade då som hov, där man i fordom dagar firade det gamla "vårblotet".  

I tråd med fornborgens vårstädning och firandet av den förlösande tiden borde namnet vi fortfarande använder på dagen - när alla äter och dricker över könsgränserna -och djäknar och tärnor fick fira med borgfrun (Maj/Maja) och hennes adliga familj. I annan tråd har jag berörd sammanhanget mellan Idun och hennes alias Maja. I Eddan och andra IE mytologier är hon "kärlekens, fruktbara kvinnors och nyfödda barns stora beskyddarinna".

Majas sex systrar, häx-orna, tjänade under våren i borgen som barnmorskor och uppväktare åt nya mödrar. Som sina "tjänares tjänare" visade jungfruarna sin högaktning just under Valborgsmässoafton. Det är fortfarande mycket god etymologi och gammal symbolik kvar efter dom forn-nordiska sed och skick i uttryck, som; Val-borg, Valbogs-mäss, Val-borgs-mässoafton, Majblomman och Majbrasan...

Av nån anledning hittar vi firandet av Valborg i alla länder ikring Östersjön, men knappt på annat håll. Att samma område också karakteriseras av gamla fornborgar får vi givetvis sätta på tillfällets konto, så ingen blir oroad av tankar på kulturella band och kontinuitet över mer än ett eller tre årtusen... ::)

God fortsättning!  

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #93 skrivet: maj 02, 2010, 18:22 »
Men någonstans har de ändå haft avträde och slängt sina sopor, så nog måste en fosfatkartering ändå kunna indikera boplatsläget, även om själva huset inte är kvar.

Jag anser att man nog inte ska se de flesta fornborgar som platser där man vistades särskilt länge. Snarare inte alls om det inte behövdes.

Beaktar vi de studier som gjorts i England så menar många forskare att dessa så kallade ”hillforts” inte ska uppfattas som en ofta använd försvarsbyggnad. Istället menar många att det istället var något som hörde till gården ifall att man blev överfallen. Då blir dessa försvarsverk mer av en statussymbol.

Och just det därmed statussymbol passar väl i kampen mellan individen och kollektivet. Tacitus beskrivningar av de germanska folken visar typiska kollektiv. Under slutet av 200-talet upphör thiud-skapet (dvs. folkkungar) hos goterna varvid reiks införs och därtill odenskult. Här i Norden kan vi notera att hallbyggnaderna börjar uppföras under samma period för att mer och mer bli viktiga under folkvandringstid. Det är ju också i hallbyggnaderna som de speciella riterna till odens ära framförs och hjältesagorna börjar formas. Den typiske hjälten är ju den starke individen och dennes föredöme är förstås Beowulf. Men det är som Frands Herschend säger att det är bara ett kort andetag mellan att vara hjälte eller skurk, något som ju karaktäriserar just Oden.

Alltså, min tolkning av fornborgarna är att de visar hur vissa individer bryter med kollektivet för att tillförskanska sig makt i ett område, troligtvis med hjälp av allianser. Guldbrakteaterna och deras stämpelidentitet exemplifierar hur den politiska geografin kunde ha sett ut och att den sällan följde folkindelningen. Små enskilda politiska allianser bör ha existerat samtidigt med en överregional makt. Jag menar att de ledande personerna som ingick i dessa politiska enheter gärna försåg sina gårdar med en fornborg på en strategisk plats i närheten.     

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #94 skrivet: maj 02, 2010, 20:31 »

Alltså, min tolkning av fornborgarna är att de visar hur vissa individer bryter med kollektivet för att tillförskanska sig makt i ett område, troligtvis med hjälp av allianser. Guldbrakteaterna och deras stämpelidentitet exemplifierar hur den politiska geografin kunde ha sett ut och att den sällan följde folkindelningen. Små enskilda politiska allianser bör ha existerat samtidigt med en överregional makt. Jag menar att de ledande personerna som ingick i dessa politiska enheter gärna försåg sina gårdar med en fornborg på en strategisk plats i närheten.     


I ett ättesamhälle - som det beskrivs i sagor och lagtexter - vore det nödvändigvis regionala samband, av genetisk karaktär, från länsgård och herrgård (hembygdsgård) till varje torp och tun. Eftersom man då har familjband mellan gårdar och socken - under en regional senior - har man knappt behov för att förskansa sej lokalt. Vilka kända stamsamhällen har det?

I rikare kulturlandskapen finner en eller fler fornborgar i varje socken. Eftersom flertalet borgar, just som dom senare kyrkorna, är odugliga till militärt försvar så får man väl tänka i civila banor. Men det är något långsökt att påstå att större delen av Götaland var full i storsinnade småbönder som använt 10.000 arbetsdagar enbart för att visa upp sej. För vem?
 
Ang. "stempelidentitet"; Menar du att gullgubbarna visar olik identitet från distrikt till distrikt, evt. län till län? Eller menar du tvärtom att likheter mellan gullgubbarna från Helgoland, Norge, Skåne och Bornholm betyder att alla dessa samhällen tillhörde samma kultur-politiska identitet...?

“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Jerrark

  • Veteran
  • Antal inlägg: 797
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #95 skrivet: maj 02, 2010, 22:29 »
Etnografiskt och historiskt har vi ju ibland kunnat iaktta att stamsamhällen eller hövdingadömen råkat i luven på varandra och folk som bott nära varandra har blivit indragna i seglivade konflikter. Som exempel tog jag ju i början av den här tråden upp de fornborgsliknande anläggningarna på Fijiöarna, vilka användes ungefär från 1200-talet till 1800-talet, vilka ingick i ett sammanhang av många mindre rivaliserande hövdingadömen som ständigt tycks ha fört krig mot varandra. Även människooffer och kannibalism skall ha ingått som en del i dessa konflikter. Nu kan man ju förstås inte rakt av överföra erfarenheter från Stilla havets övärld till nordisk forntid men dylika etnohistoriska exempel kan kanske ändå ge en fingervisning om i vilka sammanhang och under vilka omständigheter ett fenomen som fornborgar kan uppstå.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #96 skrivet: maj 03, 2010, 01:01 »
Etnografiskt och historiskt har vi ju ibland kunnat iaktta att stamsamhällen eller hövdingadömen råkat i luven på varandra och folk som bott nära varandra har blivit indragna i seglivade konflikter. Som exempel tog jag ju i början av den här tråden upp de fornborgsliknande anläggningarna på Fijiöarna, vilka användes ungefär från 1200-talet till 1800-talet, vilka ingick i ett sammanhang av många mindre rivaliserande hövdingadömen som ständigt tycks ha fört krig mot varandra. Även människooffer och kannibalism skall ha ingått som en del i dessa konflikter. Nu kan man ju förstås inte rakt av överföra erfarenheter från Stilla havets övärld till nordisk forntid men dylika etnohistoriska exempel kan kanske ändå ge en fingervisning om i vilka sammanhang och under vilka omständigheter ett fenomen som fornborgar kan uppstå.

Alldeles för många osäkra faktorer till att anta en parallell.

Sen har man med tiden blivit allt mer skeptisk till amerikanska antropologer som ser krig, fördärv och kanibalism överallt. Det verkar ibland som Harvards socialdarwinistiska evolutionslära söker bevisa principet - "alt var sämre förr - vi är bättre, högre, mer avancerad, etc.".  Då söker man givetvis framställa forntidens natursamhällen som "primitiva och grymma" - med en aggressivitet som skal cirkel-bevisa deras överlevnad som ett resultat av "primitiva väsens ständiga kamp - alla mot allah".  

Vad jag sett hittills så är deras empiri oftast svag - om inte rent av spekulativ. Har du några närmare uppgifter om Fiji?
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #97 skrivet: maj 03, 2010, 10:39 »
I ett ättesamhälle - som det beskrivs i sagor och lagtexter - vore det nödvändigvis regionala samband, av genetisk karaktär, från länsgård och herrgård (hembygdsgård) till varje torp och tun. Eftersom man då har familjband mellan gårdar och socken - under en regional senior - har man knappt behov för att förskansa sej lokalt. Vilka kända stamsamhällen har det?

I rikare kulturlandskapen finner en eller fler fornborgar i varje socken. Eftersom flertalet borgar, just som dom senare kyrkorna, är odugliga till militärt försvar så får man väl tänka i civila banor. Men det är något långsökt att påstå att större delen av Götaland var full i storsinnade småbönder som använt 10.000 arbetsdagar enbart för att visa upp sej. För vem?
 
Ang. "stempelidentitet"; Menar du att gullgubbarna visar olik identitet från distrikt till distrikt, evt. län till län? Eller menar du tvärtom att likheter mellan gullgubbarna från Helgoland, Norge, Skåne och Bornholm betyder att alla dessa samhällen tillhörde samma kultur-politiska identitet...?



Det där med ättesamhälle har inte existerat. De flesta menar att vi ska tala om släkten istället. Att det finns olika typer av fornborgar som använts för olika ändamål och att de existerade under olika perioder är ett faktum. Trots allt finns det likheter, nämligen att de ligger bra ur försvarssynpunkt och att de är avsedda att stänga ute eller inne något. Den period som dessa anläggningar flitigast användes är tydligen under slutet av äldre järnålder dvs. 300- och 400-talen e.Kr. Det är också en tid när vapengravar och därtill statusskillnader i gravmaterialet är som störst. Den sociala differentieringen är tydlig och det är uppenbart att vissa familjer har behov av att skilja sig från lokalsamhället och skapa egna allianser. Jag menar att den flitiga användningen av fornborgar ska ses ur det perspektivet. Då det gäller brakteaternas stämpelidentitet så menas att brakteaterna nästan är identiska med varandra. Innehavarna av dessa föremål antas då ha ingått en allians med varandra och ser vi till kartbilden för spridningen av de brakteater som liknar varandra framträder en politisk geografi av små enheter.

Utloggad Leif

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 814
  • http://lipoptena.blogspot.com/
    • Älgflugornas herre
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #98 skrivet: maj 03, 2010, 10:55 »
Den period som dessa anläggningar flitigast användes är tydligen under slutet av äldre järnålder dvs. 300- och 400-talen e.Kr.

Har du några källor som styrker detta påstående?
Om man ser sammantaget till fornborgar som daterats genom grävningar, hur fördelar de sig då kronologiskt och hur många forborgar har ett vederhäftigt daterande material?
Motsatsen till praktisk är inte teoretisk utan opraktisk.

Bloggar:
http://lipoptena.blogspot.com/
http://lammunge.blogspot.com/

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?
« Svar #99 skrivet: maj 03, 2010, 11:14 »
Citera
Det där med ättesamhälle har inte existerat. De flesta menar att vi ska tala om släkten istället

Det är väl helt och hållet en smaksak, det är väl ingen självklar skillnad på ätt och släkt?

Jag tycker det saknas argument för att det skulle röra sig om rena maktsymboler. Knuten till samhällsskiftningar med statushävdande är synnerligen lös, och för mig verkar det troligare att det förhåller sig precis tvärtom, att statushävdande har blivit viktigare i en tid då fornborgar fyller en viktig funktion som försvarsanläggningar.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"