Vad säger fornborgarna om dåtidens samhälle?

[Jerrark]

Under vilka politiska, sociala och kulturella omständigheter byggdes fornborgarna? Hur såg samhället ut vad gäller centralmakt, politisk enighet/splittring, militär organisation och annat som kan ha påverkat byggandet av dessa anläggningar?
I sammanhanget är det ju också intressant när de byggdes. Det har ju framkommit uppgifter om fornborgar från åtminstone bronsåldern och fram i vikingatid/tidig medeltid, med en tyngdpunkt på folkvandringstid.
Man får här också ta hänsyn till lokala variationer och också i variationer när det gäller dessa borgars funktion.

Något som är intressant i sammanhanget är ju också att titta på arkeologiska, etnografiska och historiska paralleller på andra håll i världen. Hur såg förhållandet fornborgar-samhälle ut där och vad kan det lära oss?

Som exempel kan ju nämnas de många fornborgsliknande anläggningar som dyker upp på Fiji-öarna i Stilla Havet från ca 1200 (e Kr) och framåt. De ingick i ett sammanhang av många mindre rivaliserande hövdingadömen som ständigt tycks ha fört krig mot varandra. Även människooffer och kannibalism skall ha ingått som en del i dessa aggressionsstrukturer (för att låna en term av Gundela Lindman).

----

En sammanfattning av förhållandena på Fiji ger Göran Burenhult i sin bok Det ofullkomliga djuret (2002). De Fijianska fornborgarna tycks också ha legat på liknande platser i landskapet som många av de svenska.

[West Kennet Long Barrow]

Spelteorin är nog nyckeln till att förklara många fornborgar och även andra typer av vallanläggningar.

Status kan nog ha varit en lika vanlig anledning till anläggande som ett potentiellt krigshot.

De vallanläggningar/fornborgar som anlades i övergången mellan bronsåldern och järnåldern är antagligen mest statusbetonade, ett sätt för stormännen att manifestera sin makt gentemot "vanliga människor" när betydelsen av bronshandeln, som de kontrollerade, minskade.

[bornfalk]

Som nämnts tidigare här på forumet är det problematiskt att diskutera fornborgar utan att klargöra vilken sorts konstruktion man syftar på. Det är ett problem som enligt mig allt som ofta ignoreras även i arkeologisk forskning (även mer sentida). Som Jerrark skriver måste hänsyn tas till ett antal faktorer, då det under den antikvariska termen "fornborg" finns ett flertal olika fornlämningstyper som skiljer sig åt i tid, utformning, funktion, topografisk placering, regional förekomst etc.

Annars tror jag Long Barrow har en poäng i att det fortifikatoriska i många fall kan ses som sekundärt till andra, kanske statusrelaterade, ändamål.   

[Mats Hansson]

För de typiska höjd-/försvarsborgarna har jag funderat ibland på vad som menas med det "strategiska läget" som alla refererar till men få verkar kunna omsätta i praktisk mening. Vad innebar det egentligen att under folkvandringstid kunna "kontrollera" en vattenväg som löper strax nedanför borgen? Hur utfördes en sådan kontroll i praktiken?

Det man kan konstatera när man står uppe på en höjdborg, även vid det branta partiet, är att man inte skulle nå speciellt långt med den tidens vapen, inte ens med pilbåge. Man kommer på sin höjd ner till foten av bergknallen, i bästa fall fram till det dåtida vattenbrynet. Kommer några fientliga båtar förbiseglande i viken nedanför kan man uppifrån borgen inte göra mycket annat än titta på.

Så vad använde man det strategiska läget till? Om det bara var för att få bra överblick så behövde man ju inte bygga en omfattande stenkonstruktion, räcker ju med att uppföra ett utkikstorn i trä för några spejare. Så var det rent försvar, dvs. att ta skydd, att förskansa sig? Men då borde det väl vara bättre att lägga borgen på ett berg längre inåt land, utom synhåll för annalkande fiender. En höjdborg i synligt läge vid vattnet "tiggde" ju närmast om att anfallas!

Kommer man närmast sanningen med att gissa på att borgen användes som reträttpunkt och att man därifrån kunde göra snabba utfall, alltså angrepp, på fiender? I så fall borde en borg som låg vid vattnet också ha haft en skyddad hamn nedanför, så man snabbt kunde komma ut i båtar och angripa fienden.

Eller också var inte ens dessa "försvarsborgar" till för något försvar alls...

/Mats

[Yngwe]

Intressant synpunkt Mats. Jag delar din åsikt om att det är svårt att med vapen kontrollera t.ex.  vattenleder inifrån fornborgar med strategiskt läge. Vapnen når som du säger helt enkelt inte fram.

JAg har frågat mig varför man inte anlagt fästen direkt i anslutning till vattnet och gett mig själv lite olika svar. Första är att det kanske dom gjorde, men att det var svårt att där skaffa sig skydd och uthållighet nog, så man har kompletterat det med en tillflyktsborg.

Andra svaret är att kanske är möjligheterna att kontrollera passagen inte så värst mycket bättre bara för att borgen ligger inom skotthåll. Att träffa roddare bakom sköldar i en rörlig båt på hundra meters avstånd är nog jäkligt svårt. Kontrollen/försvaret måste därför utföras av rörliga styrkor och därför är läget på fornborgarna något tillbakadraget, men nära nog för att fungera både som tillflyktsplats och som utgångspunkt för det rörliga försvaret.

Ytterligare en förklaring är det enkla faktumet att om man tänker sig att befolkningen finns spridd i området runt passagen, och fienden plötsligt dyker upp på vattenvägen, så ska man då i praktiken fly rakt emot fienden, så även om borgen kunde fylla en funktion i vattenbrynet så är risken för stor att man inte hinner dit för att organisera sig. Bättre då att fly ifrån den lede.

Som synes är vi inne på samma spår.

Idag tycks ju många vilja hitta en alternativ förklaring till fornborgarna, som kultplatser, storgårdar och allt möjligt. Snart ska dom nog studeras ur ett genusperspektiv också...
Av de jag besökt och studerat är det rätt uppenbart att vallarna utgör ett hinder för passage. Där de inte behövs finns dom inte och vice versa. Man får göra våld på det uppenbara om man ska säga att de inte haft en försvarsfunktion.  Men ingenting hindrar väl ytterligare funktioner, både storgårdar och kyrkor har ju under medeltid befästs, så varför skulle intefornborgar haft två eller tre funktioner?

[Scania]

När det gäller fornborgar vid vatten så finns det ett exempel från Borgeby här i Skåne. Här byggdes en ringborg i slutet av 900-talet som anlades i direkt anslutning till Kävlingeån (eller Lödde å som den delen av ån heter). Dock anlades den inte vid åns mynning vid havet, utan en bit inåt i landet. Vid åns mynning anlades istället en bosättning (som kan ha fungerat som skeppsvarv), som kan ha varit det första ledet i ett utvecklat försvar. Om fienden kom var det här de först mötte på motstånd. Under tiden som fienden stötte på detta motstånd, hann någon slå larm upp till borgen som då kunde mobilisera försvaret.

Även ringborgen i Trelleborg i Skåne låg vid vattnet, fast inte enda framme vid strandkanten.

/Åsa.

[Mats Hansson]

Håller med om att vissa borgar är svåra att tänka sig annat än för just försvar. Ändå är det väl relativt få borgar där man verkligen kan påvisa detta arkeologiskt. Jag kommer just nu bara att tänka på borgen i Birka, där man har grävt fram byggnader efter en garnison. Men den känns inte speciellt representativ, dels för att den ligger senare i tiden än de här gamla folkvandringstida höjdborgarna som jag främst har i tankarna, dels för att det var en så stor tätort alldeles intill, vilket heller inte var vanligt. Faktum är att många höjdborgar här uppe i Mälardalen, även om de ligger strategiskt vid ett vattendrag, ofta ligger i ganska glesbebyggda områden. Det ligger delvis i sakens natur: höjdborgarna ligger oftast i skogsterräng medan bebyggelsen ligger en bit bort i kanten av någon dalgång. Lite grann som Scania beskriver på sätt och vis. Men det talar lite mot det där att man snabbt ska kunna söka sin tillflykt till borgen.

I några fall, t.ex. vid Runsa norr om Stockholm, har man hittat gårdsbebyggelse inne i en fornborg, och då blir ju skyddsaspekten framträdande. Men sådan bebyggelse är nog snarare undantag i de här höjdborgarna (och då vill jag inte blanda in de öländska fornborgarna exempelvis).

Men som sagt, hur det gick till rent konkret att använda fornborgen i försvar/anfall, det skulle man vilja veta. Finns det ingen militärhistoriker, gravfältsarkeolog eller bara vanlig MÖP - Militärt Överaktiv Person  , på forumet som har funderat på det här ur försvars-strategisk synpunkt?

/Mats

[gangrade]

Ja, just ja, det glomde jag att tala om. Fornborgarna ar inga fornborgar utan harg. 
Fast varfor inte egentligen, om de nu inte ar sarskilt forsvarsvanliga eller kontrollerande?

[Yngwe]

Om MÖP är en person som gjorde lumpen så länge han kunde, starkt över vägde en militär karriär, har jobbat på försvarsmuseum, har spelat tusentals timmar strategispel, har läst drösvis med militärhistoria osv osv osv så jovisst Mats.

Det som är så jäkla knepigt om man ska bedömma om fornborgen är en tillflyktsborg eller om den har en kontrollerande roll är ju att vi inte har så stor koll på vad dom kan tänkas kontrollera och vad värre är vi har knappast den blekaste mot vem man försvarade sig! Till det ska man försöka lista ut hur landskapet såg ut då det begav sig.  Kort sagt riktigt knepigt! Varje enskild fornborg med omgivning måste detaljstuderas om man ska kunna ge en strategisk utvärdering...

[Yngwe]

Ja, just ja, det glomde jag att tala om. Fornborgarna ar inga fornborgar utan harg. 
Fast varfor inte egentligen, om de nu inte ar sarskilt forsvarsvanliga eller kontrollerande?

Nu har du inte förstått fel! 

Fornborgarna är utmärkta ur försvarssynpunkt, många av dom säkert närmast ointagliga!

[Boreas]

Så vad använde man det strategiska läget till? Om det bara var för att få bra överblick så behövde man ju inte bygga en omfattande stenkonstruktion, räcker ju med att uppföra ett utkikstorn i trä för några spejare. Så var det rent försvar, dvs. att ta skydd, att förskansa sig? Men då borde det väl vara bättre att lägga borgen på ett berg längre inåt land, utom synhåll för annalkande fiender. En höjdborg i synligt läge vid vattnet "tiggde" ju närmast om att anfallas!

/Mats

Utmärkt resonemang.

Stora, sammanhängande stenmurar ger ingen mening som försvarsvärk - med mindre dom har en större stad att försvara och en resurskrävande och koncentrerad infrastruktur till stöd. I dom senare år har man lyckligtvis börjat tänka efter, enligt dom linjer Mats här drar. Svaren på frågorna är emellertid få. Därför heter det numer i svenska wiki;

"Orsaken till etablerandet av fornborgar är komplicerade och avspeglar samhällsföreteelser av såväl ekonomisk, bebyggelsehistorisk, social och maktpolitisk som strategisk natur."

Då kan ju en frågande lekman igen ställa till det och undra vad "komplicerad" betyder? Fornborgarna är känt från alla land ikring Östersjön och dom äldsta man hittat - Vammala i Finland - dateras till yngre stenålder.  På finska kallas förövrigt alla fornborgar för "linna", vilket är en gammal term som numär används för "slott". Utanför dagens Åbo hittar man sålunda fornborgen "Vanhalinna", som helt enkelt betyder "Gammalslott". I finskan är ordet borg, i betydelsen "fästning", inlånad direkt från svenskan och skrivs "pori". Jfr. Björneborg/Pori, Viborg/Vipori och Sveaborg/Viapori.  

Vad gäller dom många och gamla fornborgar man hittar på landsbygderna i Norden så kan man kanske hitta ett clou i det finska egennamnet "linna". I så fall bör fokus ligga på dom äldsta borgarnas funktioner som sociala, kulturella och civila mötesplatser. När man med tiden byggde slott så hade man redan en civil struktur av borgar och "borggårdar" med lokala och regionala funktioner.

Fornborgarnas ståtliga placering blir alltså en mycket framträdande kulturmarkering i landskapet - en funktion som liknar storhögarnas. En funktion är givetvis att borgen syns från alla håll och - vilket nog varit primärt - att man från borgen har en grandios vy - så att man nästan känner sej kunna skåda "över allt land och rike".

http://www.kjentmannsmerket.org/Kolsasnordre.htm
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:View_from_Linnavuori_Sulkava_Finland.jpg

En sägen berättar att bygdeborgen gjorts för "jungfrun och dom havande fruarnas skuld". I såfall skulle det stämma bra med den fruktbarhetskultur vi vet rådde innan religionernas tid - där livets fortgång, läs den fruktsamma kvinnan och det kommande barnet, var primära och centrala värden för hela samhället. En välgjord och besmyckad borg - med gård och hage, omgiven välskötta skogar och odlade marker skulle i så fall vara ett tryggad centrum i kulturlandskapen. Givetvis kunde den tjäna till såväl kulturella som civila centralfunktioner - som rådstugor, festsal och BB.  

Uttryck som borgherre och borgfru är kanske äldre än vi trott. Freyas "Fensal" är väl ett apropos. Fen/ven betyder fin/vacker.  

Redan i stenålderns byggskick ser man täcken på social stratifiering, där gårdar har en huvudbyggnad omgiven av något mindre boningar. Når fornborgarna byggs är det väl troligt att våra äldsta jarlar och karlars hov varit att finna i dessa bygdeborgar. Ända när i medelåldern hade man samma stratifiering intakt, sålunda att enbart adeln kunde äga borgar och titulera seg som "borgherrar", mens bara kungar fick äga slott. Även nutida bondgårdar har samma sociala stratigrafi kvar - där herrskapet bor i huvudbyggnadens huvuddel, medan syskon, vuxna barn, drängar och pigor bor ikring...

Mer komplicerad behöver det inte vara.

[Yngwe]

Du är helt fel ute angående storleken Boreas. Du misstar dig kanske som så många andra genom att jämföra med medeltidens befästa herresäten som med hjälp av betalda krigare försvarade ett hem, vilket för övrigt nästan alltid misslyckades om man utsattes för ett verkligt militärt anfall. Dom skyddade på sin höjd mot uppretade skattebetalare eller mindre rövarband och saknar egentligt militärt värde. 

Enkelt förklarat. Först och främst måste man få plats med allt som ska skyddas, kor, getter och mormor, hö och välling, och man kan inte förvara allt direkt innanför muren då de dels riskerar att få inkastade saker i huvet och dels hamnar dom ivägen för dom som ska slåss. Av samma anledning parkerade inte kokgruppen och tankningomgången i skyttekompaniets eldställning utan en bra bit bakom.  Mormor och geten måste alltså kunna flyttas bort från muren vilket är omöjligt om borgen är för liten.

Rent försvarmässigt får du klara problem att försvara en för liten borg. Du får inte utrymme att utnyttja alla dina män samtidigt som fienden kan koncentrera alla sina mäns ansträngningar mot en så liten yta att det blir otrevligt hög risk att träffas. Det gäller alltså att se till att du kan använda så många av dina män som möjligt för att stoppa fienden så fort som möjligt.

Den lilla kompakta lättförsvarade borgen är en myt!!! Storleken har betydelse!!!


Å andra sidan är det väl som sagt mycket tänkbart att fornborgarna har haft även civila funktioner som också påverkat storleken, ingen kan ju förvänta sig att de alltid ska ha en ideal storlek i förhållande till antalet män man haft att tillgå.  Helt säkert har statusvärdet också bidragit

[Boreas]

Yngve,

Nu behövde jag inte kommentera storleken - eftersom min tes är att fornborgarna INTE byggts för militära syften - men sociala och civila.

Min utgångspunkt var också att jämförelsen med antikens bymurar och medeltidens herrasäten är en - ofta förekommande - "kortslutning". Beklagar att det inte kom klart och tydligt fram. Dina övriga argument understryker just den poängen - varför jag tacksamt kan samtycka...

Kul formulering dessutom, på detta mycket väsentliga och ofta förbisett fakta; "Den lilla, kompakta försvarsborgen är en myt - storleken har betydelse!"

Kunde inte sagt det bättre. Grattis!

[Yngwe]

Åh. tack.


Men samtidigt talar du om finska linna, där det väl såvitt jag förstått är ganska klarlagt att en del använts i försvarssyfte eftersom de användes in på medeltid. Man måste också fråga sig varför borgarna i Finland så tydligt följer de stora vattenledernas huvudstråk.  Det finns undantag där också men en majoritet ligger längs de stråk som sträcker sig genom södra Finland och Karelen, förmodat rika bygder utanför dessa stråk verkar sakna fornborgarna. Varför?

Dessutom måste man fråga sig varför anläggningen inte görs i anslutning till andra platser där man hävdar sin plats, som t.ex. vid gravfält, där hade det väl blivit betydligt mer exponerat än på de ofta tillbakadragna lägen som bergsknallarna har. Vista kulles fornborg kan inte ha sett ut som mer än en svag skiftning i bergets kontur på håll , en fem meter hög palisad utmärker sig knappast på ett hundra meter högt berg. Många av borgarna är ju dessutom rent av undangömda i marker som knappast varit tätbefolkat någon gång.

[Herulen]

Den här tidningsartikeln bör läsas av de intresserade i ämnet.
http://www.svd.se/nyheter/vetenskap/fornborgar-i-nytt-ljus_127573.svd

"Fornborgarna hade många funktioner. Vi har hittat djurben, vävtyngder, keramik och husrester. I vissa fall tycks här ha bott en maktelit, berättar docent Michael Olausson vid Stockholms universitet. I mer än tjugo år har han ägnat sig åt att reda ut vad dessa befästningsverk stått för och tycker sig kunna börja tolka dem.
– Platserna ser ut att ha dominerats av en elit som kontrollerade hantverket i området, handeln, distributionen och kulten."

"Fornborgar byggdes på det här sättet under en intensiv period efter romarrikets fall, och på 500-talet övergavs de. Tidigare har man trott att det skedde en klimatförsämring under 500-talet, något som skulle förklara att befolkningen minskade och gamla bosättningsområden övergavs.
Modern pollenanalys visar emellertid att klimatet inte alls blev flera grader kallare som man utgått från tidigare. Att borgarna överges har sannolikt en annan förklaring.
Det kan ha med dåtidens religionsskifte att göra, när de krigiska asagudarna Oden och Tor efterträdde vanerna Nerthus, Ull och Frej, de
mer fredliga fruktbarhetsgudarna"

[Jerrark]

När vissa fornborgar återanvänts i senare tid så tycks man ha utnyttjat deras försvarsstrategiska läge. Så här berättas t ex om fornborgen på Halleberg:

Fornborgen anlades under folkvandringstiden på 400-500-talen. Den var tillflyktsort under de svensk-danska krigen på 1400-1600-talen, till exempel vid Gyldenlöwefejden 1676, men även under Gustav III:s ryska krig 1788. Danskarna lyckades endast erövra borgen en gång, 1612. Under Bassefejden 1490-1510 belägrades Halleberg under sju år.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Halleberg

[Leif]

jag blir dock inte riktigt klok på hur man kunnat datera hallebergsborgen till 400-500 tal.... 

det finns mycket konstigt tyckande och svårbelagda påståenden i fornborgsforskningen

[Mats Hansson]

Först och främst måste man få plats med allt som ska skyddas, kor, getter och mormor, hö och välling, och man kan inte förvara allt direkt innanför muren då de dels riskerar att få inkastade saker i huvet och dels hamnar dom ivägen för dom som ska slåss...

Noterar att du vill ha borgen till en i första hand tillflyktsort, och att man då använde murarna och stupen till att försvara folk och fä. Ej för anfall. Det kan jag köpa. Men vore det enbart för det ändamålet så behövde man väl inte ha ett "strategiskt läge"? Och vad ska man med vattendraget till? Var det i så fall för att snabbt kunna ta sig dit med båt från olika håll, snarare än att kunna övervaka ett sund, eller så. Varför vill man prompt släpa fram folk och fä så nära vattendraget i händelse av konflikt?

Själv skulle jag kunna tänka mig någon slags kombination av idé och praktik, att det låg ett symbolvärde i att placera den gemensamma tillflyktsborgen på något läckert och inte alltför osynligt ställe, trots att detta ur försvarssynpunkt kanske inte alltid vore optimalt. Man ville kanske visa både den egna bygden, och andra besökare: "Titta, minsann kan vi försvara oss här, vi är väl rustade och inte rädda!"

/Mats

[supergeten]

Och vad ska man med vattendraget till? Var det i så fall för att snabbt kunna ta sig dit med båt från olika håll, snarare än att kunna övervaka ett sund, eller så. Varför vill man prompt släpa fram folk och fä så nära vattendraget i händelse av konflikt?

Låter som en trolig tanke - uppsamlingsplats, dit man snabbt kan ta sig. Finns det något samband med fornborgar och kända vårdkasar?

...kan även tänka mig ett scenario där jag tillsammans med en handfull andra män i min by blir överraskade under en jakt/fisketur av främlingar som inte verkar särskilt vänligt sinnade. Då är det skönt att veta om detta ställe; att snabbt kunna ta sig till en skyddad höjd innebär att vi fem kan slå tillbaks mångdubbelt av den lede fi...

Om vi utgår från att man främst använde båt som transportmedel så är borgarnas placering nära vatten en nödvändighet/ett måste (?)

[Ragnfast]

Jo, skogarna var så stora och täta att transporterna huvudsakligen gick på vattenvägarna, inte minst på vintern.

När det gäller fornborgarnas funktion torde det vara skillnad mellan flatmarksborgar och hägnade berg. De senare tror jag snarare kan vara en samlingsplats för någon form av rituell verksamhet, snarare än militärt försvar, ett symboliskt Midgård, gårdarnas eget axis mundi. Det skulle även kunna vara en plats där sjuka eller nyanlända sattes i karantän, eller något annat som vi inte ens kan föreställa oss idag.

Höjdläge vid vatten ger naturligtvis ett strategiskt övertag, men vad säger det arkeologiska materialet, i form av brandlager och skador på skelett, från tiden ifråga? De allra flesta fornborgar verkar vara mer eller mindre renons på fynd överhuvudtaget.