Nyliga inlägg

Sidor: [1] 2 3 ... 10
1
Litteratur / SV: Skara stift tusen år
« Senaste inlägg av Hans Menzing skrivet Idag kl. 08:51 »
Utanför Främmestads kyrka finns en sten med bilder på Sigrids pappa, Skoglar Toste, Sigrid själv samt hennes sondotter Astrid, som var gift med norske kungen Olof den helige. Men den är rest i slutet av förra seklet och är ju inget bevis på något. Och det är nog inte Sigridsleven heller. Om det handlade om en drottnings efterlämnade arv i Danmark så borde finnas liknande arv efter exempelvis Margareta Fredkulla som bevisligen skall haft med sig stora områden i Dalsland och Västergötland.
Men om min dator inte tappat bort en massa gamla texter hade jag kunnat ge omfattande besked. Jag fick för en del år sedan en dansk undersökning av just Sigrids efterlämnade områden i Västergötland. Det var mycket intressant, men hur korrekt det var kan jag inte avgöra. Mycket av det som berördes låg i mina trakter, men i samband med datorbyte tappade jag bort allt det plus en massa annat.
2
Järnålder/vikingatid / SV: Förmedeltida vägar!
« Senaste inlägg av Yngwe skrivet Idag kl. 00:05 »
Faktiskt läste jag en artikel idag som spekulerade än längre, nämligen att hela vår samhällsform påverkades av den omfattande järnhanteringen. Den omfattande järnhanteringen och dess höga status motverkade införandet av jordbruksbunden livegenskap.


Vem vet, men helt klart är att järnhanteringen har påverkat samhället!


Det kollektiva ägandet är intressant och kan kanske ses som ytterligare ett exempel på bygdernas väl utvecklade kollektiv.
3
Järnålder/vikingatid / SV: Förmedeltida vägar!
« Senaste inlägg av Carl Thomas skrivet Igår kl. 23:55 »
Borde vi inte skissa på en utveckling? Någonstans började det ju i liten skala - och sedan växte det. De första rödjordsungnarna var från va 4-500 f.kr. Om jag minns rätt. 1500 år senare är vi på vikingatid. Under dessa 1500 år kan vi knappast ha hanterat järntransporter på samma sätt eftersom vi fraktade allt större vikter.

Grunden borde ha varit ett behov, kanske till och med att skapa ett behov - sedan att leverera järn för att fylla behovet.
Från kanske en enskild gårdsproduktion till flera gårdar, kanske hela områden som levererar järn.

Kom vår bolagsform fram genom järnhanteringen? Världens äldsta aktiebolag finns ju i Sverige. Delade hela trakter risken i bolag för export av järn redan på tidig järnålder?

Thomas
4
Järnålder/vikingatid / SV: Förmedeltida vägar!
« Senaste inlägg av Yngwe skrivet Igår kl. 23:11 »
Jag tänker mig att gårdars möjligheter att få in extra inkomster alltid varit små. Vissa hantverk har säkert förekommit, men snarare som undantag än som regel. En möjlighet till extra inkomster kan jag tänka mig vara järnproduktion.

Jag kan tänka mig att flera gårdar tillverkade järn från rödjord och myrmalm i form av halvfabrikat - och sålde detta. Betalningen kan mycket möjligt vara att man fick en del av järnet tillbaka i form av "stål".

Bönderna kunde transportera sitt järn till en uppsamlingsplats i bygden, därifrån klövjades järnet ned till närmaste vattendrag eller till kusten för vidare transport?

Det som vi idag kallar "gårdsjärn för eget bruk" kan alltså vara exportjärn. Om vi ser en hel bygd med femhundra små gårdar som levererar två kilo järn per gård - så blir det ju ett ton järn.

Jämför saltpetersjudningen för kruttillverkning.

Thomas


Visst kan det vara så.  Dessutom så verkar den vikingatida järnproduktionen runt Taberg vara så omfattande att det inte längre kan ses som en biverksamhet för bönder.  Blästerugnarna är dessutom anlagda efter regelbundna mönster vilket antyder att det hela är organiserat. Dessa mönster finns även i Kinna i Västergötland med liknande datering.
5
Järnålder/vikingatid / SV: Förmedeltida vägar!
« Senaste inlägg av Yngwe skrivet Igår kl. 23:01 »
Tack Anganatyr.

Gislingebåten verkar vara från 1130-50.

Vi behöver både båttyper, logistikpunkter för omlastning och bredden på åarna under Järnåldern för att få fram vattenlederna. Bara för att det fanns en å var den inte alltid farbar för transporter som Höje å som går från Lomma förbi Uppåkra J

Jag håller dock med om att vattentransporter är det lämpligaste för tyngre transporter men dessa leder når inte överallt.

Thomas I


Visst är det så att man måste utvärdera om en å är farbar eller inte. Problemet som historieforskningen i Sverige har haft är att man tror sig veta vad som är farbart och inte, och vad som går att göra och inte. Man har gått in med helt felaktiga preferenser och till och med påstått att det där med att dra båtar förbi forsar antagligen inte är möjligt. 


Titta gärna på den här bilden.  Det är väl belagt att man i båtar regelbundet färdats ytterligare ca 15 km uppströms under mycket långväga handelsresor.  Fundera också på hur bred och djup en å måste vara för att man ska kunna använda den för transporter.  När man kommit överens om detta kan man börja studera vilka bygder som inte nås av vatten...
6
Litteratur / SV: Skara stift tusen år
« Senaste inlägg av Marty skrivet Igår kl. 22:34 »
Sigridsleven anses av många vara det starkaste beviset för Sigrid Storrådas existens. Dessa lev var arvegods som tillhörde det danska kungahuset. De låg ofta i de västra delarna av Västergötland vad jag har fått fram. Rotar man runt kring Sigrid framkommer en oerhört spännande person som antagligen inte fått rätt uppmärksamhet pga sin starka koppling till Västergötland och den infekterade (vagga-debatten).

Förutom sagomaterialet så indikerar ju även sonen Olofs koppling till VG mot en bas på moderns sida i detta landskap.

Sigrid framställs ju i sagorna som en individ som lyckades döda av den Norska kungen och därefter förena Danmark, Götaland och Svealand på något vis. Hon är Västgöte som gifter sig med en Sveon respektive Dansk kung. Utan detta hade Danmark aldrig haft möjlighet att ta England som jag ser det.

Hennes ättlingar verkar ju finnas bland de nya kungaätterna som tar makten runt mitten på 1000-talet. Dessa verkar ha kopplingar mot Levene varför det vore spännande att se om Sigridsleven hade en tyngpunkt i detta område.

7
Järnålder/vikingatid / SV: Förmedeltida vägar!
« Senaste inlägg av Yngwe skrivet Igår kl. 22:32 »
Det har hittats många sådana båtar både från yngre järnålder och tidig medeltid. Se bara alla båtfynd i båtgravar längs olika åar.


Ja men självklart. Vad jag menade var bara att det inte är så märkligt att vi inte hittat någon båt som alldeles uppenbart är byggd för att transportera järn.  Våra vanliga allmogebåtar, som har sett relativt oförändrade ut sen Nydamskeppet, duger alldeles utmärkt för detta. Givetvis med lokal anpassning till rådande förhållanden.
8
Järnålder/vikingatid / SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Senaste inlägg av 123hopp skrivet Igår kl. 22:27 »
P.S. Sorry att jag gick möjliga senare upptäckter i förväg men stolpraderna runt GU helgedom är lite otypiska och provocerande. Om vi tittar på mycket äldre koncept med Goseck solcirkel, så det ter sig att konstruktionerna representerar planerat engångs inslag i sakrala landskapen. På ena sidan har vi sol- och kanske också mån-cyklars observationer gjorda under längre tid och på den andra - sociala eliten som helhet, som ville använda dem för sina ändamål. Det är inte alls solklar i GU. Jag undrar t ex om äldsta början till GUs helgedom kunde möjligen utläsas redan? Kanske de äldsta stolparna gick i nåt enhetlig "spacing" i landskapet?
9
Litteratur / SV: Skara stift tusen år
« Senaste inlägg av Hans Menzing skrivet Igår kl. 20:53 »
Boreas.
Får jag fråga vad du bygger dina uppgifter på?  Inget stämmer med historieböckerna vad jag kan minnas.
10
Järnålder/vikingatid / SV: Förmedeltida vägar!
« Senaste inlägg av Carl Thomas skrivet Igår kl. 20:29 »
Jag tänker mig att gårdars möjligheter att få in extra inkomster alltid varit små. Vissa hantverk har säkert förekommit, men snarare som undantag än som regel. En möjlighet till extra inkomster kan jag tänka mig vara järnproduktion.

Jag kan tänka mig att flera gårdar tillverkade järn från rödjord och myrmalm i form av halvfabrikat - och sålde detta. Betalningen kan mycket möjligt vara att man fick en del av järnet tillbaka i form av "stål".

Bönderna kunde transportera sitt järn till en uppsamlingsplats i bygden, därifrån klövjades järnet ned till närmaste vattendrag eller till kusten för vidare transport?

Det som vi idag kallar "gårdsjärn för eget bruk" kan alltså vara exportjärn. Om vi ser en hel bygd med femhundra små gårdar som levererar två kilo järn per gård - så blir det ju ett ton järn.

Jämför saltpetersjudningen för kruttillverkning.

Thomas
Sidor: [1] 2 3 ... 10