Nyliga inlägg

Sidor: [1] 2 3 ... 10
1
Järnålder/vikingatid / SV: Med segel!
« Senaste inlägg av Ättelägg skrivet Idag kl. 14:35 »
Vad jag kräver är inte relevant dock gillar jag kunskap som delas av flera forskare, konsensus går alldrig att uppnå men ändock känner jag mig mer trygg i att ett flertal forskare med relativt starka indicier som bekräftar en specifik hypotes. Vad jag förstår med mitt klena förstånd är att de fynd du hänvisar till inte direkt har lett till en övertygelse hos många forskare inom området. Det är lite av spekulativ natur än så länge, tills mer kött på bena  ;D tillkommer så tar jag inte ställning. Ett ben på en ö med runor bleka, gör inte att sinnet leka.
2
Medeltid (ca 1100-1520) / SV: Nydalas placering.
« Senaste inlägg av Vetgirig skrivet Idag kl. 13:01 »
Vilka centra drog till sig resenärer före 1709 och framförallt från 1100 och bakåt? En annan fråga är om vägnätet 1709 anpassats till förekomsten av ett kloster i Nydala? Och att inte klostret anlagts vid ett befintligt vägstråk. Det där med hönan och ägget.
Vem/vilka ägde markerna dels där Nydala anlades och dels som Nydala nyttjade för sin försörjning? Vad jag minns så var det ett gods, som tillhörde en stormannaätt, som gifte bort en dotter med (blivande) kungen. Som jag ser det så är Nydala anlagt perifiert inom Njudung. Även perifiert inom aktuell del av Njudung, även om sjöläget innebär kommunikation fram till centralare bygder.

Stormännen var den mest resande gruppen och de färdades i stora följen. Vägstråken tenderade alltså att dras, så att de passade stormännens resande, d v s så att vägstråken drogs från trakten av ett gods till trakten av ett annat. Stormän övernattade gärna hos andra stormän, även om en bondby fick duga, om den lokale stormannen inte var vänligt stämd. Notera att det i regel finns ett större gods (och ibland något/några mindre) i varje församling, så det kan se ut som om vägstråken är dragna från kyrka till kyrka.
3
Järnålder/vikingatid / SV: Kyrkbesök
« Senaste inlägg av Adils skrivet Idag kl. 12:26 »
Jag tycker att det skulle vara BETYDLIGT hårdare straff för de som stjäl från kyrkor eller bränner ner k-märkta byggnader. Helst skulle de få stå vid skampålen så folk kunde slänga ägg och ruttna tomater på dem.....
4
Medeltid (ca 1100-1520) / SV: Nydalas placering.
« Senaste inlägg av Sven lagman skrivet Idag kl. 10:40 »
Vad gäller Nydala i förhållande till det äldre vägnätet har orten legat mycket strategiskt. Vad vi vet är att en av riksvägarna 1709 från Värnamo över Hörle har nått fram till den mycket centrala vägkorsningen vid Vrigstad. Här mötte den riksvägen Jönköping-Växjö samtidigt som den själv gick vidare mot Eksjö. Vägen 1709 går några kilometer norr om Nydala. Om man emellertid redovisar de gamla vägarnas sträckning innan modern omläggning finns dessa med på generalstabskartan från 1860/70-talen. Nedan har jag lagt in denna karta med förtydligande av vägarna. Man ser då tydligt att det finns två vägar som löper parallellt mellan Hörle (som ligger på riksvägen Jönköping - Helsingborg) och Vrigstad. Den kortare vägen går över Nydala. Det finns således ingen som helst anledning att säga att Nydala inte har legat i anslutning till större och betydande vägstråk. Slutsatsen efter kartmaterialet fakta står fortfarande fullständigt klar för mig: cistercienserna anlade sina kloster vid dåtidens troliga huvudvägar.
5
Medeltid (ca 1100-1520) / SV: Nydalas placering.
« Senaste inlägg av Vetgirig skrivet Idag kl. 00:38 »
Citera
Det var Nydala detta gällde, och förklaringen till dess placering måste sökas i annat!
Hänvisar till tidigare inlägg:
Citera
Det handlar snarare om processen från det blivande Sverige att inordna tiohäradsbygderna i Sverige. De tidiga klostren är bl a spjutspetsar för Romersk Katolska kyrkans mission (något de tog efter från Iriska- resp Britonska kyrkan). Detta bör de stormän, som ledde motståndet mot inordnandet varit väl medvetna om, så de ville inte ha klostret i sina kärnbyggder när det väl kom. En mer perifier lokalicering blev Nydala. Notera att när klostret anläggs, så existerar alla kärnförsamlingarnas stenkyrkor redan, så det bör (även) vara ett kristet motstånd.

Metoden för svenska kungarna att ta kontroll över Tiohäradsbygderna var att arrangera ingiften mellan utvalda stormannaätter inom Tiohäradsbygderna och egna stormannaätter, däribland den kungliga ätten. Kungen överbryggade alltså en del av motståndet genom att gifta in sig i en tiohäradsätt ur Njudung, där kvinnan var enda arvtagare. När arvet tagits hem, så donerar kvinnan erf egendomar ur sitt arv för att bli grundstommen till anläggandet av Nydala.

I maktspelet kring statsbildningen under tidig medeltid är det vanligt att "besegrade" stormannaätters egendomar doneras till Romersk Katolska kyrkan för att bli stommen i speciella projekt, bl a klosteranlägganden. Därmed blir ätten i framtiden neutralicerad i maktspelet. Makten satt ju till stor del i hur mycket egendomar en ätt tillsammans disponerade över och inte minst var.
Bra karta över ett sannolikt politiskt läge innan småländerna inordnas i det blivande Sverige i ett tidigare inlägg.

Notera att det inte är omöjligt att Tveta och ev södra Vedbo ursprungligen ingick i Njudung. Det blir också förståligt varför centralmakten valde Visingsö, som tidigt maktcentrum. Det var en bra plats för att kontinuerligt pressa småländerna (deras stormannaätter) till att ställa sig under kungamakten, vilket alltså då Tveta, Vedbo resp Vista gjorde tidigt. Därmed förlorade Njudung sitt tillträde till egna hamnar. Samma gjorde ju Finnveden något tidigare (Halland). Resultatet blir att Njudung och Finnveden söker allians med Värend och bildar en riksenighet med hamnar i V Blekinge. Allt för att gemensamt stå emot Daner resp Svear. Eftersom aldrig någon kungamakt nämns för Tiohäradsbygden, så kan de haft ett landsting typ Island, som styre. Växsjö stift är ett annat tecken på en autonom riksenighet länge råder i regionen.
6
Medeltid (ca 1100-1520) / SV: Nydalas placering.
« Senaste inlägg av Yngwe skrivet Idag kl. 00:06 »

Sven

Det finns ingen logik att etablera sig minst 7 km genom skog och över mossar från närmaste kända väg om syftet är att komma i kontakt med resande. 7 km är minst en och en halv timme rätt in i mörka skogen. Den krassa sanningen Sven är att ingen kommer att passera där bara för att de färdas på huvudstråken. Med tiden kommer givetvis klostret att attrahera resande, men det har med klostret att göra och det hade det gjort även om det låg dubbelt eller fyra gånger så långt bort från huvudstråken. Dessa besökare hade alltså ändå kommit till klostret.


Om de resande är så villiga att avvika från sin rutt för att spontant besöka klostret, så måste man fråga sig om det inte gällde för Byarum också?  För om vanliga resande, vilka dom nu var, så gärna vikit av från från leden för att få besöka ett kloster på resan, hur kommer det sig att Stigamot finns kvar på sin plats? Resande norrifrån borde ju då rimligen ha valt att fortsätta söderut för att först efter Byarum ta sig österut mot Svenarum. Geografin sätter inga hinder för detta och det blir faktiskt knappt en omväg.


Alltså, även i bästa scenario, att 1709 års väg är relevant på 1100-talet, så finns ingenting reellt som styrker ditt påstående. Om cistercienserna medvetet sökte etablera sig utefter en viktig landsväg så hade dom valt en annan plats där resande kanaliserades. Nydala uppfyller helt enkelt inte det kriteriet!  Byarum gör det, men det är en annan sak. Det var Nydala detta gällde, och förklaringen till dess placering måste sökas i annat!
7
Medeltid (ca 1100-1520) / SV: Nydalas placering.
« Senaste inlägg av Sven lagman skrivet Igår kl. 23:16 »
Nu är det så att Nydala ligger bara ca 7 km söder om riksvägen omtalad 1709 om man följer t.ex vägnätet på 1860-talet (min punkt för Nydala på kartan ska ligga några mm söder om den angivna vägen). Väljer man denna vägen söderut över Nydala kommer man också till Vrigstad. Det tycker åtminstone inte jag placerar klostret i obygden utan någon direkt kontakt med huvudväg. Och nunneklostret i Byarum ligger exakt vid huvudvägen. Min tes står tämligen fast - cistercienserklostren placerades medvetet utmed de stora huvudvägarna.
8
Medeltid (ca 1100-1520) / SV: Nydalas placering.
« Senaste inlägg av Yngwe skrivet Igår kl. 22:49 »
Frågan om 1400-talets vägars eventuella status är inte relevant, vi talar om en plats kommunikativa läge under 1100-talet.
9
Medeltid (ca 1100-1520) / SV: Nydalas placering.
« Senaste inlägg av Vetgirig skrivet Igår kl. 22:17 »
Citera
Karl Knutssons infall i Skåne 1452 skedde utmed huvudvägen över Markaryd - Örkelljunga och Eket som finns med på 1709-årsriksvägsbeskrivning. Samma riksväg använde sig svenska armén av när man under Åke Totts befäl föll in i Skåne 1510 och massakrerades mellan Eket och Örkelljunga.
Men var det röjd väg med bank och broar redan då? Vad jag vet byggdes Sveriges landsvägar från 1600-talet, ofta längs de gamla vägstråken. Vägstråk är något annat än väg, d v s en serie av sammanhängande/sammanbindande stigar som resenärer trampat upp genom tiderna, där man valde de delar som för årstid eller väderlek för tillfället var farbart. Vagntransporter var ett vågspel vid den tiden.
10
Järnålder/vikingatid / SV: Nya fynd i Gamla Uppsala
« Senaste inlägg av Marty skrivet Igår kl. 21:48 »
Spännande med Uppsala! Nu har vi 2 riktigt betydelsefulla centralplatser från förhistorien som är relativt väl undersökta, en i Skåne och en i Mälardalen. Verkar som storhögsmodet verkligen kan ha en tidigare fas i Norrland för att komma ner till Mälardalen på 500-talet. Modet finns även i Västergötland men försvinner mer söderut. Känns helt klart som något som är skilt från den vanliga hypotesen med Danmark/kontinenten som ursprung för nya idéer. Gudhem/Gudme tas in i diskussionen som likartade platser. Spännande med Uppsala och dess koppling till Ynglingar och Frej  medans Gudhem i sagan var Odens hem och där hans binamn var Gauta-Tyr..
Sidor: [1] 2 3 ... 10