Nyliga inlägg

Sidor: 1 [2] 3 4 ... 10
11
Forumsnyheter/information / SV: Arkeologiforum stänger ner
« Senaste inlägg av Anganatyr skrivet maj 06, 2015, 20:13 »
Tack för den här tiden Gorm och för all glädje du spridit till så många människor genom att driva detta forum.  ;D
12
Medeltid (ca 1100-1520) / SV: När blev Blekinge danskt?
« Senaste inlägg av Bäckahästen skrivet maj 06, 2015, 19:55 »
Jag kommer att sakna den här tråden. :'(
13
Järnålder/vikingatid / SV: Harald blåtands gård hittat
« Senaste inlägg av Mio Nielsen skrivet maj 06, 2015, 17:17 »
Jeg afslutter min deltagelse på forum ved at erindre om at man i Jelling har fundet det hidtil største arkæologiske vidnesbyrd fra vikingetid, nemlig palisadeanlægget. Samt at dette anlæg ved dets geometriske design beviser, at der i Danmark før katolicismen fandtes magtfulde og velstrukturerede organisationer, der udtrykte deres selvstændige politiske eller religiøse holdning på iøjnefaldende vis.
14
Övrigt / SV: Skandinaviskt Arkeologiforum startar idag kl 18.00.
« Senaste inlägg av Carl Thomas skrivet maj 06, 2015, 14:43 »
Skandinaviskt Arkeologiforum har nu varit igång under 7 dagar och vi har redan 84 trådar!

Vi kommer snart att öppna ett källregister - och vi arbetar på att bygga upp ett historiskt årtalsregister. Båda kommer att täcka tiden till och med Medeltid.

Thomas

15
Forumsnyheter/information / Påminnelse: Arkeologiforum stänger den 6 maj
« Senaste inlägg av Gorm skrivet maj 06, 2015, 13:34 »
Ikväll kommer vi att stänga ner möjligheterna att logga in på Arkeologiforum vilket innebär att det inte längre kommer att gå att skriva inlägg och läsa samt skicka PM. Jag tror att vi svarat på de flesta frågor här. För den som vill komma i kontakt med oss efter ikväll så rekommenderas kontaktformuläret.


Tack till alla som skrivit på forumet under åren!

Hälsningar
Johan - Administratör
16
Normalt forbinder vi rune-alfabetet med vikingerne. Men i en fjern, isoleret egn i Sverige brugte man runer indtil for blot 100 år siden. Folk på egnen taler også deres helt eget sprog: Elvdalsk.

De fleste forbinder runer med Vikingetiden, Jellingestenene eller Gorm den Gamle. Men i Älvdalen i det vestlige Sverige er lokalbefolkningen fortsat med at bruge runer i århundreder efter, at skriftsproget blev droppet i resten af Norden.

http://videnskab.dk/kultur-samfund/isoleret-folk-i-sverige-brugte-runer-helt-op-i-1900-tallet
17
Språkhistoria / Elvdalsk = oldnordisk?
« Senaste inlägg av Emund Slemme skrivet maj 06, 2015, 11:46 »
I 2002 rejste sprogforsker og lektor i svensk, Yair Sapir, til Älvdalen i de midtsvenske skove for at få ro til at skrive sin ph.d. om moderne islandsk orddannelse. Og opdagede noget, der næsten var mere interessant. Nemlig sproget elvdalsk, som han trods sine stærke kundskaber i både islandsk, dansk og svensk ikke forstod et ord af og aldrig før havde hørt om.

http://politiken.dk/kultur/ECE2650274/sprogforskerne-fandt-en-skat-i-skoven/

http://www.tv2.no/a/6882306
18
Stenålder / SV: Istidsmänniskor på Gotland
« Senaste inlägg av Boreas skrivet maj 06, 2015, 11:22 »
Vid Fotevikens EU-möte var det en som framlade en teori baserad på finska sägner och legender att istidsmänniskan kan ha överlevat på Gotland, som var isfritt, enligt honom, och senare utvandrat till Finland.
Det fanns inte tid att föra en diskussion.

Det visade sej vara en mycket krävande uppgift att kolla hur vida detta hittills okände sagamaterialet - och den tillhörande mytologi  - var baserat på historiska fakta, verkligheter och sanningar - häller en rena efterkonstruktioner och litterärt talang.

Efter 5.469 inlägg får jag väl konkludera med att "Familjsagan från Strömsö-Vinö" - dokumenterad 1984 vid Folkkulturarkiven i Helsingfors - är en rejäl, historisk familjsaga - som traderats i löndom inom ett par finska familjer genom dom senaste 800, på bas av den berättarkultur som intill vikingatidens slut och Finlands införlivande med det katolska Sverige - varit framträdande i millennier. Kalavela-mytologierna är en finsk-språklig parallell, til den Boxströmska sagan, vars huvudspråk är finsk-svensk.

Därmed har denna resa blivit något mer än "otrolig". Att flera av sägnens uppgifter - som ett 1000 år långt refugium i Lommelunda-grottorna på Gotland, under istidens slut - blev ganska krasst och omotiverat avvisad av olika experter är en sak i sej. Slutklämman är att sagans många och fullkomligt okända uppgifter - intill 1984 - har visat sej stämma med en lång rad forskningsresultat som uppkommit genom dom två senaste decennier - och som jag ständigt har refererat på detta forum, eftersom resultaten inkommit.

Fynden av paleolitiska befolkningar ikring Östersjön, som Orsa och Varggrottan - är enbart en av dom exempel på uppgifter som bandades år 1984-1987. Sen har det kommit till snart ett hundratal exempel på samma sak - eftersom våra arkeologer råkar hitta och dess bättre våra genetiker, biologer, kemister och geologer förmår att lista ut nya, historiska insikter.

Likväl är sagans många och intima detaljer - jämte mäktiga tidsperspektiv - något det inte går att "tro" på. Men det går att förstå det - om man så vill och har det tid som behövs för att kolla uppgifterna som meddelas - på riktigt.

Nyligen publicerades en intervju med en av dom som lär ha lärt sagan av familjens sista berättare, Ior Bock, som dog 2010. Tyvärr finns inga riktiga avhandlingar eller böcker om materialet, med mindre man läser finska:

https://www.youtube.com/watch?v=t--ryLUPOD0
http://iorbock.com/kirjat/bockin-perheen-saaga-vainamoisen-mytologia/
http://torshammer.eu/linkbox/video-bockcast/

19
Järnålder/vikingatid / SV: Fimbulvintern
« Senaste inlägg av Boreas skrivet maj 06, 2015, 11:07 »
Här finns alltså sju något olika versjoner av samma sägen.

* Alla berättar om: a) en mycket liten grupp människor, som b) överlevde en exeptionellt svår klimatkris i et c)      havsnära område.
* Två av sagorna pekar direkt på Gotland, den ena beskriver ändock "Lommelunda" som tydlig parallell till Hodmimes Hult" och "Njords Noa-tun".

Ut ur Fimbulvinterns förödelse (Ragnaròk)  föds alltså den värld som beskrivs i flera traditioner från den forna,  nord-europeiska kosmologin. Flera likartade ursprungsmyter sprids inom dom IE språken. I den forn-nordiska versjonen finns här asken Yggdrasil med getter och hjortar, medan kon Audhumla - vars överlevnad vid saltstenarna ger möjlighet åt Bur att överleva och fostra sonen Bure - vilken med Bästa får dom tre sönerna Oden, Ve och Vile.

När det numer lär vara klart att Lommelunda-grottorna varit tillgängliga under Yngre Dryas kan man givetvis byta ut "Öresunds-refugian" med den något spänstigare arbetstiteln "Gotlands-refugian". Det beror ju på om man här - som numer i Australien, Syd-Amerika och Nord-Amerika - förmår uppfatta och evaluera urbefolkningarnas egna ursprungsmyter som en reflektion av historiska verkligheter.

Det borde härmed vara klargjort att man hade en rejäl Fimbullvinter - i tiden 12.900-11.900 år f.n. Likaledes borde det vara gottgjord att såväl Gotland som Lommelunden varit åtkomliga under just denna period. Myterna kan mao. ha bas i historiska verkligheter.

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,1867.0.html
20
Järnålder/vikingatid / SV: Fimbulvintern
« Senaste inlägg av Boreas skrivet maj 06, 2015, 11:07 »
I isländsk tradition har vi tre varianter:

1. I  Gylfaginning berättas hur Bure/Bore och kon Audhumla lyckas överleva vinterkylan i en stranzon. Därnäst får Bure sonen Bor som bygger ovan jord och får tre söner - Oden, Ve och Vile, synonymer till Oden, Tor/Veland/Veles och Balder/Slagfinn ).
http://en.wikipedia.org/wiki/Vili_and_V%C3%A9

2. I Vavtrudnesmål berättas om Liv och Livtrase som överlever Fimbulvinteren i Hodmimes hult.
Här följs Liv och Livtrase av Njord och hans okänta syster - vilka lever ovan mark - på Noa-tun. Njord får Fröy och Fröya  varifrån nya släkter utgår, bl.a. Yngve-Frej och Danp, svarnas och danernas förfäder. Dessutom har Njord barn med disan Skade, varifrån föds Säm-ing ('sjö-ingen') - håleygarnas förfader.

3. Det hela beskrivs också i Skaldskaparmål och Voluspa, där Bure får Bor som får tre söner;  Oden, Lodur och Höner. Sen gör dom två nya stammar - av tre - kallad Ask och Embla, varifrån alla 'män' (till skillnad från asar-ett oc vana-ätt)komma. I Voluspa kan Oden - med 12 söner och 9 döttrar - flytta från Noatun ('Nytun') till Odens land ('Nyland') vart Asgårds kärna, Midgård, återuppbyggs "i salar av sten". Sen vill åter "solen skina och gröna lökar gro" (Voluspa).
 
Áðr Burs synir, bjöðum um yppðu, þeir er Miðgarð mæran skópu.
Sól skein sunnan á salar steina, þá var grund gróin grœnum lauki.

4. I Gutasagan beskrivs den överlevande storfamiljens överhvuvud som Tjelvar - vilken kommer till Gotland, där han hittar ved till eld och förmår överleva. Sen får han sonen Havde, vilka kan utöka släkten igen genom att få tre söner, där en fortgår som familjöverhuvud medan dom två andra startar egna ätter.

5. En liknande historia hör som man vet till Noa, vars tre söner bildar var sitt folkslag (genes) - vilka i sinom tur blidar nya folkgrupper (gentes) och kungadömen (nationes).

6. Den finsk-uraliska mytologin ("Kalelvalan") ger en liknande berättelse, där huvudfamiljen överläver på existensen rand under flera generationer, vid och även "under" havet.

7. Den finsk-svenska familjsagan från Strömsö-Vinö berättar att 'aserna' - och ett begränsat antal 'vaner' levde ikring Östersjön under istiden. Asgård låg enligt denna saga i finska viken, "omringat av sju höjder och sju öar" - där Helsingfors numer ligger.. Vid slutet av istiden ("10.000 år sen")  lär inlandsisen ha börjat röra på sej och glida mot den befolkade sydkusten, varför aserna tvingades rymma det gamla Asgård och emmigrera - i hop med sina vitala växter och husdjur - till Gotland och ett hult/hölje under jorden, senare kallad "Lomme-lunda".

Efter istidens slut kunde dessa aser åter kunde flytta ovan mark - och familjöverhuvudet (ex-Oden) kunde inleda den nya tiden, där man åter kunde föröka sej. Av den orsak fick Gubben i familjen på Noak - göra 7 döttrar och 12 söner - varav den äldsta blev familjens nya regent (Tor)medan den yngre (Balder) fick föra familjlinjen vidare och överta som det kommande familjöverhuvud (Oden).

Vid sidan av en arvinge (Balder) gjorde den nya Oden två extra söner - vilka fick gå ut från Asgård och starta egna familjer, med egna arvingar. Dessa bröder kallades Sven och Dan, varifrån alla Svens-karar respektive Dans-karar kunde ta i tu med dom olika regioner, som dom första landshövdingar, varifrån alla jarlar, karlar och trelar sen kunde utgå - och bli vad man hedanefter kallat "män" och "kvinnor".

Sagan från Strömsö ger alltså en direkt och rationell framställning på hur dom två jordbrukskulturerna skulle utvecklas av två specifika ätter - medan Oden själv fortsätter göra vaner/vender och gutar/götar, i ett pyramidalt, femdelat befruktningssystem. Enligt familjsagan kunde aserna återvända till Odens gamla land, efter isens överrislande kallad "Nyland", där man återhittade 'Kronohavet',  'Kronofjärden' och 'Sjusolaöarna'. Här anlades sen Rasborg, Midgård och Vallhall på gamla grunder - i sten, prydt med "huggen, slipad och polerad gotländsk marmor".

Sidor: 1 [2] 3 4 ... 10