Det är precis det jag är ute efter!
Jag skulle jämföra det med....
Det finns flera problem
Först, kustnära städer vid åmynningar verkar inte ha problem med de lokala kommunikationerna under tidig medeltid. Novgorod, Århus, Truso, Lubeck.... Och hur många exempel till som helstDom klarar av sina lokala varuflödena.... Med andra ord verkar det inte finnas något problem att undvika.
Sen. Uppåkra har vi staden Lunds tillkomst funnits i närmare tusen år, med centralplatskarraktär i flea hundra år, och bör rimligen ha nog så god tillgång till lokala vägar som ett påstått vägkorsning några kilometer norrut har.
Vidare. Ingen av de två vägar som korsas vid Lund är arkeologiskt, eller på annat vis, påvisat vara äldre än staden Lund.
Alltså, att staden Lund placeras med hänsyn till en hypotetisk vägkorsnings positiva effekter är knappt ens en hypotes. Det är ett påstående som fått fäste på helt andra grunder än vetenskapliga.
Du nämner att det är centralt i bygden. Det må vara en möjlig förklaring, men Lund är inte ens centralt i sitt eget härad, så där står vi handfallna. Du jämför också med Skara, och det är kanske relevant. Jag har som jämförelse studerat Viborg i Danmark ytligt. Det är en central plats på Jylland som är svår att förklara som central och lättillgänglig ur kommunikatiosperspektiv. Viborg kommer av vi och berg, det heliga berget eller den heliga platsen på berget. Kan vi verkligen förvänta oss att alla städes placering är så rationella? Är kulten verkligen så rationell? Är politik påverkad av kult?
Den viktigaste frågan. Ska vi anta att vad som är stått är riktigt, eller ska vi granska vad dom bygger sina påståenden på och omvärdera det som visar sig svagt? Får man bara påstå att där låg ett vägkorsning av stor betydelse utan att styrka det?
Som extra fråga, en begäran om bekräftelse. Är det relevant att studera människors och produkters flöden för att förstå ett samhälle?