Författare Ämne: Sveaskolan, finnes eller fanns den?  (läst 75837 gånger)

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #400 skrivet: mars 13, 2013, 10:22 »
Tack Kungsune för tillrättavisningen om Västgöta-skolan!
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #401 skrivet: mars 13, 2013, 10:42 »
Ofta omprövas ju gamla sanningar när nytt material dyker upp. Då tvingas ju forskarna att ta ställning till det och ibland ompröva gamla slutsatser.

Det är ju god teori - frågan är väl hur det står till med praktiken.

Här finns ju gott om exempel på att auktoritet går före emoiri och nya insikter. Ett lklassisk exempel är Alfred Wegners upptäckt och beskrivning av jordens tektoniska mantel, vilken presenterades redan 1915 ("The Origins of Continets and Oceans"). Eftersom teorin bröt med centrala auktoriteters etablerade modeller fick man tyvärr en eklatant och massiv avvisande av Wegner arbeten. Först 60 år senare - då dom fotlösa fariseer fallit i från och sateligteknologin börjat rita ut Wegers tektoniska flätvärk - blev realiteten ett socialt acceptabelt faktum - geologer imellan...

Exemplerna finns ju i alla gränar - och har lett endera vitenskapshistoriker till spetsningen: "Vetskapliga framsteg, gravfärd för gravfärd". Från lönegivarnas sida blir det väl definierad som ett problem i fall rejela upptäckter, nya insikter och principiella framsteg inte accepteras och implementeras innan nuvarande auktoriterna faller ifrån?

Det är givetvis nödvändigt att forskningen själv tar dessa problem på rejält allvar - såframt man tänker fortsätta njuta allmogens intresse, välvilja och stöd. Det är hur lätt att vara kritisk så lenge man utgår från etablerade sanningar och inlärda grundsyn. Det är mycket svårare att vara genuint kritisk åt både gammalt och nytt, samtoidigt - eftersom det kräver en genuin insikt, baserad på omfattande studier, andras analyser, egna rön och en klart självständig reflektion - samtidigt. Att slutligen uppträda självkritiskt - och 15 år senare såga sin egen doktorstes på grund av nya fynd eller yngre kollegers kritik - är tyvärr en sällsynt upplevelse.

Rejäl objektivitet är tydligtvis svårt och genuin kritik - till skillnad från hyper-kritik och tom retorik - en kvalitet man ofta saknar. Det tar dagens geologer numer på allvar. Vi får hoppas att man i detta forum insett att såväl arkeologin som övriga historiska ämnen länge har lidit av samma typ "gubbsjuka".
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #402 skrivet: mars 13, 2013, 11:09 »
De följa-John-tendenser jag ser i den akademiska världen handlar mer om vilka prestigefyllda utländska teoretiker man skall citera och vilka modeord man skall använda. De konkreta resultaten angående hur det var att leva för länge sedan kommer i de fallen gärna i bakgrunden. "Strunt i hur riksbildningen gick till, har du läst den nya boken om ritualteori?" Men de flesta arkeologer argumenterar sakligt utifrån källmaterialet tycker jag.

Dessa teorer kommer främst från modern sociologi och antropologi - vilket betyder ledande antropologers (egna) uppfattnijgar av mytologiska 'dimensioner', psykologins 'arketyper' och en grundläggande misuppfattning om människors 'existensiella' (läs: religiösa) behov'. Den vetenskapliga basen för dessa teorier kan ju efterlysas - och som alla affekterade uppfattningar utgör dom hot mot ämnets rationalitet och allmäna accept. Endera arkeologer tror sogar att man kan använda Karl Marx materialism eller Bernhatd Strauss-Levys social-polistiska 'modeller' som bas för en evaluering av stenålderns samhällsuppfattningar...  :-X

Problemet ses i många avskuggningar inom dom historiska ämnen. När fakta saknas börjar man automatisk leta efter hållhakar som kan förklara fakta - vilket leder till diverse frästelser. Nyligen fick vi följande exempel på dagens post-prosessuella avsaknad på empiri. Det kunde vara av intresse att höra vilken 'skola' som kan avfärda följande tolkning av en amulett från YJ:

Citera

Amuletten har ovanliga elipsformade tecken som forskarna inte är helt säkra på hur de ska tolkas. Det man med säkerhet kan säga är emellertid just att runskriften har en magisk innebörd mot sjukdomsandar och gengångare. Och att den härstammar från slutet av vikingatiden, det vill säga 1000-talet.

– Det är ett väldigt spännande fynd. Tidigare har man hittat liknande amuletter som man bar runt halsen. De är inristade med besvärjelser som skydd mot gengångare och sjukdomar...


http://www.expressen.se/gt/har-ar-amuletten-som-ska-skydda-mot-andar/
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #403 skrivet: mars 13, 2013, 12:47 »
Angantyr!
Citera
Men det finns väl mer än bara blodsband och stamtillhörighet, se tex på samerna som inte ha ett gemensamt rike, ingen gemensam ledning osv, men de identifieras ändå som samer. varför skulle inte de kunnat anordna en löst sammansatt handelsorganisation. Se vikingarnas färder i öst och väst. Hur var dessa organiserade? Hade alla blodsband med varandra? Fanns det en kungamakt så tidigt? Se på tex sidenvägen från Asien till Medelhavet. Varför skulle det inte kunna byggas upp en handelsorganisation längs Sveriges ostkust? Kung Valdemars segelled från medeltiden kan ju vara en kvarleva av detta. Går vi på de medeltida texterna så skall det ju ha funnits både sjökungar, näskungar mfl i Norden under vikingatiden. Varför skulle inte tex dessa kunna samarbeta om det gav klirr i kassan?
Klaner kan skapa jättelika välden. Mongolväldet var t ex klanvälde. Det är bara det att vi i vår västerländska nationalorienterade vetanden inte förstår hur det har fungerat. Vad är t ex Comorran om inte ett klansystem. Eller nordbornas riken före Birger Jarl.

En god utgångspunkt för förståelsen om hur klansystemen fungerar i all sin komplexitét kan man få via "Origin of Rus", Omeljan Pritsak. Pritsak begränsar sin forskning till stäppnomader norr resp öster om Svarta- resp Kaspiska Haven. Han lägger till begreppet "Sjönomader" för att koppla beskrivningen till de Rus, som konkurrerade med nomaderna under den tidsperiod (det finns tillräckligt med närliggande skrifliga källor för perioden) han använder för att leda sin modell i bevis. I Pritsaks modell finns beskrivet hur klaner och fastboende interagerade med varandra, underförstått att även klaner emellan resp fastboende emellan sker interageranden. Underförstått bör alltså även fastboende leva inom klaner. Allianser var ett vanligt sätt att skapa generationsvisa samarbeten.

Klan baseras alltså ursprungligen på familj. Klanen bygger på familj, obrottslig lojalitét med ledarskapet, som kunde inte brytas utan att man förlorade ansiktet och sitt goda rykte, det värsta som kunde ske. Men med tiden räckte familjeband inte till. Man utvecklade då modeller för hur en person kunde upptas (adopteras in) i klanen av klanens ledare och bli ett med denna klanen (familjen). Om denna person själv var ledare för en klan, så medfördes samtidigt den klanens alla medlemmar till den nybildade gruppen, men de var förståss bara skyldiga strikt lydnad till sin egen klanledare, men denne var ju underställd överlederaen. Då fick man en klangrupp. En klangrupp kan bestå av väldigt många klaner. Förfarandet utvecklades till att även omfatta grupper av klangrupper etc. Om dylika grupperingar (klangrupp, grupp av klangrupper) höll samman (var framgångsrika) under några generationer, så utvecklade de en särskiljande kultur med egen religion, teknik, klädsel etc.

Med tiden utvecklades ett formalia runt bildandet av dessa klangrupper resp grupper av klangrupper. Ett helt register innefattande gåvor, giftermål, ekonomiska erbjudanden etc, men även mord, överfall, hot.

Pritsak begränsar sig till stäppnomader resp sjönomader i sin undersökning, men inget hindrar att motsvarande gällde för relationerna mellan fastboende liksom mellan fastboende och nomaderna.

Ser man befolkningarna inom norra halvan av Europa som klanfolk, så blir enligt min mening många historiska skeenden mycket lättare att förstå. Klansystemen bryts dock upp i o m att den kristna kyrkan verkar för att romersk rätt skall införas. De makthavande inser fördelen för sig själva och stödjer detta. Inom klansystemet härskar ledaren över människor och därmed över den mark dessa för tillfället bebodde (geografiskt kunde flera klaner/klangrupper bo inom samma område), medan den romerska rätten innebar (bl a) att ledaren (kungen) härskade över ett geografiskt områden som innefattade alla mäniskor och resurser.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad mrund

  • Stammis
  • Antal inlägg: 102
    • Aardvarchaeology
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #404 skrivet: mars 13, 2013, 22:57 »

Som naturvetenskapligt utbildad så skulle jag vilja lägga in en stilla protest.  Visst spelar konsensus en roll, men det är i andra änden av forskningen.  Inom naturvetenskapen är bevisbar fakta och upprepningsbara experiment grundpelarna och en hypotes förblir relativt värdelös som slutprodukt.
Hypoteser är inte slutprodukten i humaniora heller. Alla forskning går ut på att uppnå konsensus om vilken hypotes som har det starkaste stödet i data. Det vimlar av upprepbara naturvetenskapliga experiment vars tolkning måste debatteras länge innan man är överens om vad data betyder.

Men jag håller gärna med om att naturvetenskaperna och teknologisk forskning har mycket tydligare sanningskriterier än humaniora. Om min fråga är "Kan denna nydesignade helikopter flyga?" så är det ju rätt lätt att svara på den. Och inom humaniora finns det mycket fler frågor som man aldrig kan besvara oavsett hur mycket man debatterar. "Hur lät vaggvisorna på stenåldern", till exempel.

Utloggad mrund

  • Stammis
  • Antal inlägg: 102
    • Aardvarchaeology
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #405 skrivet: mars 13, 2013, 23:01 »
Fråga vem som helst i hela världen som har kollektivtrafik som yrke om när det reser mest människor i kollektivtrafien så får du till svar att det är under morgontrafiken, vanligtvis kallad högtrafik 1. Där råder 100 procent koncensus.
Du utgår från att det finns något annat facit än konsensus. Det finns inte något facit i vetenskapen. Vi identifierar den mest sannolika tolkningen genom diskussion och konsensus bland kunniga forskare. När t.ex. 99% av professionella klimatforskare anser att vi människor orsakar global uppvärmning kan vi bortse från om jag, en arkeolog, skulle tro något annat. (Vilket jag iofs inte gör.)

Utloggad mrund

  • Stammis
  • Antal inlägg: 102
    • Aardvarchaeology
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #406 skrivet: mars 13, 2013, 23:05 »
Kan du specificera vilka kärnlandskap dessa är, för jag har inte bilden av att det i dagens forskningsläge finns konsensus om detta.
Räknat norrifrån, Upplands tre folkland, Västmanland, Södermanland, Östergötland och Västergötland. Närke tveksamt. Småland fragmenterat och stod utanför till en början. Bohuslän, Dalsland och Värmland snarare norskt än svenskt.

Utloggad Marty

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 469
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #407 skrivet: mars 13, 2013, 23:27 »
Dalsland snarare en del av Västergötland.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #408 skrivet: mars 13, 2013, 23:46 »
Hypoteser är inte slutprodukten i humaniora heller. Alla forskning går ut på att uppnå konsensus om vilken hypotes som har det starkaste stödet i data. Det vimlar av upprepbara naturvetenskapliga experiment vars tolkning måste debatteras länge innan man är överens om vad data betyder.

Men jag håller gärna med om att naturvetenskaperna och teknologisk forskning har mycket tydligare sanningskriterier än humaniora. Om min fråga är "Kan denna nydesignade helikopter flyga?" så är det ju rätt lätt att svara på den. Och inom humaniora finns det mycket fler frågor som man aldrig kan besvara oavsett hur mycket man debatterar. "Hur lät vaggvisorna på stenåldern", till exempel.


Hur kan du säga att hypotesen inte är en slutprodukt samtidigt som du tycker att konsensus har ett värde?
Arkeologens tolkning utifrån materialet lämnar allt som oftast empirin och kan därför då strikt inte ses som annat än en hypotes. Eftersom hypotesens enda vetenskapliga värde är att utgöra en grund för vidare forskning så kan konsensus aldrig vara produktivt, tvärtom så skapar den genom ryggdunkar och illusioner om kunskap men även genom t.ex. rädsla eller inställsamhet för auktoriteter en dålig grund för vidare forskning.  Krasst skulle man kunna säga att konsensus har ett värde för våra egon, men mycket lite för vetenskapen.








Att vi orsakar global uppvärmning är för övrigt bevisat med empiri och där finns ett tydligt facit. Striden står om i vilken grad detta påverkar vårt klimat och i diskussionen om det har man lämnat empirin i politikens (och vår) tjänst.  Jämföreslen med klimatpåverkan ska därför inte göras med huruvida kungen satt i Uppsala utan  hur detta påverkar oss idag.


" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #409 skrivet: mars 13, 2013, 23:53 »
Räknat norrifrån, Upplands tre folkland, Västmanland, Södermanland, Östergötland och Västergötland. Närke tveksamt. Småland fragmenterat och stod utanför till en början. Bohuslän, Dalsland och Värmland snarare norskt än svenskt.


Och det är den här bilden du säger vi ska vara nöjda med?  Min första reaktion är att detta var väldigt geografiskt för en tid då man normalt brukar tala om att personliga relationer har en mycket stor del i maktstrukturerna...


Det säger allt jag har förväntat mig om värdet av konsensus. Vi ska nöja oss med det gravt förenklade och dessutom dåligt underbygda "faktum" ?   Som vetenskapligt skolad amatör så tycker jag det känns ytterst fattigt.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #410 skrivet: mars 14, 2013, 08:49 »

Hur kan du säga att hypotesen inte är en slutprodukt samtidigt som du tycker att konsensus har ett värde?
Arkeologens tolkning utifrån materialet lämnar allt som oftast empirin och kan därför då strikt inte ses som annat än en hypotes. Eftersom hypotesens enda vetenskapliga värde är att utgöra en grund för vidare forskning så kan konsensus aldrig vara produktivt, tvärtom så skapar den genom ryggdunkar och illusioner om kunskap men även genom t.ex. rädsla eller inställsamhet för auktoriteter en dålig grund för vidare forskning.  Krasst skulle man kunna säga att konsensus har ett värde för våra egon, men mycket lite för vetenskapen.


Konsensus uppstår i den bästa av världar när tillräckligt många fakta pekar åt ett visst håll. I de historiska vetenskaperna så är ofta fakta mer svåråtkomligt och kan sällan beläggas med återupprepningsbara experiment. Dock kan de ibland vara väldigt tydliga (flera oberoende källor nämner samma sak inom historia, eller väldigt tydliga lämningar visar på en viss sorts aktivitet, eller vissa samband). Om konsensus uppnås kring frågor där empirin är tydlig så beror det ju inte så mycket på rent tyckande utan att man helt enkelt tar fasta på empirin. Trots vad många tycks tro så finns det tydlig empiri även inom arkeologin. Sedan om det gäller just riksbildningen är ju en annan fråga. Arkeologin är ju så oändligt mycket mer än den.
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #411 skrivet: mars 14, 2013, 08:51 »
Förövrigt är det ju intressant att de längsta trådarna här på forumet numera ofta handlar om frågor som anses ganska passé eller irrelevanta i dagens arkeologiska forskning.
Ju äldre desto bättre.

Utloggad supergeten

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 397
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #412 skrivet: mars 14, 2013, 09:54 »
Förövrigt är det ju intressant att de längsta trådarna här på forumet numera ofta handlar om frågor som anses ganska passé eller irrelevanta i dagens arkeologiska forskning.

...det påvisar ju kanske att forskare egentligen inte fattar vad de ska göra ;)
Seriöst, vill man se mer anslag, ökat intresse, ja då ska man nog lyfta fram dessa frågor då det är just dessa som "vanligt" folk är intresserade av.

Nu är det väl snarare så att forskare, av rädsla, undviker många av dessa frågor? Konsensus, och ett ickeförlåtande debattklimat, kanske gör så att vissa saker helt enkelt undviks, trots att man kanske har lite matnyttigt att komma med (?)




Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #413 skrivet: mars 14, 2013, 10:07 »
Jag tror inte på någon rädsla från forskningen utan det är nog en bedömning om hur långt man kan nå med vissa upplägg. Det forskas mycket inom järnåldern men vi har inte längre litteraturprofessorer som undersöker Sveriges forntidshistoria via isländska sagor.

Det krävs ingen större ansträngning för att räkna ut när en statsbildning i Skandinavien kan ha börjat. Tror inte att det finns någon större oenighet inom dagen forskning, historia eller arkeologi om detta. Det är nog färdigforskat om detta.

Thomas I

Utloggad Anganatyr

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 268
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #414 skrivet: mars 14, 2013, 10:11 »
...det påvisar ju kanske att forskare egentligen inte fattar vad de ska göra ;)
Seriöst, vill man se mer anslag, ökat intresse, ja då ska man nog lyfta fram dessa frågor då det är just dessa som "vanligt" folk är intresserade av.

Nu är det väl snarare så att forskare, av rädsla, undviker många av dessa frågor? Konsensus, och ett ickeförlåtande debattklimat, kanske gör så att vissa saker helt enkelt undviks, trots att man kanske har lite matnyttigt att komma med (?)
Kan inte annat än hålla med Supergeten. Vem bestämmer vad som är passé och irrelevant? Är det inte upp till var och en att avgöra det? Jag tror också att det ibland finns en rädsla för att beröra vissa områden som kan vara dåliga för karriären. Man vill inte trampa på andras tår i onödan.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #415 skrivet: mars 14, 2013, 10:27 »
Konsensus uppstår i den bästa av världar när tillräckligt många fakta pekar åt ett visst håll. I de historiska vetenskaperna så är ofta fakta mer svåråtkomligt och kan sällan beläggas med återupprepningsbara experiment. Dock kan de ibland vara väldigt tydliga (flera oberoende källor nämner samma sak inom historia, eller väldigt tydliga lämningar visar på en viss sorts aktivitet, eller vissa samband). Om konsensus uppnås kring frågor där empirin är tydlig så beror det ju inte så mycket på rent tyckande utan att man helt enkelt tar fasta på empirin. Trots vad många tycks tro så finns det tydlig empiri även inom arkeologin. Sedan om det gäller just riksbildningen är ju en annan fråga. Arkeologin är ju så oändligt mycket mer än den.


Ja men visst finns det empiri inom arkeologin.   När du har det så är det ju den som talar, och den som antingen vill styrka eller motbevisa så är det den man vänder sig till, inte till församlingens konsensus. Orsaken är förstås att du inte känner till församlingens verkliga kunskapsläge och inte heller hur representativ församlingen är.  Din eller min upplevelse av konsensus är alltså allt som oftast högst subjektiv och inte på något vis kvalitetssäkrad.

" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #416 skrivet: mars 14, 2013, 10:48 »

Ja men visst finns det empiri inom arkeologin.   När du har det så är det ju den som talar, och den som antingen vill styrka eller motbevisa så är det den man vänder sig till, inte till församlingens konsensus. Orsaken är förstås att du inte känner till församlingens verkliga kunskapsläge och inte heller hur representativ församlingen är.  Din eller min upplevelse av konsensus är alltså allt som oftast högst subjektiv och inte på något vis kvalitetssäkrad.

Ofta har man nog som forskare ganska god koll på vilka andra som forskar om samma sak, vad de har skrivit och deras ungefärliga kunskapsläge.

Det är ju t o m ganska nödvändigt att ha koll på sådana saker så att man inte uppfinner hjulet två gånger.
Ju äldre desto bättre.

Utloggad Boreas

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 477
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #417 skrivet: mars 14, 2013, 10:50 »
Jag tror inte på någon rädsla från forskningen utan det är nog en bedömning om hur långt man kan nå med vissa upplägg. Det forskas mycket inom järnåldern men vi har inte längre litteraturprofessorer som undersöker Sveriges forntidshistoria via isländska sagor.


Räknar han inte Lars Lönnroth som professor - eller har han bytt medborgarskap?
http://sv.wikipedia.org/wiki/Lars_L%C3%B6nnroth

Citera

Det krävs ingen större ansträngning för att räkna ut när en statsbildning i Skandinavien kan ha börjat. Tror inte att det finns någon större oenighet inom dagen forskning, historia eller arkeologi om detta. Det är nog färdigforskat om detta.

Thomas I

Är det därför man ständigt håller allt större och allt fler internationella konferenser om sagornas historiska bakgrund - bl. a. i Sverige?

Lägg gärna märke till länkarna:
http://www.saga.nordiska.uu.se/

... och följande artikel:

Citera

Lusten har återvänt till sagaforskningen

Inte sedan göticismens 1600-tal har intresset för forntida sagor varit så stort som nu. Bråket mellan filologer och litteraturvetare är över, och på den internationella sagakonferensen frodas kärleken till de klassiska texterna.


http://www.svd.se/kultur/understrecket/lusten-har-atervant-till-sagaforskningen_3867289.svd
“It's easier to fool people than to convince them that they have been fooled.”

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #418 skrivet: mars 14, 2013, 11:21 »
Jag skrev vad jag tror att dagens historiska och arkeologiska forskning prioriterar och det är inte nationalstatsbildande via isländska sagor.

Lars Lönnroth ägnar sig åt litteraturhistoria. Håller med.

Vad icke professionella gör på sin fritid har jag inte kommenterat.

Thomas I

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Sveaskolan, finnes eller fanns den?
« Svar #419 skrivet: mars 14, 2013, 11:49 »
Ofta har man nog som forskare ganska god koll på vilka andra som forskar om samma sak, vad de har skrivit och deras ungefärliga kunskapsläge.

Det är ju t o m ganska nödvändigt att ha koll på sådana saker så att man inte uppfinner hjulet två gånger.


Ja men hur god?  Gör man en uppställning av vilka som håller med och deras kunskapsläge och värderar konsensus utifrån det, eller är det så att konsensus uppnås när man upplever att tillräckligt många ur en vald skara håller med?

Ta exemplet med Snorres Ynglingasaga tillexempel, som då utgör grund för tolkning av arkeologiskt material. Inom vissa arkeologiska kretsar råder konsensus om att det är lämpligt. Detta trots att det finns olika uppfattnigar om Ynglingasagans förlagas ålder, och trots att många historiker tycker att oavsett ålder så är innehållet till mycket stor del att betrakta som sagostoff.    Den konsensus som arkeologerna upplever är alltså högst subjektiv. Det vet man givetvis om och kallar det väl därför vanligen för etablerad uppfattning, vilket ju egentligen är en omskrivning för "tillräckligt-nära-konsensus" 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"