Kanske Kungsune kunde formulera sej konstruktivt och förklara hur historiska folknamn inte är förenligt med en "adekvat historia"? Finns här på forumet klara exempel på en "romantiserat bild" av ett (eller fler) folknamn, versus en rejäl bild av samma 'folknamn'?
Hur belägger han förövrigt att egocentrism och cheuvinism - typ nationalism och främlingsfientlighet - har att göra med detta forums tolkningar av historiska fakta? Reducerar inte ett sådant argument dagens historiska forskning till ett verktyg för dagens politiska vindar, precis som
endera etnologer under 30-talet tjänade dåvarande maktelit? Vad är i så fall bättre med dagens korrekta besserwisseri?
I våra dagar håller endera tydligen på att utveckla synpunkter som har en - mer eller mindre medveten - men märkvärdig och rätt trubbig
förakt för allt som smakar av historiska linjer och kulturella sammanhang i vår egen, nordiska forntid. I bland ser man folk som hoppar på tangerntrna bara man nämner ordet "nordisk" - som om infödingar från Skandinavien skulle vara av potentiellt kriminell natur.
Nu får vi alltså låta bli att använda klassiska termer som bas för kunskap och förstånd om dom nordiska folken och deras kulturella arvode? Är ideen om etniskt och/eller kulturell gemensamhet - och ett genetiskt arvode - enbart ett resultat av 'romantik' och 'chauvinism - utan någon bas i en förfluten verklighet?
Här kan vi alltså avsluta diskussionen - och fastslå att all forskning som skiljer på olika taxa, som historiska folk- och språkgrupper, i grund och botten baseras på en romantiserat, infekterat och 'trubbigt' snäversyn. Att biologer skiljer på 'rysk tjäder' vs. 'skandinavisk tjäder' törs vara av samma, ofördrägliga chauvinism - som snarast bör avregleras genom förskrift? Hur blir det sen med fransk vs. italiensk rödvin, eller dansk vs. svensk akvavit...?
Nu skal man alltså - pga. av 30-talets obehagliga utskott - avskaffa alla politiska element i vår fornhistoria. Sen vill man även förklara att dom gamla skandinaver inte hade någon politisk, kulturell, språklig eller historisk medvetenhet. Dom visste givetvis inte mer som sej själva och sin egen forntid än vi gör - enligt dom skriftliga källor vi har. Därutöver kan vi givetvis inte tänka själva...
Ord som 'finsk', 'svensk', 'jude' och 'grek' är alltså "inadekvata" för dagens politiskt korrekta historiker. Snart är dom även 'insignifikanta' också. Idèen är visst att vi skal sudda ut obehaget efter Göring och nazismen, även om man sopar ut långt äldre och viktigare delar av vår forntid också. Det får så vara, även om det (fortfarande) sker med mikro-fascistiska påtryck och direktiv. Nu skal alla gamla begrepp och meningar om svensk historia alltså relativiseras och objektiviseras intill det a-historiska.
I samma a-politiska anda skall man förövrigt sörja för att den svenska jämställdhet nu blir än mer post-modern och komplett i din idiosynkrasi - genom att avskaffa könen i dagligt språk. Numer får man inte använda 'könskategoriserande' ord och uttryck efter som dom - i tråd med Kungsunes behäftade historieuppfattning - kan leda till diskriminering, 'chauvinism' och snäversyn. Alltså får vi inte använda ord som 'han' och 'hon' - numera heter det 'HEN' - om dom båda. Inom nästa generation är man då hemma i ett lyckoland där ingen längre ser skillnad på olika - men alla sover sött och arbetar för friheten...
Proponenterna för dessa allergier sysslar givetvis inte med politik - naturligtvis - enligt egen mening.
Problemet är att dom inte håller på med språkvård eller historia heller. Därmed återstår bara två frågor: Vad sysslar dessa självgestaltade genier
egentligen med - och varför?
