Och götarna då.. vilka var dom?

[Yngwe]

"Bełt" ("ł uttalas som "w" i engelskan) i nordslaviska språk är en vattenyta, vilken är ständigt fylld med vågor. Det kan vara en vattenyta där två olika vattenmassor kommer i kontakt och blandas ihop. Kanske fanns ett liknande ord i protogermanska språket?

Det var en väldigt intressant tanke!

[mof]

"Bełt" ("ł uttalas som "w" i engelskan) i nordslaviska språk är en vattenyta, vilken är ständigt fylld med vågor. Det kan vara en vattenyta där två olika vattenmassor kommer i kontakt och blandas ihop. Kanske fanns ett liknande ord i protogermanska språket?

Jag tror att det kanske är samma som vårt bukt? Det ordet finns ju i många germanska språk. Används Bełt för några kända bukter kanske? Ge oss ett exempel, se om du hittar några sådana namn i google maps eller något.

Att det finns likheter mellan språken är uppenbart och ofta kan man ju t. ex. känna igen svenska ord i slaviska språk visande att de tillhör samma språkgrupp.

Här är några tankar om bält.

http://runeberg.org/svetym/0165.html

[123hopp]

Ordet "bełt" (alt. "bolt") är använt i kasjubiska, slovinska och polska språket som beskrivning av vattentillstånd.
Jag har funnit också att det här ordet kan betyda "grumlig vatten" eller "vattten med virvlar". Lokala och dialektala vattennamn av den typen är svårtillgängliga och jag har inte funnit några, så på direkten. Andå; de danska "bält" är nämnda "Bełt" i polska språket.

[Castor]

Förutom Stora och Lilla Bält så finns ju Samsö Bält, Langeland Bält och Fehmarn Bält. De tre sistnämnda utgör tillsammans med Stora Bält en sammanhängande farled mellan Östersjön och Kattegatt som följer Ancylussjöns förmodade utlopp genom den s.k. Dana älv.

Om man ska våga sig på en riktigt vild spekulation så kanske det kan vara så att ordet Bält härrör från det namn som Maglemosekulturens bärare använde då de talade om "Dana älv" för 8 000 år sedan!

Fehmarn Bält - Langeland Bält - Stora Bält - Samsö Bält skulle i så fall ha varit den ursprungliga floden Bält. Namnet Lilla Bält kan ha uppkommit sekundärt som en pendang till Stora Bält.

Om det ligger något i denna hypotes blir alla indoeuropeiska etymologier meningslösa eftersom namnet i så fall skulle ha uppkommit mer än 3 000 år innan de första indoeuropéerna anlände till Östersjöområdet.

[Castor]

Ordet "bełt" (alt. "bolt") är använt i kasjubiska, slovinska och polska språket som beskrivning av vattentillstånd.
Jag har funnit också att det här ordet kan betyda "grumlig vatten" eller "vattten med virvlar". Lokala och dialektala vattennamn av den typen är svårtillgängliga och jag har inte funnit några, så på direkten. Andå; de danska "bält" är nämnda "Bełt" i polska språket.

Stora och Lilla Bält heter mycket riktigt Wielki Bełt och Mały Bełt på polska...

http://pl.wikipedia.org/wiki/Wielki_Be%C5%82t

...men bełt kan också betyda "armborstpil" (skäkta):

http://pl.wikipedia.org/wiki/Be%C5%82t

Det baskiska ordet Beltz betyder Svart. 

http://eu.wikipedia.org/wiki/Beltz

[123hopp]

OK. Mera populärt hos alla slaviska folk blev denna derivat av b-l-t roten som betecknar
sumpmark :  B-(o)-Ł-o-T-o. (Med tre "o" det är ryska versionen). Det gäller också "grumligt vatten"
och det finns många träsknamn av den typen.

[Boreas]

Om det ligger något i denna hypotes blir alla indoeuropeiska etymologier meningslösa eftersom namnet i så fall skulle ha uppkommit mer än 3 000 år innan de första indoeuropéerna anlände till Östersjöområdet.

Är dessa tidspunkter och spridningsmönster för dom IE språk något man VET eller något man TROR sej veta?

[Yngwe]

Men slaviska toponymer i området är ju högst relevant då slavisk befolkning funnits i omedelbar närhet. Slaviskdominerade områden sträckte sig fram till dagens Kiel, så en slavisk förklaring till Bält är ju inte alls långsökt.

[mof]

Ja, det var intressant. Här har man ju alltid trott att det skulle ha med bälte att göra, men så måste kanske inte vara fallet då. För nöjes skulle tog jag också och läste på wikipedia om etymologin och där fanns ytterligare förslag. Adam av Bremen verkar ha varit först med att kalla havet för mare Balticum och säger att det handlar om bälte, men... han måste ju inte ha rätt för det.

Vi har ordet blöt på svenska - nu står det att det inte har använts i betydelsen våt i så många hundra år, men kanske kan det ändå finnas något släktskap med slaviskan där.

[vemvet]

Adam av Bremen verkar ha varit först med att kalla havet för mare Balticum och säger att det handlar om bälte, men... han måste ju inte ha rätt för det.

Balt betyder vit på de baltiska språken. Vitrysk heter Baltarusijos på litauiska. I östra europa användes färgerna röd, vit, svart och grön för väderstreck. Läs exempelvis om guden Svantevit på Wikipedia.

För att koppla till trådens ämne så kallas vitryssar också Gudai på litauiska. http://en.wikipedia.org/wiki/Goth

[Castor]

Men slaviska toponymer i området är ju högst relevant då slavisk befolkning funnits i omedelbar närhet. Slaviskdominerade områden sträckte sig fram till dagens Kiel, så en slavisk förklaring till Bält är ju inte alls långsökt.

Men slaverna fanns ju bara där en relativt kort tid mellan folkvandringstid och tidig medeltid.

Namnet Bält för den viktigaste farleden mellan Östersjön och Kattegatt bör vara riktigt gammalt. Om inte förindoeuropeiskt så åtminstone förslaviskt och förgermanskt.

Att Stora Bält heter Wielki Bełt på polska är nog bara ett villospår. De flesta språk har helt enkelt bara lånat den danska/svenska/tyska/engelska benämningen. Således heter Stora Bält Iso-Belt på finska, Belta Mezin på kurdiska och Belt Mkubwa på swahili.

[Jotuni]

Namnet Bält för den viktigaste farleden mellan Östersjön och Kattegatt bör vara riktigt gammalt. Om inte förindoeuropeiskt så åtminstone förslaviskt och förgermanskt.

Dessa bälterna är int de enda i sitt slag. I Sverige finns andra bälter. Några är byggelsenamn men det finns också några som är namn till vatten del, sjön eller vattendrag.

Del av vatten:
Bältervik Dalarnas län Mora

Sjö
Bältbosjön  Gävleborgs län Bollnäs
Bälter-Matstjärnen Dalarnas län Älvdalen
Bältetjärnet Västra Götalands län Alingsås
Bältsjön (Avvejávre) Norrbottens län Jokkmokk (Luleåsamisk Avve betyder bält. Sjöns namn måste vara översättningar)

Vattendrag:
Bälter-Matsbäck Dalarnas län Älvdalen
Bälterängsbäcken Dalarnas län Orsa

[Yngwe]

Men slaverna fanns ju bara där en relativt kort tid mellan folkvandringstid och tidig medeltid.

Namnet Bält för den viktigaste farleden mellan Östersjön och Kattegatt bör vara riktigt gammalt. Om inte förindoeuropeiskt så åtminstone förslaviskt och förgermanskt.

Att Stora Bält heter Wielki Bełt på polska är nog bara ett villospår. De flesta språk har helt enkelt bara lånat den danska/svenska/tyska/engelska benämningen. Således heter Stora Bält Iso-Belt på finska, Belta Mezin på kurdiska och Belt Mkubwa på swahili.

Inget säger att namnet måste vara urgammalt, slaviska språket var närvarande kanske tusen år eller mer, skulle inte det räcka?  Dessutom under en period när allt mer börjar dokumenteras i skrift.    Det gör det till en tänkbar kandidat enligt mig.

[Emund Slemme]

I jernalderen opstod en ny type brandgrave i Skandinavien af form som en trekant, også kaldet treodder, tretakker eller treuddar. De først registrerede trekanter er fra omkring år 400 e.kr. og har form som en trekant med lige sider omkranset af lave randsten. Denne form ændrer sig i løbet af 400-500-tallet - designmæssigt - til en trekant med indbuede sider, som en stjerneformet gravhøj.

For de interesserede -

Jeg har nu lagt et fundkort op på mit site - der viser områderne, hvor der er registreret trekantede grave i Skandinavien.

http://www.vikingetidenskonger.dk/artikel-3/

[Emund Slemme]

Wielbark-kulturen

Ifølge Tacitus (56–120 e.kr.) levede goterne ved floden Weichsel’s (Wisla’s) munding. Nyere forskning (Adam Cieslinski) har undersøgt en række stensætninger og stenkredse - specielt på Gotland - og i mindre udstrækning på Öland, kysten ved Vikbo-landet og ved Mälarens udløb i Østersøen. Fundmaterialet er generelt opdelt i kronologiske faser A, B (ældre romertid 0-150 e.kr.), C (yngre romertid 150-400 e.kr.), D (folkevandringstid 400-500 e.kr.), der igen er underopdelt i sub-grupper.

Konstruktionen af gravhøjene har mange fællestræk med de fundne høje i Masowien og Podlachien og vurderes af Cieslinski som, at det faktisk er muligt at mindre befolkningsgrupper fra Skandinavien er udvandret til Polen.

Dog er forbindelsen mellem gravmaterialet og goterne ikke helt entydig. De første gravpladser i Wielbark-kulturen (1-50 e.kr) indeholder ingen stensætninger, der først optræder i perioden B2 (>100 e.kr.) og dermed optræder senere end goterne første gang nævnes i litteraturen; både gravskik og gravgaver i Wielbark-højene adskiller sig ikke fra de traditionelle fladmarksgrave i området. Et andet problem er fravær af våben i gravene.

I løbet af yngre romertid og tidlig folkevandringstid (C1b til fase D) bredte Wielbark-kulturen sig fra Weichsel-mundingen og Ermland over Ostmasowien, Podlacien, det vestlige Hviderusland og til området omkring Lubliner.

Kilde: Grabhügel der Wielbark-Kultur – Gemeinschafts-, Familien– und Elitengrabmäler. Einführung in die Problematik. Adam Cieslinski 2010.

http://www.zbsa.eu/research/projects/protohistory/kulturtransformation/grabhuegel-der-wielbark-kultur

[Boreas]

Emund -

Hjærtligt tak for dine to siste poster. Ditt kort over trekanter i Norden passet som hånd-i-haske med kortet over det intensive landbrukets ekspension i Norden under yngre jernalder. Kongruensen gir tillike en klar besked om det gamle spørsmål vedr. det historiske samlivet mellom gøtar och svear - i Sverige... 

Ellers har vi en eldre tråd på dette forum som 'ventilerer' akeologiske spor etter göter/goter og Wielbark-kultur i områdene omkring 'ravvejen' efter Vistula - og till den vendiske bugt respektive Svarteavet:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3190.msg29726.html#msg29726

[Emund Slemme]

Fundkortet er lidt svært at finde pt.

Fik lagt hjemmesiden ned - grundet inficering - og anvendte så lejligheden til at omstrukturere lidt.

Prøv at se kort nr. 2 - trekantede grave (treuddar) versus runesten. Giver anledning til lidt spekulation.

mvh Karsten

http://www.vikingetidenskonger.dk/trekanter/kort-maps-karten/

[Ättelägg]

En tanke kring belt i polskbetydelse kan vara gdanskbukten där reidgotaland kan vara gdanskområdet och nedåt wisla. Mörkerskogen möjligen de täta skogarna och hunaland lika med hunnernasland? En tanke. Östgötaland och Gotland är naturliga utgångspunkter för kontakt med detta område......förvisso även mälardalen 

[Castor]

Ja, det tycks i alla fall ha förekommit en del kontakt mellan Gdanskbukten och Gotland. Omkring 7 500 romerska mynt har hittats på Gotland, vilket är nära 70 % av det totala antalet romerska mynt funna i Skandinavien. De flesta av de romerska mynten som hittats på Gotland torde ha förts dit från området vid Wisłas mynning. I Polen har mer än 60 000 romerska mynt påträffats. Troligtvis har förbindelserna mellan Gotland och Gdanskbukten följt två vägar; en västlig via Öland - Möre - Blekinge - Skåne - Bornholm - Pommern, och en östlig via Kurland (Lettland - Litauen). Bornholm utmärker sig också genom ett relativt stort antal romerska mynt (cirka 2 000 st).

Romerska mynt är mycket ojämnt fördelade i Skandinavien, av cirka 11 000 mynt har som sagt  7 500 påträffats på Gotland och 2 000 på Bornholm. 700 mynt har hittats i Gudme på Fyn och 500 i Råmosen på Själland.

Källa: Thomas Grane - Did the Romans Really Know (or Care) about Southern Scandinavia? An Archaeological Perspective

http://varpelev.saxo.ku.dk/publikationer/Roman_sources_to_Scandinavia_2007.pdf

[Ättelägg]

För länge sedan läste jag, myntsamlare som liten, att de romerska mynten, denarer, på Gotland är ovanligt slitna, som om de cirkulerat länge. Teorin då var typ reguljära betalningsmedel. Intressant tanke eller hur!