Nya fynd i Gamla Uppsala

[JanneF]

Ur Länsstyrelsens skötselplan för Gamla Uppsala med omgivningar.

Myran och Prästmyran – vattnet som försvann
Inom Gamla Uppsala Löt låg sjön Myran, senare kallad Myrby träsk. Denna låg mellan
Tunåsen och Högåsen. Sjön finns avbildad kartor från 1679-1795. Vid laga skiftet av
Myrby 1858 hade landhöjning och dikning gjort att Myran blivit upptorkad, och den användes
då som betesmark. I slutet av 1800-talet odlades största delen av den tidigare sjön upp till
åker, men delar av området har återgått till betesmark. Den södra delen av den tidigare sjön
ingår i området som omfattas av skötselplanen.
Mellan Tunåsen och Röboåsen har det tidigare legat ett kärr, vilket kallades Prästmyran på
1795 års karta. Kärret omvandlades till åker under slutet av 1800-talet.

http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2012/skotselplan-gamla-uppsala-tunasen-roboasen-lotenkullen.pdf

[Yngwe]

Jag har gjort en Google Earth-fil baserad på presenterade kartbilder, och lagt på ett lager med alla fornsöks registrerade lämningar ovanpå.  Nu kommer säkert någon säga att jag anpassat mig efter registrerade lämningar, men så är det inte, kartan är gjord först, den datakunnige kan kontrollera det. Det är nämligen så att inga registrerade fynd finns inom området med tänkt vatten, som jag nämnde tidigare.

[Anders i Uppsala]

Det blir intressant att följa utvecklingen kring detta, det verkar ha varit väsentligt mycket mer vatten/våtmark kring Högåsen med kungshögarna än vad som varit etablerad kunskap.

[Anders i Uppsala]

Jag kunde inte öppna filen, så jag lägger upp en bild från Fornsök (klicka för större bild):

[Anders i Uppsala]

Kan det ha sett ut ungefär så här på 1500-talet (rött = vatten):

[Yngwe]

Har du google earth instalerat? Om du har en platta så funkar det troligen inte ändå, GE är uselt på platta.


I princip är våra bilder likadana

[Anders i Uppsala]

Har inte Google Earth installerat, misstänkte att det var det som var felet...

Verkar det röda vattnet på min bild rimligt jämfört med 1500-talskartan? 1000 år tidigare måste det ha varit väldigt mycket vatten omkring Högåsen, förutsatt att 1500-talskartan och de geofysiska resultaten är korrekta.

[Carl Thomas]

Yngwe och AiU, bra och bilder som belyser det jag argumenterar för.

Thomas

[Anders i Uppsala]

Varifrån kommer 1500-talskartan? Kartor var knappast vanligt förrän på 1600-talet. Varför gjorde man en karta över just Gamla Uppsala så tidigt?

[Yngwe]

Har inte Google Earth installerat, misstänkte att det var det som var felet...

Verkar det röda vattnet på min bild rimligt jämfört med 1500-talskartan? 1000 år tidigare måste det ha varit väldigt mycket vatten omkring Högåsen, förutsatt att 1500-talskartan och de geofysiska resultaten är korrekta.

Ja den är rimlig tycker jag


Man ska då också ha i åtanke att igenväxning och uppsedimentering i en sjö är en accelererande process där minskat vattendjup innebär ökande temperaturer och  högre fotosyntes. Mottar sjön dessutom jord eller lermassor från omgivningen, vilket finns dokumenterat för Myran, så kan relativt stora djup ha fyllts upp. Man ska sen också komma ihåg att även efter sjö blivit land så kan rätt stora jordmassor flyttats med vind och plog, och därmed jämnat ut svackan betydligt.


Skaffa GE, går snabbt att ladda ner och bra att arbeta i. Du kan exportera direkt från Fornsök till GE och få allt på rätt plats i en handvändning. Helt gratis!

[Anders i Uppsala]

Nu har jag Google Earth och har lyckats öppna din bild. Är vattennivå på din bild (Yngwe) 1500-tal eller cirka 1000 år tidigare?

[AndreasE]

Hela den här diskussionen är förbluffande. När blev bäckar och små vattendrag "våtmark" som "omsluter som en ö"? Och alla verkar ignorera att 1500-talskartan även av den mest välvillige måste sägas vara schematisk i sin framställning av de olika landmärkena i GU.

Och varför skulle det vara betydligt våtare på 400-talet än på 1600-talet? Området steg som sagt upp ur havet under bronsåldern. Efter det har förändringar i vattenståndet troligtvis varit små fram tills 1700-1800-tal då man började dika ut och odla upp våtmark i stor skala.

[Ättelägg]

Jag tycker mig se att vattnet verkar rinna norrut för att tömma sig i fyrisån. Intressant med allt vatten även om det knappast är oceaner som någon uttryckte sig. Verkar vara ytligt grundvatten, systemet är inte långt, månne tro att det har med åsen att göra, vilket möjligen då även förklarar brunnarna på åsen.

[Anders i Uppsala]

Hela den här diskussionen är förbluffande. När blev bäckar och små vattendrag "våtmark" som "omsluter som en ö"? Och alla verkar ignorera att 1500-talskartan även av den mest välvillige måste sägas vara schematisk i sin framställning av de olika landmärkena i GU.

Och varför skulle det vara betydligt våtare på 400-talet än på 1600-talet? Området steg som sagt upp ur havet under bronsåldern. Efter det har förändringar i vattenståndet troligtvis varit små fram tills 1700-1800-tal då man började dika ut och odla upp våtmark i stor skala.

Det är svårt att veta hur mycket våtare det var på 400-talet än på 1600-talet, men det var mycket våtare på 1600-talet än på 2000-talet och på 1500-talet verkar det ha varit ännu våtare, även om 1500-talskartan givetvis är schematisk.

[AndreasE]

Jag har gjort en Google Earth-fil baserad på presenterade kartbilder, och lagt på ett lager med alla fornsöks registrerade lämningar ovanpå.  Nu kommer säkert någon säga att jag anpassat mig efter registrerade lämningar, men så är det inte, kartan är gjord först, den datakunnige kan kontrollera det. Det är nämligen så att inga registrerade fynd finns inom området med tänkt vatten, som jag nämnde tidigare.

Eftersom att ditt "tänkta" område består av åkermark så är det knappast konstigt att inga lämningar finns registrerade.

Sen finns det flera problem med din karta. Där du ritat ut en sjö nord-öst om kyrkan har man gjort arkeologiska undersökningar och hittat bebyggelse. Den bäck som flyter söder ut från denna sjö genom bebyggelsen har inte heller gått att belägga arkeologiskt.

Sen gick högåsgravfältet betydligt längre söderut ursprungligen, så bäckfåran som rundar dess södra spets kan inte ha gått där du ritat in den.

[Yngwe]

Hela den här diskussionen är förbluffande. När blev bäckar och små vattendrag "våtmark" som "omsluter som en ö"? Och alla verkar ignorera att 1500-talskartan även av den mest välvillige måste sägas vara schematisk i sin framställning av de olika landmärkena i GU.

Och varför skulle det vara betydligt våtare på 400-talet än på 1600-talet? Området steg som sagt upp ur havet under bronsåldern. Efter det har förändringar i vattenståndet troligtvis varit små fram tills 1700-1800-tal då man började dika ut och odla upp våtmark i stor skala.

Nej, det är helt fel. Sjöar med dålig genomströmning i flakt landskap kommer med tiden att växa igen helt utan mänsklig hjälp. Mänsklig aktivitet som avskogning, boskapshållning och jordbruk påskyndar denna process genom att öka solinstrålningen, utsätta stränder för erosion, tillföra näringsämnen och dessutom frigöra jordmassor i närområdet för erosion. Dikning är alltså inte nödvändig, utan är bara ytterligare en faktor.


 Och släpp det där med havet, det har inte med saken att göra. Det här är processer som sker även på mycket högre belägna områden. Kronobergsområdet är ett utmärkt exempel.

[AndreasE]

Kan det ha sett ut ungefär så här på 1500-talet (rött = vatten):

Som du ser så går vattnet in över arkeologiskt belagda boplatsområden.

Nej, det är helt fel. Sjöar med dålig genomströmning i flakt landskap kommer med tiden att växa igen helt utan mänsklig hjälp. Mänsklig aktivitet som avskogning, boskapshållning och jordbruk påskyndar denna process genom att öka solinstrålningen, utsätta stränder för erosion, tillföra näringsämnen och dessutom frigöra jordmassor i närområdet för erosion. Dikning är alltså inte nödvändig, utan är bara ytterligare en faktor.

Självklart sjöar kan växa igen av sig själva. Men det motsäger inte att den stora förändringen av vattensystemen i det svenska landskapet skedde under 1700-tal och 1800-tal och då genom mycket medvetna kampanjer att skaffa mer jordbruksmark. Förhållandena i GU på 400-talet var mer lika förhållandena på 1600-talet, än vad dessa var lika förhållandena idag.

Ta tex Myrby träsk. På 400-talet var det en sjö med en öppen vattenspegel. Den växte sedan långsamt igen, och fick alltså en mindre och mindre öppen vattenspegel. Men dess storlek var i stort sett den samma fram tills 1800-talet.

[Yngwe]

Eftersom att ditt "tänkta" område består av åkermark så är det knappast konstigt att inga lämningar finns registrerade.

Sen finns det flera problem med din karta. Där du ritat ut en sjö nord-öst om kyrkan har man gjort arkeologiska undersökningar och hittat bebyggelse. Den bäck som flyter söder ut från denna sjö genom bebyggelsen har inte heller gått att belägga arkeologiskt.

Sen gick högåsgravfältet betydligt längre söderut ursprungligen, så bäckfåran som rundar dess södra spets kan inte ha gått där du ritat in den.

Som du mycket väl förstår gör kartan inga anspråk på att vara exakt. Tanken framgår mycket klart om man är öppen i sinnet.  Men du får gärna ge mig koordinaterna på denna bebyggelse NÖ om kyrkan så ska jag föra in dom i kartan så att den blir korrekt.


Du får givetvis gärna framföra bevis för att bäcken inte kan ha gått söder om Högåsen som jag ritat ut den. Jag har inte sett den, jag har utgått från kartmaterialet.

[Ättelägg]

Vad handlar denna debatt om? Att det fanns en liten sjö och möjligt en ännu mindre och möjligtvis en källa söder om Åsen. Det är väl intressant en källa mitt på idavallarna, på minner mig något om vad Adam beskrev kring offerbrunnen.

[Anders i Uppsala]

Vad är Idavallarna?