Nya fynd i Gamla Uppsala

[stakodder]

Ja området sv kungshögarna.

[AndreasE]

Jag har för mig att sammanlagt ett 20-tal gravar har undersökts på högåsen, de flesta på 1800-talet och med mycket dålig dokumentation. I åtminstone en har en romersk denar hittats, men det var redan på 1600-talet. Annars har de undersökta gravarna daterats till folkvandringstid, vendeltid och vikingatid. Öst- och västhögen anses nu dateras till 575-625 e.Kr. Mitthögen är inte undersökt, men anses stratigrafiskt vara äldst av de tre, men någon datering finns inte. John Ljungkvist misstänker att det finns äldre gravar under de idag synliga gravarna. Överlagringen förefaller vanliga på gravfälten i GU.

[stakodder]

Jag har för mig att sammanlagt ett 20-tal gravar har undersökts på högåsen, de flesta på 1800-talet och med mycket dålig dokumentation. I åtminstone en har en romersk denar hittats, men det var redan på 1600-talet. Annars har de undersökta gravarna daterats till folkvandringstid, vendeltid och vikingatid. Öst- och västhögen anses nu dateras till 575-625 e.Kr. Mitthögen är inte undersökt, men anses stratigrafiskt vara äldst av de tre, men någon datering finns inte. John Ljungkvist misstänker att det finns äldre gravar under de idag synliga gravarna. Överlagringen förefaller vanliga på gravfälten i GU.

Ett 20-tal gravar av rätt många fler...

[AndreasE]

Ja, idag är ca 215 gravar synliga. Om man tittar på Truls Arnvidssons karta så har den södra spetsen av gravfältet plöjts bort, så det ursprungliga antalet var betydligt högre. Sen har förstås ett antal gravfält försvunnit helt och hållet.

[AndreasE]

Förresten, forskningsprojektet om Gamla Uppsala fortsätter med arkeologiska undersökningar av ytterligare två områden i slutet av augusti och början av september.

Från projektets blog:

New excavations!

The research excavations in Gamla Uppsala now resuming for two weeks between August 26 and September 6. Our aim this time is to investigate two other, largely unexplored areas of the royal manor complex.

The first target is a large depression with a grove of aspen called Offerlunden (eng. The sacrificial grove). This depression has despite its name not been connected to any substantial evidence of pre- Christian rituals. But we know that the depression contained a well in the 17th c. and is a potentially good trap for makro-fossils and pollen. This kind of data has for long been hard to find in the area as ‘wet’ contexts are surprisingly few. Our interest for Offerlunden was enhanced early this year as we examined the excavation report for a cable trench made in the 1970s. The trench ran across the edge of the depression and beneath medieval and later layers was a concentration of burnt bones found. We have only briefly examined the bones, but most of them seem to be extremities and cranial parts of young pigs (we are still waiting for 14C-datings). This means that we might have evidence for ritual activities in Offerlunden! It is also important to mention that we today have no ritual objects or major depositions of animals from a specific part of the royal manor area. This is curious as the ritual acitivities are one of the main characteristics of Gamla Uppsala in the literary sources.

Our second target is an elevated area placed between the church and the restaurant Odinsborg. This elevated plateau has been noticed as interesting by a number of researchers but no one has ever done any closer examinations. Two things make it extra interesting in our strategic aim to comprehend the manor complex as a whole. First it is the highest point in the settlement area. Secondly is the top of the plateau quite flat except for a probable grave mound. It might be that we are dealing with another very large house plateau that could be even longer than the southern plateau, and its 50 m long hall building.


It is our aim to update the blog each of the excavation days an present you with the ongoing excavation.

[Boreas]

Tack för länkar och uppdateringar. Äntligen blir dessa områden metodiskt undersökt - och utvecklingen är onekligen mycket spännande.

Man törs blott anmärka det icke-arkeologiska sidospåret  - läs spekulationen - om deponerade grisskallar som täcken på "offer-riter" häller än på "helstekt gris" - alternativt "kotletter och baconfläsk"... 

Innebörden av begreppet "Offerlund" är något dom forn-nordiska filologer fortfarande har till godo att förklara - rationellt. Dom redovisningar man får hos Adam och andra medeltida katoliker är som man vet styrd av ideologiska och politiska hänsyn - häller än av rejäla fakta.

Stigmatisering av antika traditioner (gärna kallad "barbariska", "paganistiska" eller "hedniska" seder och riter) är ju ett genomgående tema i den romersk-katolska litteraturen - från Tacitus späda början till 1400-talets Hexhammare ("Maleus Maleficarum"). När dom hedniska 'altare', 'offerbrunnar' och 'offerlundar' blev beskriven var 'offerdjuren från Bibelns specifikt semitiska traditioner den ända beskrivning man hade kvar av antikens 'offer-ritual' och 'offer-fester'. Hur vida dessa beskrivningar har något med fakta att göra är alltså en mycket öppen fråga.

Går man närmare in i det antika materialets beskrivning av aktiviteterna i dessa  kan man snabbt se andra alternativ som förklaring på begreppet 'offer' - om man bara vill. Därför skal dagens arkeologer var noggranna med att inte använda högmedelålderns politiska manifest som bas för nutida tolkningar av för-kristet material. Vill man veta sanningen om 30-talets tyska socialister, judar och sienare får man ta författare som Himmler, Goebles och Hitler med mer en en nypa salt. På samma sätt får man vara ytterst kritisk till medeltidens romersk-katolska beskrivningar av dåtidens 'undermänniskor' - i det barbariska Nord-Europa och Norden... 

[AndreasE]

Man törs blott anmärka det icke-arkeologiska sidospåret  - läs spekulationen - om deponerade grisskallar som täcken på "offer-riter" häller än på "helstekt gris" - alternativt "kotletter och baconfläsk"... 

Saken är ju den att arkeologer är ganska duktiga på att se skillnad på matavfall och bendeponeringar som har med andra aktiviteter att göra. Slaktavfall lämnar efter sig specifika delar av djuret - de delar man äter. När bensamlingen enbart består av icke ätbara delar (skalle, ben/fötter osv) måste benens ursprung ifrågasättas. Självklart betyder inte inte att köttet inte åts - troligtvis var den rituella måltiden en viktig del av offerriten.

Sen hittar vi ofta ben i kontexter där det inte finns någon annan förklaring än medveten deponering av benen. Det gäller tex underkäke från häst eller något annat stort djur i stolphål, eller djurhudar i toppen av stängda brunnar. Dessa företeelser visar tydligt att vissa delar av djuren hade en funktion inom kulten. Om man då hittar just dessa delar, och inte vanliga slaktdelar, i en kontext så som tex denna brunn/våtmark, så är det en indikation på att det rör sig om mer än bara vanlig avfallshantering.

[Ättelägg]

Det finns en romantisk syn som i sig är en spegling av kristna ideal där den hedniska tiden ses som en fredsälskande, unionistisk tid där människor levde i gemytlig kärlek och demokrati. Sanningen torde nog vara att den tiden var tämligen ren från kristen/semitisk ideologi och något helt annat. Offer, kannibalism och heder styrde människan utan förankring i jesuskomplex vilket torde vara svårt att sätta sig in i. Själv kan jag det inte utan stupar hela tiden på min kultur och uppfostran, dock inser jag detta och vi kan inte lägga in vår tids ideal i en tid där detta var helt främmande.

Själv tror jag nog som de flesta att människor offrades och utifrån iden om det yttersta offret. Många av mossliken i europa är högreståndsfigurer som sannolikt blev valda till detta och därmed sannolikt fann sig i det. Likt arabernas beskrivning av offret i ryssland. Förvisso en träl men villig.

[stakodder]

Exakt Andreas, hemsidan för Uppsala har ett bra kartarkiv och tittar vi på de tidigaste har vi en anomali i mitten. En fruktträdgård? Fick svaret att detta område är sankt under forntiden, men å andra sidan, vilken med vett i behåll anlägger en rad med fundament för stora bautastenar, som skall stå på rad, i ett sådant område. Fältet mellan nuvarande bebyggelse och åsen torde var låglänt och sankt. Dock inte mer än att det i dess södra ände duger till anläggning av nämnda fundament. Vad inramade åsen/gravfältet och stenraden och i dess östra ände stolpraden i väster? Ett område där vi har hittat lösa benfynd av mänskliga kvarlämningar. Ett område som ligger som omgivet av kullar/högar eller med vid tolkning från danskt håll, berg. Ett område som i dess nordliga och relativa mittsektion är sankt. Tja, Adam eller snarare Sven beskriver det ganska bra. Betänk en lund, med en brunn i mitten. Där vi har spridda ben av människa (på den lilla yta som har grävts), med ett människoben inom den omedelbara utgrävningen i nutid, strax väster ut. Inte vet jag men tanken söker sig självmant till Adam.

Det kan inte vara så att offerriterna vid Gamla Uppsala en gång startat som våtmarksoffer i en möjlig myr söder om bågen med högre liggande mark och innan det fanns bebyggelse på platsen? Från åsen var det ju bra utsikt.

[Ättelägg]

Mest intressant är säkerligen de två långa, helt raka, rader av gropar i omedelbar närhet till Högåsengravfältet. Den ena raden består av 12 gropar, med mestadels 5 till 6 meters avstånd från varandra. Radens totala längd är 170 meter. Raden löper i nordsydligt riktning öster om och parallellt med Högåsengravfältet. Den andra raden består av 20 gropar och har en längd av totalt 157 meter. Den ansluter till den nordsydliga radens södra del och fortsätter mot sydöst.
I exakt förlängning, ca 255 meter sydost om denna finns ytterligare ett tiotal gropar. Dessa upptäcktes i maj 2011 vid arkeologiska förundersökningar1 av Riksantikvarieämbetet UV Mitt
1 http://www.saublogg.se/2011/05 Några meter söder om de grävda groparna upptäcktes flera härdar i ett rad parallellt med groparna.
som tillsammans med Societas Archaeologica Uppsaliensis (SAU) och Upplandsmuseet har genomfört kompletterande arkeologiska förundersökningar inför Trafikverkets projektering av ostkustbanan genom Gamla Uppsala.
Klart är att den linjära strukturen verkar höra samman, kanske till en sammanlagd längd av minst 495 meter. Det verkar också som att groparna är placerade med exakt avstånd - 5–6 meter - mellan varandra.
uppmärksamheten på magnetometerresultatet från september 2010.
Groparna är daterade2 genom C14-analys av en hästtand som hittades i en av de stenfyllda groparna till 570–660 e. Kr, som tidsmässig placera groparna samtidig med uppförandet av de stora gravhögarna. Funktionen av de upptäckta strukturerna är inte klarlagd. Det finns vissa likheter med fundamentsgropar till så kallade resta stenar, vilket är en av hypoteserna. Uppenbarligen omsluter raden inte gravfältet, men utesluter det. Kanske har raden av groparna inhägnad ett fredat område, med tingshögen i centrum.
Ett kompletterande

[Ättelägg]

Andreas, det ovan stående gäller fältet söder och väster om höggravfältet, öster om matsgården om jag förstått det rätt? Den eventuella stenraden fortsätter norr ut, utmed höggravfältet? Intressant tolkning att det möjligt hägnat en fredad yta, eller varför inte, offerlunden och templet? Adams beskrivning blir alltmer intressant. Vore trevligt med ett provschakt tvärsöver. På en av de äldre kartorna och framöver finns det en avgränsad teg som verkar vara inhägnad, någerlunda mitt i norrut på fältet. Jag tolkar det som något annat än omgivande åkrar och tycker det mest liknar en fruktgård eller möjligen grönsaksfält men du kanske har mer info?

[AndreasE]

Raden du talar om finns på fältet söder om höggravfältet. Den kända biten går från fotbollsplanen öster om järnvägen mot gravfältet. I FMIS kan du se hur en markering vid fotbollsplanen följer en bit av raden. När den når gravfältet verket den vika av längs med gravfältet mot NO. Denna del har ej undersökts utan är endast känd via georadarundersökning.

Det har dessutom hittats ytterligare en rad som löper parallellt med Vattholmavägen, ungefär där den korsar samman norr om GU, och söder ut mot bebyggelsen. När man lyfte på Vattholmavägen i somras påträffades utterligare en sådan här rad mitt i centrala GU.

Det verkar alltså som att dessa rader har ingått i ett stort system av resta stolpar eller stenar (eller en variation) som kanske markerar/ramar in vägar och gränser.

Jag har alltid tolkat den avgränsade "tegen" som ett impediment i åkermarken, och det är så den har beskrivits sv arkeolog skog känner.

[Ättelägg]

Ja, fundamenten sträcker sig alltså från norr till söder för att vika av västerut och sannolikt mot NO. Vad vi får är en väg in till fältet som i sig är avgränsat i syd och väst och troligen öst. Impediment är intressant, våtmark får man väl anta. Hela området är en gestaltning av kosmologin, och mitt i Asgård låg idavallarna med mimersbrunn.

[123hopp]

Den äldsta mytologin imo inbegriper i centret den Himmelska Elden som beblandas med Vatten eller analoga kvinnliga element, för att producera Livskraften. Så i vediska kosmologin har vi Agni (Elden), Vatten och Soma
- produkten av deras "coitus".

Gudomen Soma är samma som Dionysos (Grekland) eller Mabon ap Modron (Wales). Deras karakteristik inbegriper "försvinnande" från fysiska världen inom några dagar efter födelse. (Också Herods offer inom nyfödda barn kanske hör till dionysiska traditionen) Om vediska rishis ber till Soma att "frige de röda kor från klippor", skulle det också resultera i Hans försvinnande? Analogiskt; bönder brukade dela hostian innehållande Livskraften, som de tagit från kyrkan i munnen, - mellan sina djur för att stimulera fruktbarheten. Det var intet nytt med Christ egentligen, inom några traditioner.

Kanske fanns det inte en sån tro-komplex i nordiska religionen? Eller möjligen den "tredje funktionens" (Dumezil) traditioner speglades bara i små fragment inom kvarvarande medeltida literaturkällor? Det är nåt märkligt med Thor, som ibland kallades jordbrukarnas gudom, - så att den kunde vara en analog till vediska Agnin (Himmelska Elden). Men Thors förehavanden är stiliserade i enlighet med kämparnas ideal. Och sen, Odens exempel tyder på en möjlighet av starka och breda shamaniska inslag i nordiska religionen. Hela nordiska panteon - gudar och gudinnor, kanske först fått liv som legendariska shamaner analoga till rishis från Rigveda?

[Ättelägg]

Eller är det lång tid mellan riga vedas tid och asatron i järnålderns svearike. Svear/germaner liknar allt mer en blandform av indoeuropeiskt gränssnitt mellan öst och väst med stora inslag av ureuropeisk refug i kombination med fenno-uralsk tradition. Iden om germanska som ett pidgin/handelspråk mellan fenno-, keltisk-, balto- och slaviskt språk verkar mer sannolikt än någonsin. Skandinavien är lite av nordeuropas refug där mycket har möts och blötts för att bekomma något unikt. Tor är Tordönet och Oden allsfadern som skrider över alla gränser.

[123hopp]

Tack för feedback, ättelägg. Först efter ditt inlägg nu vet jag vad var det som jag ville ha uppklarat. Vediska modellen av första "altaret" i GU låter ömöjligt. Men om så var fallet, då skulle det kanske vara en liten ö med eldställe i mitten, omkretsade med vatten, tycker jag. Hursomhelst; jag undrar om arkeologer har nån ide var låg den äldsta offerplatsen i GU? Den där lunden med hängande kadaver låter hemskt och kunde kanske vara helgad til Hel men inte till andra gudomar?
 

[AndreasE]

Innan forumet gick ned så skrev jag ett inlägg om att man under de nya forskningsgrävningarna hade hittat ett långhus på den platå som nu undersökts. Jag länkade då till det här blogginlägget.

Nu har det dock visat sig att det är mer komplicerat än så. Efter att man hade hittat den stenfyllda ränna som man tolkade som vägglinje i en byggnad liknande den man undersökt på Södra platån bestämde man sig för att göra ett litet men djupare sökschakt för att undersöka lagerföljden under byggnaden. I detta schakt stötte man dock snart på röse! Röset är utan tvekan artificiellt och åtminstone 10 m i diameter, troligtvis mycket större än så. Det verkar alltså som att platån egentligen är en gravhög med ett centralröse. Det skulle i sådana fall vara den nionde (kända) högen med en diameter över 20 meter i GU.

Mer information, och en bild på röset finns här.

Än så länge så är man försiktig med att uttala sig om vad det här betyder för det möjliga hus man ansåg sig hittat. Jag har själv inte varit på plats (jobbar så kunde tyvärr inte delta) men det skulle vara otroligt spännande om det handlade om en stor gravhög som fortfarande under järnåldern plattats till och byggts ut till en platå på vilken man sedan byggt en större byggnad.

[AndreasE]

Skrev förresten även ett inlägg om den nya fundamentsrad bestående av 87 fundamentsgropar som upptäckts i GU. Orkar inte skriva om hela inlägget, men mer information finns på bloggen.

Totalt har man nu hittat 5 fundamentsrader i och runt om GU.

[liothida]

... det skulle vara otroligt spännande om det handlade om en stor gravhög som fortfarande under järnåldern plattats till och byggts ut till en platå på vilken man sedan byggt en större byggnad.

Verkligen intressant fynd

Totalt har man nu hittat 5 fundamentsrader i och runt om GU.

.

Fem? Jag får det till tre. Den nord-syndliga längs höggravfältet, den öst-västliga i södra delen av tingsslätten och den nord-sydliga längs Vattholmavägen upp mot Samnan. Finns det fundamentrader på fler platser eller uppfattar du de olika fundamentfynden längs Vattholmavägen och upp mot Samnan som tre separata rader?

Ja, fundamenten sträcker sig alltså från norr till söder för att vika av västerut och sannolikt mot NO.

Fast den långa raden från längs Vattholmavägen verkar inte riktigt "möta" den södra fundamentraden (den som verkar i öst-västlig riktning, söder om tingsslätten). Kollar man på en karta och låter fundamentraden längs Vattholmavägen fortsätta söderut så hamnar man längre västerut än i den östra änden av den södra fundamentraden. Jag hoppas någon avser att göra en georadarundersökning på fotbollsplanen öster om järnvägen för att se hur långt den södra fundamentraden sträcker sig och om den viker av norrut (eller åt nått annat håll).

Förra året när jag bara kände till de båda fundamentraderna vid tingsslätten/höggravfältet så var jag väldigt inne på att det handlade om en rituell inhägnad av en tingsplats eller sakralt rum eller liknande men med årets fynd blir jag mer tveksam. Den långa raden som sträcker sig ända bort till Samnan ger ju snarare intrycket att raden leder in och ifrån platsen istället för att hägna in. Funderar om raderna kan ha haft någon praktisk betydelse. En akvedukt känns ju inte särskilt nödvändigt på blöta Uppsalaslätten och en telegrafledningarna kom onekligen lite senare än folkvandringstid  ... men någon sorts konstruktion av liknande praktisk betydelse är väl inte otänkbart.

[AndreasE]

Fem? Jag får det till tre. Den nord-syndliga längs höggravfältet, den öst-västliga i södra delen av tingsslätten och den nord-sydliga längs Vattholmavägen upp mot Samnan. Finns det fundamentrader på fler platser eller uppfattar du de olika fundamentfynden längs Vattholmavägen och upp mot Samnan som tre separata rader?

Arkeologerna vill inte säga att de tre raderna som undersökts längs Vattholmavägen är en och samma rad då man inte kan belägga säkert att de hänger ihop. Jag har inte heller sett någon sammanlagd karta över dem, så vågar inte säga att de bildar en rak linje.

De fem man talar om är alltså de två söder om höggravfältet (en i öst-västlig linje, en som följer gravfältet), och tre i nord-sydlig linje (vid Samnan, under Vattholmavägen och vid GUSK-ladan).

Förra året när jag bara kände till de båda fundamentraderna vid tingsslätten/höggravfältet så var jag väldigt inne på att det handlade om en rituell inhägnad av en tingsplats eller sakralt rum eller liknande men med årets fynd blir jag mer tveksam. Den långa raden som sträcker sig ända bort till Samnan ger ju snarare intrycket att raden leder in och ifrån platsen istället för att hägna in. Funderar om raderna kan ha haft någon praktisk betydelse. En akvedukt känns ju inte särskilt nödvändigt på blöta Uppsalaslätten och en telegrafledningarna kom onekligen lite senare än folkvandringstid  ... men någon sorts konstruktion av liknande praktisk betydelse är väl inte otänkbart.

Nu behöver ju inte raderna ha precis samma funktion över allt. De södra raderna skulle ju faktiskt kunna hägna in ett område samtidigt som de nordliga följer någon sorts väg in till området, tex. Vi får väl se vad närmare analyser kommer ge.