Siffran bygger framför allt på alla de olika arkeologiska undersökningar som gjorts, både större sammanhängande ytor (som grävningarna inför dubbelspåret och inför museebyggnaden), förundersökningar inför dessa projekt, diverse ledningsdragningar och ett par forskningsgrävningen. Sen har det även gjorts begränsade geofysiska undersökningar och metalldetektorkarteringar. Vad jag vet finns det inga fosfatkarteringar av området.
Det är ett sammanhängande område, med kungsgården i mitten, och så sträcker det sig åt sydöst och nordväst, delvis begränsat av gravfälten på Truls Arnvidssons karta från 1709.
Bebyggelsen söder om kungsgården består av tät gårdsbebyggelse, tydligt orienterad med Vattholmavägen. Det finns tecken på möjlig tomtindelning under vissa perioder. Bebyggelsen består av både större bostadshus och industribyggnader (grophus, smedjor, stallbyggnader osv). Vissa områden verkar mer präglade av hantverk och andra av bostäder och ceremoni.
Bebyggelsen norr om kungsgården är inte lika väl förstådd. Här finns det tecken på ett storskaligt hantverksarbete av framför allt mer exklusiv karaktär.