Begreppet Uppsala

[Skoglar]

Fins här en inte ett ekvivalent uttryck - som inte är befängt med diverse fördomar?

Det bästa jag kan komma på är "religionsutövning" men det är lite styltigt. Kanske är "kult" det minst dåliga.

Om man nu dristar sig till att kalla det "kult"-platser, så skulle jag vilja säga att vissa aspekter av religionen är platsoberoende, dvs. de kan äga rum var som helst. Exempel: Katoliker som gör korstecknet, när man säger "prosit" till den som nyser, att be bordsbön innan maten elller åkalla Herren Gud när man tycker att färskpotatisen på ICA är orimligt dyr.

Andra aspekter är mer bundna till vissa platser: T ex begravningsplatser, kyrkor och kapell, minneslundar.

Och då undrar jag, om en sak jag saknar tillräcklig kunskap om för att kunna bedöma själv. Ortnamn som innehåller begreppen "harg", "lund", "vi", "källa" lär känneteckna platser som har varit knutna till religionsutövning, av mig och andra kallade platser med "kultnamn". I vissa fall är de fortfarande platser med religiös mening, eftersom man har byggt kyrkor på en del sådana platser.

1. är detta en kontroversiell uppfattning, eller inte?
2. Ska man i denna bemärkelse anse att "sala"-namnen är eller bör vara "kultnamn"?
3. Ska man i denna bemärkelse anse att "åkra"- och "åker"-namn är eller bör vara "kultnamn"?
4. Ortnamn som innehåller både"kultnamn'" och "gudanamn (t ex Odensvi och Frölunda) är ju ganska tydliga kultplatser. Men finns det anledning att tro att även andra ortnamn, med gudanamn men utan en "kult"-efterled också kan vara kultplatser?

[Frågvis Amatör]

Boreas:

Ditt syn på värkligheten - och den akademiska debattens nödvändighet - har man redan diskuterat. In absurdum

Ja Boreas. Jag accepterar  en forskningsutveckling efter 1600-talet som inte har tvärsäkra linjära tankar om utvecklingen i Skandinavien före den senaste istiden.

Visa mig något universitet som har publicerat dina tankar efter 1600-talet?

Däremot måste jag erkänna att du har bra kunskaper om den mytologiska sidan av järnåldern.

Tillbaka till urspungsdebatten utan paralleller ner till stenåldern?

Thomas I

[Boreas]

Vad gäller bosgårdarna så tycker jag att deras lägen säger tillräckligt för att jag ska hålla med dig, även om jag tycker bygdegård är ett bättre utryck som ju också mycket väl motsvarar etymologin i bosgård. Tillsammans med traditionen med att hålla ting ger de en antydan om ett relativt kollektivt samhälle som gemensamt skapar s väl ekonomisk som juridisk trygghet.

1. Det hade varit mycket intressant om du kunde - med dagens digitala hjälpmedel - fått fram en jämförelse av bos- och tuna-orter med kartan över kompleks med fornborgar, skålgropsfält, trojaborgar/jungfrudansar och (även) fält med domarringar/skeppsättningar.

2. Sambandet mellan Gård, Hov, Ting och Bygd är mycket tydligt beskrivet i Eyrbyggjasaga, där norska stormän bygger nya bygder och samhällen efter modell hemifrån. Realismen i just dessa sägner är rätt tydlig - jmfr. senaste linjer i följande citat - och hör till dom klart bästa källor vi har om samhälls-struktur, lagar och kulturtraditioner i den nordiska järnåldern, fram till vikingtidens slutskede.

Torolv gav fjorden namn og kalla honom Breidefjord. Han tok land paa søre sida av fjorden, nær midten, og la skipet sitt i ein vaag, som dei sidan kalla Hòvsvaag. Etterpaa ransaka dei landet, og dei fann at Tor var komen i land med stolparne paa eit nes lenger ute nordanfor vaagen. Det fekk sidan namnet Torsnes. Etter det fór Torolv med eld kring landnaamet sitt, utanfraa Stavaai og inn til den aai som han kalla Torsaa, og der gav han skipsfolket sitt bustad.

Ved Hòvsvaag bygde Torolv seg ein stor gard, som han kalla Hòvstad. Der lét han reisa eit hòv, og det var eit stort hus. Det hadde ei dør paa langveggen nær ved den eine tverveggen, og innanfor stod høgsætesstolparne, og i deim var det nokre naglar dei kalla «dei heilage naglarne». Der inne var det ein fredhelga stad. Innar i hòvet var det eit avrom paa vis som koret i kyrkjorne no, og der stod det ein stall (4) midt paa golvet, liksom eit altar, og paa denne stallen laag det ein heilsmidd ring, som vog tjuge øyre (5). Til denne ringen skulde dei sverja alle eidarne sine, og hovguden skulde hava honom paa armen sin ved alle folkesamlingar. (...)

Til hòvet skulde alle menner leggja avgift, og dei skulde vera hòvgòden skyldige aa gjera alle dei ferder han la paa deim, so som tingmennerne no er hovdingarne skyldige (6). Men gòden skulde halda hòvet ved lag paa eigen kostnad, so det ikkje forfórst, og han skulde halda blotveitslorne.

Landet millom Vigrefjord og Hòvsvaag kalla Torolv Torsnes. Paa det neset stend det eit fjell, og paa det fjellet hadde Torolv slik tru, at ingen maatte sjaa paa det uvaska, og inkje livende maatte dei drepa paa fjellet, korkje menneskje eller fe, minder det gjekk burt av seg sjølv. Det fjellet kalla han Helgefjell, og han trudde at dit skulde han fara, naar han døydde, og like eins alle frendarne hans paa neset. Paa den tangen der Tor rak i land, lét han segja alle domarne, og der sette han heradstinget. Der var det òg slik ein fredhelga stad, at han paa ingen maate vilde dei skulde saura vollen, anten ved aa taka fiendeblod eller ved aa gjera sitt naudtrengde der; til det hadde dei eit skjer dei kalla Dritskjer.

http://heimskringla.no/wiki/Soga_um_%C3%98yrbyggjerne

Analys av sagan:
http://en.wikipedia.org/wiki/Eyrbyggja_saga

[Yngwe]

1. Det hade varit mycket intressant om du kunde - med dagens digitala hjälpmedel - fått fram en jämförelse av bos- och tuna-orter med kartan över kompleks med fornborgar, skålgropsfält, trojaborgar/jungfrudansar och (även) fält med domarringar/skeppsättningar.

2. Sambandet mellan Gård, Hov, Ting och Bygd är mycket tydligt beskrivet i Eyrbyggjasaga, där norska stormän bygger nya bygder och samhällen efter modell hemifrån. Realismen i just dessa sägner är rätt tydlig - jmfr. senaste linjer i följande citat - och hör till dom klart bästa källor vi har om samhälls-struktur, lagar och kulturtraditioner i den nordiska järnåldern, fram till vikingtidens slutskede.

http://heimskringla.no/wiki/Soga_um_%C3%98yrbyggjerne

Analys av sagan:
http://en.wikipedia.org/wiki/Eyrbyggja_saga

En sådan karta är under produktion.  Vissa delar, som Bosgårdar, är mer eller mindre klara, och gravfält, domarringar,fornborgar och skålgropar kan importeras direkt från Fornsök.

[Boreas]

En sådan karta är under produktion.  Vissa delar, som Bosgårdar, är mer eller mindre klara, och gravfält, domarringar,fornborgar och skålgropar kan importeras direkt från Fornsök.

Utmärkt. En helhetlig sammanfattning av dessa element kommer bli högintressant - og nyttigt - för någonvar... 

[Skoglar]

Tänkte publicera detta i tråden om påvens brev till en svensk kung på 1080-talet, men den hör bättre hemma här.

I Uppsala finns sala Backe och Sala Källa. De borde heta (?) Uppsala backe och Uppsala Källa, men enbart efterleden Sala används. Sala kan ha varit ett känt större område längs Salaån. Därav namnen Sala backe, Sala Källa - och Upp Sala/Upsal/Ub:Ssalum och Ubsola? (Mellan Sala backe och GU är det ca: 4 km).

Om namnen är gamla borde det heta Östra Aros backe, osv...

En möjlig parallell är Gränna och Uppgränna. Ingenting i det egentliga Gränna kallas "upp", utan förleden avser en annan plats, synbarligen "längre upp" längs Vättern och/eller högre beläget.

Ordningen i vilken ortnamnen har uppstått i U/GU är antagligen denna:

1. En hussamling uppstår, kanske vid nuvarande Sala backe, som kallas Sala. Våra äldsta namn är ofta enkla och slutar på -a (Vreta, Berga, Tuna, Valla, etc.)

2. En annan plats bebyggs uppströms från Sala räknat och kallas därför Uppsala.

3. En bebyggelse uppstår även vid Fyrisåns mynning, som kallas Aros.

4. Senast vikingatid, uppstår en bebyggelse vid Svartåns mynning i Västmanland. Även denna plats kallas Aros.

5. Bägge Aros börjar bli betydande platser. Någon gång under tidig medeltid börjar man tala om "Östra" och "Västra" Aros, för att kunna skilja dem åt. Ungefär som är det gamla Telge fick bli Södertälje på 1600?-talet.

6. Uppsala som ärkestiftssäte "flyttas" i den bemärkelsen att domkyrkan byggs vid Östra Aros, Fyrisåns mynning. Namnet "Uppsala" följer med till den nya platsen och det gamla namnet faller ur bruk.

7. Platsen vid den gamla domkyrkan upphör förstås inte att existera, utan börjar benämnas "Gamla Uppsala" för att särskilja den från det "nya" Uppsala.

Namnet "Östra Aros" blev alltså undanträngt då domkyrkan flyttades dit, medan det västra kunde utvecklas i fred. Därför har "Västra Aros" överlevt in i våra dagar.

[AndreasE]

De två första stegen kan alternativt bestå av någonting sånt här:

1. En bebyggelse i området för den på medeltiden förvunna byn Sala får en hallbyggnad. Denna hallbyggnad ger upphov till namnet Sala för hela bebyggelsen. En potentiell datering för en sådan utveckling skulle kunna vara sen förromersk järnålder eller tidig romersk järnålder.

2. Ett antal stora, rika byar längre upp längs åns dalgång börjar koncentreras runt ett utskott av den lokala rullstensåsen, ett läge som är bra både kommunikativt och väl manifesterat i landskapet. Processen drivs av sociala förändringar som även ger upphov till en starkare stratifiering i samhället. Enligt det nya mönstret byggs snart en hallbyggnad. Platsen får då namnet Uppsala. Förleder "Upp" skiljer den nya bebyggelsen från Sala längre ner i dalgången, men om det syftar på det geografiska läget gentemot Sala, eller byggnadens läge i terrängen vet vi inte.
Detta sker under romersk järnålder eller tidig folkvandringstid.

Snart blir Uppsala viktigare än Sala, men en lokal elitnärvaro finns kvar i Sala, vilket bland annat en idag bortschaktad storhög vittnar om. Namnet Sala har vid det här laget fixerats, oberoende om hallbyggnaden finns kvar eller inte.

De följande stegen håller jag med om. Aros är utan tvekan yngre än Uppsala, om inte annat beroende på dess höjd över havet. Namnet betyder ungefär "åmynning", och är uppenbarligen beskrivande av dess läge. En god teori är att Aros grundades som ett hamnläge för Uppsala, även om de förstås är svårt att bevisa. Under tidig medeltid förefaller Aros dock ägas av kungamakten, vilket skulle kunna tyda på en ägorättslig koppling till ägandet av Uppsala.

[Skoglar]

De två första stegen kan alternativt bestå av någonting sånt här:

1. En bebyggelse i området för den på medeltiden förvunna byn Sala får en hallbyggnad. Denna hallbyggnad ger upphov till namnet Sala för hela bebyggelsen. En potentiell datering för en sådan utveckling skulle kunna vara sen förromersk järnålder eller tidig romersk järnålder.

2. Ett antal stora, rika byar längre upp längs åns dalgång börjar koncentreras runt ett utskott av den lokala rullstensåsen, ett läge som är bra både kommunikativt och väl manifesterat i landskapet. Processen drivs av sociala förändringar som även ger upphov till en starkare stratifiering i samhället. Enligt det nya mönstret byggs snart en hallbyggnad. Platsen får då namnet Uppsala. Förleder "Upp" skiljer den nya bebyggelsen från Sala längre ner i dalgången, men om det syftar på det geografiska läget gentemot Sala, eller byggnadens läge i terrängen vet vi inte.
Detta sker under romersk järnålder eller tidig folkvandringstid.

En mer komplett beskrivning och fullt möjlig, som jag ser det. Min avsikt var bara att beskriva kronologin.

Men det ingen av oss vet är om "sala" redan från början innebar en hallbyggnad av det ståtligare slaget, eller om det är en betydelse som ordet fått senare. En parallell är "palats", ursprungligen kommet från Ceasars palats som uppfördes på kullen Palatinen.
Hade den kullen ett annat namn innan palatset byggdes, eller är det just Ceasars byggnad som har fått en hel värld att associera "ståtligt hus" med just denna kulle? Kanske var det första "palatset" en koja för herdar?

Aros är utan tvekan yngre än Uppsala, om inte annat beroende på dess höjd över havet. Namnet betyder ungefär "åmynning", och är uppenbarligen beskrivande av dess läge. En god teori är att Aros grundades som ett hamnläge för Uppsala, även om de förstås är svårt att bevisa. Under tidig medeltid förefaller Aros dock ägas av kungamakten, vilket skulle kunna tyda på en ägorättslig koppling till ägandet av Uppsala.

Det är väl ungefär där Kungsängen ligger?

[Vetgirig]

Apropå "Aros", så var det tidigaste namnet för Århus, just Aros.

[AndreasE]

En mer komplett beskrivning och fullt möjlig, som jag ser det. Min avsikt var bara att beskriva kronologin.

Det var bara ett alternativ, då förstås flera modeller går att tänka sig.

Men det ingen av oss vet är om "sala" redan från början innebar en hallbyggnad av det ståtligare slaget, eller om det är en betydelse som ordet fått senare. En parallell är "palats", ursprungligen kommet från Ceasars palats som uppfördes på kullen Palatinen.
Hade den kullen ett annat namn innan palatset byggdes, eller är det just Ceasars byggnad som har fått en hel värld att associera "ståtligt hus" med just denna kulle? Kanske var det första "palatset" en koja för herdar?

Nja, om det är en hallbyggnad (som dessutom inte behöver varit särskilt ståtlig när den först byggdes om det skedde under förromersk/romersk järnålder) som gav namnet Sala så skulle jag inte tro att den fanns där från början. Min gissning (och det är vad det är) är snarare att platsen bytte namn när en sådan byggdes. Jag tror inte att ordet har fått sin betydelse i Sala i Uppland. Däremot finns ju möjligheten att namnet inte syftade på en hallbyggnad, utan på en enklare jordbruksbyggnad (som vissa språkforskare tror att ordet ursprungligen betydde). Kanske lador som stod längs Ekolns strandängar?

När det gäller Palatinen så är namnet på kullen äldre än betydelsen "palats". Sen var det inte vad jag förstår just Caesars villa som gav upphov till ordet palats. Palatinen var traditionellt ett patriciskt område där många rika romerska familjer hade sina stadsvillor. Både Caesar, Augustus och Livia, Augustus tredje fru, hade sina hus där. Det handlade då dock inte om "palats" utan villor. Man ville fortfarande ge intryck av att man var vanliga medborgare i en republik. Augustus efterträdare byggde dock regelrätta palats på Palatinen, framför allt den flaviska dynastin, efter den stora stadsbranden 64 e.kr. Dessa byggdes ovanpå de äldre patriciskt villorna.

Det är väl ungefär där Kungsängen ligger?

Nja, snarare området runt Dombron ner mot Islandsbron. Kungsängen ligger lågt och var nog vattensjukt in i tidig medeltid. Namnet Kungsängen kommer från en kungsgård som låg i området under medeltid. Den ersatte troligtvis den kungsgård som donerades till domkyrkobygget under 1200-talets andra hälft, och som möjligtvis hette Ulleråker (ett namn som idag endast överlevt som häradsnamn).

[Carl Thomas]

Beklagar att jag skrev i fel tråd....

Geografi är intressant, liksom namngivning. Två större åar mynnar ut i Mälaren. Dessa namngivs som Östra- och Västra Aros. Alltså geografiska namn som beskriver deras läge i Mälaren.
Vid Östra Aros mynnar Salaån ut. En tanke att hela området heter Sala, kanske är detta område ganska stort till ytan. Lokalt inom området namngivs företeelser som Sala Backe, Sala Källa, Upp Sala, osv.

Sala betecknar alltså området som helhet - och området Sala kan därmed även ha gett Salaån sitt namn, alltså ån som mynnar ut vid Sala? Eller, tvärtom, Salaområdet har fått sitt namn Salaån? Hönan eller ägget alltså...

Sättet att namnge delar av detta område (med avdelade namn) kan vara en förklaring av sättet att skriva Ub:Salom på de Skånska runstenarna från 900 talet?

Geografiska beskrivande namn, tvådelade namn, och områdesnamnet Sala, kan alltså visa på hur Uppsala fått sitt namn: Upp Sala. Ub:Solum, Ubsola, Upsal, osv.

Thomas

[Carl Thomas]

Efterleden "sta" kan ha betydelsen: yttre gräns. Sta började användas omkring år noll. Sta-namn kan alltså vara yttre gräns för ett område. När jag ser på t.ex. Google Earth så verkar det finnas ett ganska stort område runt Uppsala och Gu som avgränsas av "sta" namn. Detta området kan alltså vara det område som hette: Sala.

Thomas

[AndreasE]

Vid Östra Aros mynnar Salaån ut. En tanke att hela området heter Sala, kanske är detta område ganska stort till ytan. Lokalt inom området namngivs företeelser som Sala Backe, Sala Källa, Upp Sala, osv.

Sala betecknar alltså området som helhet - och området Sala kan därmed även ha gett Salaån sitt namn, alltså ån som mynnar ut vid Sala? Eller, tvärtom, Salaområdet har fått sitt namn Salaån? Hönan eller ägget alltså...

Åtminstone Sala Backe är ett sentida namn på ett modernt bostadsområde. Det historiskt belagda namnet är Sala, en by som nämns första gången 1221, men som verkar avvecklas redan under medeltiden då marken övergår till domkyrkan. Hur långt tillbaka namnet Sala källa går att spåra vet jag inte.

Att namnet Salaån skulle komma från byn Sala låter rimligt.

Efterleden "sta" kan ha betydelsen: yttre gräns. Sta började användas omkring år noll. Sta-namn kan alltså vara yttre gräns för ett område. När jag ser på t.ex. Google Earth så verkar det finnas ett ganska stort område runt Uppsala och Gu som avgränsas av "sta" namn. Detta området kan alltså vara det område som hette: Sala.

Problemet är väl att sta-namn är väldigt vanliga i Mälardalen, och dessutom är väl den vanligaste betydelsen någonting i stil med "bebyggelse" eller "plats" (från ordet "stadher"). Men visst, en intressante teori.

[Carl Thomas]

Det är ingen teori, bara lite löst spånande med utgångspunkt från de Skånska runstenarnas stavning...

Thomas

[Skoglar]

Apropå "Aros", så var det tidigaste namnet för Århus, just Aros.

Andra exempel är skånska Åhus och Trondheim vid Nidelvens mynning, även känt som Nidaros.

Den äldsta namnbildningen är lite som järnspett. Det finns inte så många finesser.

Namnens bakgrund är ofta enkla och "spontana". De betyder saker som "vadstället", höjden", "bosättningen", "åsen", "byn vid bron" eller "Åmynningen". Vattendrag och sjöars namn blir "floden/älven/ån" eller "vattnet".

Det är därför jag är fortsatt skeptisk till alltför "högtidliga" tolkningar av "-sala"
 

[gangrade]

Apropå "Aros", så var det tidigaste namnet för Århus, just Aros.

Arboga = å-böjen

 

[Marty]

krysta inte för hårt nu..salen som ligger "uppe".

[Vetgirig]

Dessa -os platser ligger ALLTID just i övergången mellan hav/sjö och ett vattendrag, ofta på en udde. Det är möjligen "kungligt" beskyddade platser för marknad/handel. Kollar man då var denna övergång bör befunnit sig från 1000-talet, så är det knappas så att (Ö) aros var beläget i trakten av vårt Uppsala. (Ö) aros borde sökas längre söderut, på en udde i dåvarande mynningsområde/delta.

arosa är en plats. Ubsola/-sala är en ort. Uppsala m fl annan ort. Sedan gäller det att bena ut var de olika skilda platserna funnits fysiskt.

[AndreasE]

Dessa -os platser ligger ALLTID just i övergången mellan hav/sjö och ett vattendrag, ofta på en udde. Det är möjligen "kungligt" beskyddade platser för marknad/handel. Kollar man då var denna övergång bör befunnit sig från 1000-talet, så är det knappas så att (Ö) aros var beläget i trakten av vårt Uppsala. (Ö) aros borde sökas längre söderut, på en udde i dåvarande mynningsområde/delta.

arosa är en plats. Ubsola/-sala är en ort. Uppsala m fl annan ort. Sedan gäller det att bena ut var de olika skilda platserna funnits fysiskt.

Vad? Ortnamnet "Aros" är väl belagt och betyder ungefär "Åmynning". Även Östra Aros läge är väl belagt, nämligen där dagens Uppsala ligger. I dokumenten används namnet Östra Aros parallellt med Uppsala ända fram till 1290-talet, och på grund av domkyrkobygget är det mycket enkelt att visa att det handlar om samma plats. Ingenting i landhöjningen motsäger detta. I slutet av vikingatid, runt år 1000 gick Ekoln ungefär till området mellan Dombron och Islandsbron.

[Skoglar]

Dessa -os platser ligger ALLTID just i övergången mellan hav/sjö och ett vattendrag

Å- och älvmynningar brukar ligga vid sådana platser...

Det är fullt möjligt att i princip alla etymologer och ortnamnsforskare har helt fel i sin tolkning av -aros = åmynning men om du presenterar en tolkning av "-aros" som är helt annan än den allmänt accepterade, så vore det bra om du kunde utveckla resonemanget lite mer i detalj.