Begreppet Uppsala

[Skoglar]

Det är ju dock intressant att åtminstone två av järnålderns stora centralplatser, med arkeologiskt belagda hallbyggnader, har namn som lutar på "sal" (Uppsala och Skiringsal). Visst finns det en möjlighet att namnen inte syftar på hallbyggnader, men det är väl den enklaste förklaringen?

Jag är inte främmande för möjligheten. Det är bara det att jag tycker vi vet för lite för att kunna bygga vidare resonemang på just den tolkningen.

Och som gangrade påpekar så är två fall ganska tunt.

[AndreasE]

Jag är inte främmande för möjligheten. Det är bara det att jag tycker vi vet för lite för att kunna bygga vidare resonemang på just den tolkningen.

Och som gangrade påpekar så är två fall ganska tunt.

Men glöm inte bort att för det första så är "sala" inte jättevanliga som ortnamnsled, vilket man kanske hade förvänta sig att det vore om det oftast hade den enklare betydelsen när det skapade ortnamn. För det andra så finns det många exempel på "sal" med gudanamn som förled, tex Odensala och Onsala. I Danmark finns det till och med en runsten som berättar om en kultledare (en thulr) vid en plats som heter Sallöv (första belägg à salhaugum).

Jag säger inte att vi vet säkert vilken betydelse som ligger bakom varje namn, och båda betydelserna kan säkert ligga bakom olika namn. Men när namnet bärs av ovanliga platser som passar in på den språkliga betydelsen så tycker definitivt att det är ett spår att gå vidare med.

(Sen är jag lite skeptisk mot att man skulle ha döpt massa platser efter enkla jordbruksbyggnader' som väl dessutom säkert inte var särskilt beständiga. Det är som att vi skulle döpa platser till "ladan". Visst kan det ha hänt, men i varje tillfälle?)

[Skoglar]

Men glöm inte bort att för det första så är "sala" inte jättevanliga som ortnamnsled, vilket man kanske hade förvänta sig att det vore om det oftast hade den enklare betydelsen när det skapade ortnamn. För det andra så finns det många exempel på "sal" med gudanamn som förled, tex Odensala och Onsala. I Danmark finns det till och med en runsten som berättar om en kultledare (en thulr) vid en plats som heter Sallöv (första belägg à salhaugum).

Jag säger inte att vi vet säkert vilken betydelse som ligger bakom varje namn, och båda betydelserna kan säkert ligga bakom olika namn. Men när namnet bärs av ovanliga platser som passar in på den språkliga betydelsen så tycker definitivt att det är ett spår att gå vidare med.

(Sen är jag lite skeptisk mot att man skulle ha döpt massa platser efter enkla jordbruksbyggnader' som väl dessutom säkert inte var särskilt beständiga. Det är som att vi skulle döpa platser till "ladan". Visst kan det ha hänt, men i varje tillfälle?)

Du har en poäng.
Men vi behöver veta mer för att säga, och det är väl det som även ortnamnsforskarna har kommit fram till. Det finns i Kartsök 154 ortnamn med "-sala" som efterled. 40 av dessa är "Uppsalor", några borde vara "-ala"-namn (och sålunda inte ha med saken att göra) och av de återstående är flera dubletter. Alltså några dussin "salor" totalt.

[AndreasE]

Ett dussin är ju inte särskilt många.

Min bild av ortnamnforskningen, utan att vara ortnamnforskare själv, är att den dubbla betydelsen för själva ordet är accepterad, men att de flesta lutar mot att den andra betydelsen, "hallbyggnad", är vanligare i ortnamnen.

[Skoglar]

Ett dussin är ju inte särskilt många.

Min bild av ortnamnforskningen, utan att vara ortnamnforskare själv, är att den dubbla betydelsen för själva ordet är accepterad, men att de flesta lutar mot att den andra betydelsen, "hallbyggnad", är vanligare i ortnamnen.

Kartsök har 331 noteringar av "sala" som namn eller del av namn. Jag har nu förenklat (endast Kartsök och Fornsök, ej SOFI) gått genom 80 av dem, och tidigare även alla "Uppsalor" vilka är ungefär lika många. Så det blir knappt hälften av alla namn. Nu har jag även gått genom de gamla danska och norska landskapen. Det gjorde jag inte med Uppsala.

De 80 noteringarna avser 43 unika platser. Av dessa är 14 helt ointressanta (finska namn, eller namn som "Orsalandet". Återstår 29 unika platser.

Av dessa 29 platser är 23 helt eller nästan fyndtomma, eller hade endast yngre fynd. Återstår 6 unika platser.

Dessa 6 är: Fossala i Motala kn, Gesala i Västerås kn, Runsala (stora o lilla) i Askersunds kn, Edsala i Strängnäs kn, Odensala i Sigtuna kn och Odensala i Östersunds kn vilka alla har högar, gravar eller andra fornhistoriska lämningar.

Alla sex är inte jättespännande. De har inte fler fornfynd än vilken bondgård som helst i våra mer fornminnesrika bygder.
Men av dessa tycks ändå Edsala vara intressantast, med bl a terrasseringar. De bägge Odensalorna sticker också ut i jmföresle med övriga.

Det förefaller som om:

• Många "sala"-namn är yngre än järnåldern och/eller inte har haft någon form av central "funktion".
• Några Salanamn skulle kanske granskas närmare, för att undersöka en möjlig (gemensam?) "sal"-funktion.
• Det genomsnittliga "Uppsala"-namnet har färre fornfynd än det genomsnittliga "sala"-namnet.
• Jag borde gå genom resten, men det tar rätt mycket tid.

Jag är inte främmande för att "sala" i många fall står för en "sal"-funktion, men mönstret bland de jag nu sett på är alldeles för svagt för att vara övertygande.

[Boreas]

Nu letar du troligen efter något som inte finns. Sal/sala betyder - i och för sig - inget annat än 'större rum' - typ 'vardagsrum'/'församlingsrum'. Sen finns det ju endera salar som markerar diverse sociala syften og poilitiska riter, typ lövsal, festsal, slottsal, tingssal, tronsal och fornsal.

Salarna som byggts vid Mälarn har alltså haft specifika kvaliteter och funktioner - vid sidan om det tempel som där beskrivs. Därför har dom fått en kulturell och nationell betydelse - häller en "kultisk".

Jag har redan begrundat varför dessa Upp-salar har varit ynglinga-ättens skattkammare, där artefakter och konst samlats genom generationer. Dom hedna asarnas skattkammare fanns som nämnt nedan jorden - och omtalas även som en s.k. 'lagerkrants', liggande under Asgård(?) - vilken lär ha utvidgats med en 'fornsal' i varje generation.

I forntidens pappers- och media-lösa samhälle var dessa artefakter givtvis mycket viktiga "dokumenter" - som gjorde det möjligt att behålla exakta minnen av större, orala saga-traditioner (ramsor, etc.). Dessutom var dessa samlingar otvetydiga bevis på 'historiska rättigheter' - såväl som ett sammanhängande vittnesbörd om folkets kulturhistoria. En kompletterad samling artefakter, skulpturer och porträtt kunde alltså dokumentera när och hur svearna och deras genuina kultur växt fram.

Av denna orsak var just guld och edelsten viktiga materialer, eftersom dom inte eroderar men "lever evigt". Guldets unika anseelse som 'rikdom' kan troligen ha växt fram eftersom konsthantverkarna upptäckte dets beståndighet.

Symbolet för denna process var en vexande spiral. Spiral-dekorationerna som hittades under fjolårets grävning i GU understryker just detta temat ganska precist.

---

Här finns förövrigt en nätt liten genomgång av styrande efterled i svenska ortnamn: https://sv.wikipedia.org/wiki/Svenska_ortnamnsefterled

Till skillnad från Sala tycker man Ale/Ala har konnotationer till det "hedniska" - och anses betyda 'tempel'. I den anledning kan man igen efterfråga en avklaring av begreppet "kultisk", så man kan förstå vad du menar med begreppet. Betyder "kultisk" precis det samma som "kulturyttringar" och "kulturella traditioner" - eller har detta specifika uttryck en annan innebörd, också...? 

[Boreas]

Vilket var vad jag sa.

I sina boningar hade kungar och drottningar - såväl som hertigar och hertiginnor, bönder och bondekvinnor - alltid en hall, med en eller två salar, som i sin tur hade ett inre gemak, kallad bur eller kammare.

Även Val-hall hadde en tron-sal.



http://no.wikipedia.org/wiki/Valhall

Det är väl kortversionen av hur dessa kategorier skiljs åt.

[Boreas]

Vi kan helt enkelt inte utesluta att Uppsala grundades som en enkel anspråkslös bosättning och att platsen först senare utvecklades till det vi idag kan se spår av i jorden och i källorna. 

Så om du verkligen vill definiera Uppsala kan det vara klokt i att inte omedelbart förkasta en möjlig tolkning av "sala" för att bygga hela resonemanget på en annan. Ser du logiken i detta? 

Det är minst 35 år sen jag uteslöt någotsomhälst vad gäller forn-nordiska språk, ORTNAMN och mytologi. Dom tips du här har fått vilar på långt mer än Hellquists gissningar från 20-talet och Dudens referens till 1800-talets Grimmska språkteorier. Temaet är förövrigt diskuterat på olika trådar av detta forum, redan. Med 'sök-funktionen' härovan kan du hitta endera yttringar - och nyttiga länkar - till ämnet.

[Skoglar]

Nu letar du troligen efter något som inte finns. Sal/sala betyder - i och för sig - inget annat än 'större rum' - typ 'vardagsrum'/'församlingsrum'. Sen finns det ju endera salar som markerar diverse sociala syften og poilitiska riter, typ lövsal, festsal, slottsal, tingssal, tronsal och fornsal.

Salarna som byggts vid Mälarn har alltså haft specifika kvaliteter och funktioner - vid sidan om det tempel som där beskrivs. Därför har dom fått en kulturell och nationell betydelse - häller en "kultisk".

Jo, men om det har funnits flera "salar" i Mälarområdet, om de har haft en likartad (identisk?) funktion och om Uppsala är en av dessa "salar", är det då så väldigt konstigt om man intresserar sig för andra orter vars namn innefattar "sala"?

Till skillnad från Sala tycker man Ale/Ala har konnotationer till det "hedniska" - och anses betyda 'tempel'. I den anledning kan man igen efterfråga en avklaring av begreppet "kultisk", så man kan förstå vad du menar med begreppet. Betyder "kultisk" precis det samma som "kulturyttringar" och "kulturella traditioner" - eller har detta specifika uttryck en annan innebörd, också...?

För att vara helt uppriktig så förstår jag inte riktigt frågan. Men om du fortfarande undrar över vad jag menar med kultisk så skulle jag vilja uttrycka det så här: Jag har ingen genomtänkt eller välformulerad uppfattning av vad "kultisk" innebär, bortsett från en allmängiltig uppfattning om att det har med kult att göra. Nattvard, blot, voodoo? Vad vet jag? Jag har ingenting att tillföra i den frågan.

Dom tips du här har fått vilar på långt mer än Hellquists gissningar från 20-talet och Dudens referens till 1800-talets Grimmska språkteorier.

Om du verkligen menar att dina etymologiska kunskaper är på den nivån att att jag bör förkasta Duden, Hellquist, Wessén och andra och istället ta till mig dina uppgifter så som bärare av sanningen, då kommer jag att nog känna mig manad att stillsamt be om belägg.
Att det finns två olika tyska ord Saal och selig vilka betyder "hall/sal" respektive "salig/välsignad" är det nog fler än bröderna Grimm som påstår. Vilken kan bakgrunden vara till att du vill koppla samman orden med varandra?

[Boreas]

Jo, men om det har funnits flera "salar" i Mälarområdet, om de har haft en likartad (identisk?) funktion och om Uppsala är en av dessa "salar", är det då så väldigt konstigt om man intresserar sig för andra orter vars namn innefattar "sala"?

För att vara helt uppriktig så förstår jag inte riktigt frågan. Men om du fortfarande undrar över vad jag menar med kultisk så skulle jag vilja uttrycka det så här: Jag har ingen genomtänkt eller välformulerad uppfattning av vad "kultisk" innebär, bortsett från en allmängiltig uppfattning om att det har med kult att göra. Nattvard, blot, voodoo? Vad vet jag? Jag har ingenting att tillföra i den frågan.

Då kan du förhoppningsvis reflektera lite över dom ord och uttryck du - hursomhälst - använder.

Om du verkligen menar att dina etymologiska kunskaper är på den nivån att att jag bör förkasta Duden, Hellquist, Wessén och andra och istället ta till mig dina uppgifter så som bärare av sanningen, då kommer jag att nog känna mig manad att stillsamt be om belägg.

Nu kritiserade jag främst din oreflekterade bruk av Duden och Hellquists 80 år gamla tolkningar som facit. Wessen nämnde jag inte alls. Det är skillnad på olika.

Om du uppfattar Dudens tolkningar som "sanningar" får du gärna det - men i såfall bör du veta att du köper gamla teorier som "sanningar".

Förövrigt visade jag till språk-diskussioner som redan finns på andra trådar.

Att det finns två olika tyska ord Saal och selig vilka betyder "hall/sal" respektive "salig/välsignad" är det nog fler än bröderna Grimm som påstår. Vilken kan bakgrunden vara till att du vill koppla samman orden med varandra?

Vilka premisser läggs för denna tolkning. Vilka uttryck tycker är dom äldre: dom tyska eller dom skandinaviska?
Mao.: Kommer Saale från Sal och selig från salig, eller tvärtom?

[AndreasE]

Dessa 6 är: Fossala i Motala kn, Gesala i Västerås kn, Runsala (stora o lilla) i Askersunds kn, Edsala i Strängnäs kn, Odensala i Sigtuna kn och Odensala i Östersunds kn vilka alla har högar, gravar eller andra fornhistoriska lämningar.

Alla sex är inte jättespännande. De har inte fler fornfynd än vilken bondgård som helst i våra mer fornminnesrika bygder.
Men av dessa tycks ändå Edsala vara intressantast, med bl a terrasseringar. De bägge Odensalorna sticker också ut i jmföresle med övriga.

Du verkar ha missat Onsala i Halland, Vaxsala utanför Uppsala samt staden Sala.

Jag håller med om att "sala"-orterna inte är en enhetlig grupp, och jag tror inte heller att de står för en funktion eller ett begrepp. Däremot så har jag inga problem med att vissa "Sala" faktiskt fått sitt namn för att det stått en eller flera hallbyggnader på platsen.

Nu letar du troligen efter något som inte finns. Sal/sala betyder - i och för sig - inget annat än 'större rum' - typ 'vardagsrum'/'församlingsrum'. Sen finns det ju endera salar som markerar diverse sociala syften og poilitiska riter, typ lövsal, festsal, slottsal, tingssal, tronsal och fornsal.

Nu betyder det fornnordiska "salr" inte "större rum" utan snarare "byggnad bestående av ett rum". Det sal du tänker på är medeltida och kommer från franskans salle.

Begreppen "vardagsrum" och "församlingsrum" är anakronistiska och går inte att applicera på järnålderns salr.

[Carl Thomas]

Lite fler namn på GU, 800 – 1300 tal.

Ubsal   800 tal   Sparlösa stenen
Upsǫlum   900 ca   Ynglingatal
ub:salum   980 tal   4 Skånska runstenar, (samma stavning på alla)
Ubsola   1070   Adam namnger Templet
Upsal   1087   Herevar saga
Uppsölum   1120-25   Islänningabok
Upsalum?   1120 tal   Tyska källor (namnet osäkert)
Uppsala?   1160   Erik Den helige mördad (namnet osäkert)
Upsölum   1210-20   Sverris saga
Upsalir   1230   Snorre Ynglingasagan
Upsala   1200 tal   Saxo
?   1200 tal   Landnámabok Kap IX (Originalstavning saknas)
?   1270 tal   Gunnlaug Ormstungas saga (Orig.stavning saknas)
Upsala   1200 slutet   Gutasagan
Upsalir   1296   Upplandslagen
Uppsala   1340 tal   Erikslegenden

Namnet skrivs i princip med UB som första bokstäver fram till Adam 1070. Enda undantaget är Ynglingatal vars ålder det finns lite olika uppfattningar om, några vill datera Ynglingatal till runt 1100 – och ser vi på stavningen passar namnet in på ungefär den tiden.

1 st singular finns i listan, Sparlösastenens Ubsal från 800 talet.

Upsalir skrivs två ggr, av Snorre på 1230 talet och i Uppsalalagen 1296, två olika källor från två olika länder med ca 60 års mellanrum.

Slutändelserna” ir, um och a” har alla pluralform. Det finns 2 st ”ir”, 5 st ”um” och 4 st ”a”. Totalt 11 namngivningar har alltså pluralformer av olika slag – av totalt 13 kända namngivningar i listan ovan.

Finns här någon som är kunnig i satslära och fornnordiska göra en bedömning av vart och ett av ordens tillhörighet. Tack.

 Alternativt, vet någon här vem som skulle kunna klara ut denna fråga för oss så tipsa om namn.

Två Uppsalanamn saknas från 1200 talet, jag har försökt hitta dem i sin originaltext men hittills misslyckats med detta. Om någon vet originalstavningen var hygglig att skriv dem här så att jag kan föra in dem i listan ovan med korrekt stavning.

Dessa 13 olika namnformer, förhoppningsvis 15 så småningom, som ansetts haft innebörden GU, är vad som finns i våra källor -  vad jag vet. Om någon annan har hittat andra stavningar i en originaltext var vänlig komplettera listan ovan.

Kan vi, från listan ovan, analysera fram någonting? Analysera bort någonting? Förstärka någonting annat, eller, kan denna lista peka ut en riktning av något slag som stämmer in på andra hypoteser eller uppfattningar?

Thomas

[Skoglar]

Då kan du förhoppningsvis reflektera lite över dom ord och uttryck du - hursomhälst - använder.

Bara jag? 

Nu kritiserade jag främst din oreflekterade bruk av Duden och Hellquists 80 år gamla tolkningar som facit. Wessen nämnde jag inte alls. Det är skillnad på olika.

Om du uppfattar Dudens tolkningar som "sanningar" får du gärna det - men i såfall bör du veta att du köper gamla teorier som "sanningar".

Det är inte det jag försöker göra. Ibland när man i en tråd diskuterar en fråga, kan det vara till hjälp att återge vad olika källor anser om saken. Den som gör det behöver inte nödvändigtvis ägna sig åt "oreflekterat bruk" eller "uppfatta källorna som sanningar". Längre tillbaka i tråden gjorde jag en hänvisning till Egil Skallagrimsson saga. Det innebär inte att jag ser den sagan som en absolut sanning. Så du bör kanske inte dra alltför långt gångna slutsatser av vad jag tycker när jag - eller andra - hänvisar till en källa.

Förövrigt visade jag till språk-diskussioner som redan finns på andra trådar.

Jag har sökt men inte funnit. Om du kan skicka en länk (eller flera) vore jag tacksam.

[Skoglar]

Du verkar ha missat Onsala i Halland, Vaxsala utanför Uppsala samt staden Sala.

Inte missat, bara inte riktigt kommit dit. Jag gick i bokstavsordning, Ansalahti - Odensala 

[Boreas]

Bara jag? 

Vem annars skal - eller kan - definiera vad just du lägger i dom begrepp du använder?

När det gäller uttryck som "kult" är ju oklarheten ofta större än klarheten. För att undgå vidare slamkrypning vill man gärna avklara vad du nu lägger i uttrycket. Av ditt svar framgår det att du inte reflekterat speciellt över dessa problemställningar.

Ibland när man i en tråd diskuterar en fråga, kan det vara till hjälp att återge vad olika källor anser om saken. Den som gör det behöver inte nödvändigtvis ägna sig åt "oreflekterat bruk" eller "uppfatta källorna som sanningar".

Nu åtargav du inte olika källor och olika tolkningar, men presenterade en och samma gamla tolkning som facit. Sen drog du även in begreppet "sanning". Det kvalificerar till karakteristiken "oreflekterat".

Men nu glömde du svara på sakfrågan:

Att det finns två olika tyska ord Saal och selig vilka betyder "hall/sal" respektive "salig/välsignad" är det nog fler än bröderna Grimm som påstår. Vilken kan bakgrunden vara till att du vill koppla samman orden med varandra?

Vilka premisser läggs för denna tolkning?
Vilka uttryck tycker du är dom äldre: dom tyska eller dom skandinaviska?

Hur vet man att ordet Saale kommer från Sal - och selig från salig - häller än tvärtom?

[Boreas]

Nu betyder det fornnordiska "salr" inte "större rum" utan snarare "byggnad bestående av ett rum".

Påminner om en tolkning från Hellquist och Finnur Jonssons dagar, då man ansåg att järnålderns nordbor i almenhet bodde "enkelt och primitivt".

Sen kan man låna etymologi från ordet "stuga" - som visserligen kan betyda både 'vardagsrum'/'sal' och 'hus'/'koja' - även innom en och samma dialekt.

Men jag har fortfarande till godo att höra en nordisk dialekt der ordet 'sal' - som i salar/saler/salir/salr - skulle användas som ersättning för 'byggnad', 'hus'. Stuga, derimot - som i stuga/stuge/stugu/stugur, alt. stove/stovi/stovur har just denna dubbla betydelse.

Det sal du tänker på är medeltida och kommer från franskans salle.

Under vilken period anser du att detta skulle skett...?

Begreppen "vardagsrum" och "församlingsrum" är anakronistiska och går inte att applicera på järnålderns salr.

Intill bevis föreligger återstår det att se vart anakronismen ligger. Definitionen av det gammal-norska ordet 'sal' är fortfarande den samma som definitionen av det medeltida norska ordet 'sal', vilket överensstämmer rätt enkelt och tydligt till det moderna norska ordet 'sal' - vilken i sin tur samavsarar 1:1 med det forn-svenska och det nutuda svenska ordet sal, vilket samsvarar rätt exakt till dagens danska och tyska uppfattning av ljudkombinationen 'sal', 'sale' eller 'saale'.

Det kommer såvidt jag vet inte från franska kusten, men snarare från dom aser och vaner som visiterade Tors eller Friggas hov och hallar - där man kunde hitta in i deras olika 'fensalar'.

[Skoglar]

Vem annars skal - eller kan - definiera vad just du lägger i dom begrepp du använder?

När det gäller uttryck som "kult" är ju oklarheten ofta större än klarheten. För att undgå vidare slamkrypning vill man gärna avklara vad du nu lägger i uttrycket. Av ditt svar framgår det att du inte reflekterat speciellt över dessa problemställningar.

Suck. Den 15 april skrev den gode Yngwe om att "Sala förekommer frekvent med förled som antyder kult".
På det svarar jag, lite senare samma dag, med avsikten att påpeka att man kan säga samma sak om många olika efterled, underförstått att det i sig inte måste indikera "kult". Min avsikt är inte att fördjupa mig i kultbegreppet, utan att göra ett påpekande med anledning av Uppsala-namnet. Tråden handlar som sagt om "Begreppet Uppsala".

Om jag i detta har uttryckt mig så att du tolkar mitt skrivande så att jag i något avseende har visat prov på otillbörliga avsikter, så kastar jag mig i smutsen, rullar ett par varv och ber underdånigt om din förlåtelse. Eller så släpper vi denna fråga, något jag bad om redan igår morse. Detta är ett stickspår, av liten relevans för tråden.

Nu återgav du inte olika källor och olika tolkningar, men presenterade en och samma gamla tolkning som facit. Sen drog du även in begreppet "sanning". Det kvalificerar till karakteristiken "oreflekterat".

Jag kan inte riktigt förstå hur man rent språkligt ska uttrycka sig för att du inte ska anse att man ger uttrycker ”facit” eller något slags ”sanning”. Men med ditt resonemang kommer du antagligen anse att jag "ger facit" på ett "oreflekterat" sätt fler gånger i framtiden, så det blir till att vänja sig.

Men nu glömde du svara på sakfrågan:

Vilka premisser läggs för denna tolkning?
1.   Vilka uttryck tycker du är dom äldre: dom tyska eller dom skandinaviska?
2.   Hur vet man att ordet Saale kommer från Sal - och selig från salig - häller än tvärtom?

Jag har inte några böcker framför näsan, men Saal (ej Saale) är antagligen lastgammalt, typ protogermanskt eller äldre. Lär motsvara ”selo” i slaviskan, ungefär ”omgärdad bosättning”, som i Tsarskoje Selo. Och i så fall är det lika gammalt i tyskan som i skandinaviskan. Gemensamt ursprung, alltså
Franskan har antagligen lånat in Salle från frankerna (tidig kontinental medeltid/vår järnålder).
Salig/Selig/Säll/Silly kan jag tänka mig också är protogermanskt, dvs ingen har lånat av ngn annan. Så svaret på dina frågor (jag numrerade dem) 1. Ingetdera. 2. Det vet man i så fall inte.

[Boreas]

Suck. Den 15 april skrev den gode Yngwe om att "Sala förekommer frekvent med förled som antyder kult".
På det svarar jag, lite senare samma dag, med avsikten att påpeka att man kan säga samma sak om många olika efterled, underförstått att det i sig inte måste indikera "kult". Min avsikt är inte att fördjupa mig i kultbegreppet, utan att göra ett påpekande med anledning av Uppsala-namnet. Tråden handlar som sagt om "Begreppet Uppsala".

Nu var det faktisk du själv - inte Yngwe - som problematiserade begreppet 'kult'. Läs gärna om vad du själv skrivit - och dom, försöksvis, uppriktiga svar du fått.

Relevansen mellan Upp-namnen och den forntida samhällshierarkin är en sak, förbindelsen mellan Sala och forntidens samhällsinstitutioner en annan. Sen är frågan om man ser på dessa som "kult" eller "kultur-uttryck" - vilket för endera kan vara en hel vettes skillnad.  Därför frågar man om en definition - inte en "fördjupning".

Hoppas du förstår diskrepansen.

Om jag i detta har uttryckt mig så att du tolkar mitt skrivande så att jag i något avseende har visat prov på otillbörliga avsikter, så kastar jag mig i smutsen, rullar ett par varv och ber underdånigt om din förlåtelse. Eller så släpper vi denna fråga, något jag bad om redan igår morse. Detta är ett stickspår, av liten relevans för tråden.
Jag kan inte riktigt förstå hur man rent språkligt ska uttrycka sig för att du inte ska anse att man ger uttrycker ”facit” eller något slags ”sanning”. Men med ditt resonemang kommer du antagligen anse att jag "ger facit" på ett "oreflekterat" sätt fler gånger i framtiden, så det blir till att vänja sig.

Raljerande trams och patroniserande idioti finns det redan gott om. Kombinationen med denna masochistiska dramaturgi var dock ny på detta forum. Hoppas du kan spara dej sådan omöda i framtiden och häller fokusera på dom ärliga sakfrågor du får.

Jag har inte några böcker framför näsan, men Saal (ej Saale) är antagligen lastgammalt, typ protogermanskt eller äldre. Lär motsvara ”selo” i slaviskan, ungefär ”omgärdad bosättning”, som i Tsarskoje Selo. Och i så fall är det lika gammalt i tyskan som i skandinaviskan. Gemensamt ursprung, alltså.

Slaviskan och franskan formades först under medeltidens början, vilket gör dom båda till senare och därmed sekundära referenser i frågan om språkliga rötter och ordens ursprung . Slaviskans "Selo" och franskans "Salle" får alltså förstås som senare adaptioner av den IE ord-roten 'Sal'.

Dom IE språkens ursprung är omdiskuterat, men åldern på både IE och germanska/gotiska/skandinaviska och finska/uraliska har på senare år blivit ständigt äldre. Nu talar olika språkforskare om ett gemensamt ursprung för båda grupperna – och endera lägger detta ursprung till bland istidens paleolitiska övervintrare i Nord-Europa:

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,271.msg11415.html#msg11415

Franskan har antagligen lånat in Salle från frankerna (tidig kontinental medeltid/vår järnålder).
Salig/Selig/Säll/Silly kan jag tänka mig också är protogermanskt, dvs ingen har lånat av ngn annan. Så svaret på dina frågor (jag numrerade dem) 1. Ingetdera. 2. Det vet man i så fall inte.

Just det. Fast det motsäger ju vad AndreasE  just hävdade, herovan.

Jag har sökt men inte funnit. Om du kan skicka en länk (eller flera) vore jag tacksam.

Här fins en rad intressanta trådar, bl.a. under rubriken «Språk». Några av dom:

http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,3749.msg32882.html#msg32882
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,4447.0.html
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,2031.msg57575.html#msg57575

Forn-nordisk skriftsspråk?
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php/topic,1683.0.html   

[AndreasE]

Just det. Fast det motsäger ju vad AndreasE  just hävdade, herovan.

Vad jag förstår kommer användningen av dagens "sal", som i balsal och matsal, från franskans "salle", som i sin tur är ett lånord in i franskan från de germanska språken. Det nordiska "salr" fick på detta sätt en betydelseförskjutning från "byggnad bestående av ett rum" till någonting i stil med "större eller finare rum i en byggnad".

[Boreas]

Jovisst. Normal teori från 30-talet, troligen baserad på gustavianska tidens byggnadstekniska finesser, då sal-lungorna kom till Sverige. Men har den något belägg, som tål vatten? Och hur ställer du dej till invändingarna nämnt ovan?