Begreppet Uppsala

[AndreasE]

vemvet: Jag har ett drag åt det ironiska hållet när jag borde vara tydligare. Allt viktigt som har hänt under järnåldern i Skandinavien har hänt i Uppsala;-)

Thomas I

Vilket ingen har påstått. Den här besattheten och martyrkomplexet gentemot GU börjar verkligen bli tröttsam.

[Frågvis Amatör]

Andreas , lyft ögonen söderut. Du har snäva referensramar!

Ingen har väl någonsin påstått att det bedrevs myntning i GU? Vad är det du försöker säga?
Och vad försök du säga med din kommentar om borgar? Det finns ingenting som generellt kopplar samman borgar med centralmakt under vikingatid. Borgen i Birka är faktiskt den enda kända vikingatiden borgen på det svenska fastlandet. Mycket få centralplatser från yngre järnålder i Skandinavien har en borg (kan någon komma på någon annan än Birka och trelleborgarna?).

Thomas I

[AndreasE]

Andreas , lyft ögonen söderut. Du har snäva referensramar!

Thomas I

Vad försöker du säga? Var inte så otydlig.

Mina referensramar är de inget fel på. Har kandidatexamen i antikens kultur och skrev min master om Västergötland. Är på intet sätt så Mälardalen-fokuserad som du verkar tro.

[Boreas]

)

Finns det någon av de mer vanliga efterlederna som INTE kan kopplas till några kultnamn?

Givetvis.

Förled som Upp- och Ner-, Övre och Nedre, Inre- och Yttre- är inget annat än riktgivande. Här får alltså ligga en logisk mening i begreppen, relaterad till geografi och topografi.

Sen kan prefixet med tiden få en kulturell betydelse och politisk mening, vilket kan upphöja ett namns status. Upp-åkra tycks vara ett sådant exempel, till skillnad från Ovanåker och Ytteråker.

Suffixet i fråga (åkra) har häller ingen kultisk innebörd - i sej själv. Men i historiens lopp har Uppåkra hursomhälst fått ett kulturelt värde - i kraft av den position och förisamlingshus (hov) som där uppförts. I det samband uppstår möjligheten för en länk till det jordbrukskulturens kulturhistoriska centrum (Uppsala) och den politiska fusion mellan svear och götar, som efter folkvandringstid ledde till termen "Uppsala Öd".

Efterledet -tuna har ett topografisk utgångspunkt, men beror på en antromorf bearbetning. Tuna.namnen hör därmed till dom äldsta kulturuttryck vi har och signaliserar en plats som varit central i sin ort/område/härad - sen den gällande kulturens formationsfas. Tuna-orter och Bos-gårdar har gärna fått centrala funktioner inom sina häraden - likt "hembygdsgårdar". Det innebär dock inte att dom haft en "kultisk" funktion, men snarare att dom spelat en central roll i dåtidens sociala och politiska realiteter.

Annars har ju  -hov, -harg, -hult och -vi/-ve klara band till jernålderns helgade församlingsplatser.  I den förbindelsse får man kanske fråga vad du lägger i uttrycket "kuiltisk".   

[Boreas]

Vad försöker du säga? Var inte så otydlig.

Mina referensramar är de inget fel på. Har kandidatexamen i antikens kultur och skrev min master om Västergötland. Är på intet sätt så Mälardalen-fokuserad som du verkar tro.

Snart har du väl material nog till en semesteruppgift om Emmaljunga - också...? 

[AndreasE]

?

[Yngwe]

Tuna-orter och Bos-gårdar har gärna fått centrala funktioner inom sina häraden - likt "hembygdsgårdar". Det innebär dock inte att dom haft en "kultisk" funktion, men snarare att dom spelat en central roll i dåtidens sociala och politiska realiteter.

Vad gäller bosgårdarna så tycker jag att deras lägen säger tillräckligt för att jag ska hålla med dig, även om jag tycker bygdegård är ett bättre utryck som ju också mycket väl motsvarar etymologin i bosgård. Tillsammans med traditionen med att hålla ting ger de en antydan om ett relativt kollektivt samhälle som gemensamt skapar s väl ekonomisk som juridisk trygghet.

[Skoglar]

Givetvis.

Förled som Upp- och Ner-, Övre och Nedre, Inre- och Yttre- är inget annat än riktgivande. Här får alltså ligga en logisk mening i begreppen, relaterad till geografi och topografi.

Sen kan prefixet med tiden få en kulturell betydelse och politisk mening, vilket kan upphöja ett namns status. Upp-åkra tycks vara ett sådant exempel, till skillnad från Ovanåker och Ytteråker.

Suffixet i fråga (åkra) har häller ingen kultisk innebörd - i sej själv. Men i historiens lopp har Uppåkra hursomhälst fått ett kulturelt värde - i kraft av den position och förisamlingshus (hov) som där uppförts. I det samband uppstår möjligheten för en länk till det jordbrukskulturens kulturhistoriska centrum (Uppsala) och den politiska fusion mellan svear och götar, som efter folkvandringstid ledde till termen "Uppsala Öd".

Efterledet -tuna har ett topografisk utgångspunkt, men beror på en antromorf bearbetning. Tuna.namnen hör därmed till dom äldsta kulturuttryck vi har och signaliserar en plats som varit central i sin ort/område/härad - sen den gällande kulturens formationsfas. Tuna-orter och Bos-gårdar har gärna fått centrala funktioner inom sina häraden - likt "hembygdsgårdar". Det innebär dock inte att dom haft en "kultisk" funktion, men snarare att dom spelat en central roll i dåtidens sociala och politiska realiteter.

Annars har ju  -hov, -harg, -hult och -vi/-ve klara band till jernålderns helgade församlingsplatser.  I den förbindelsse får man kanske fråga vad du lägger i uttrycket "kuiltisk".

Min fråga ställdes eftersom jag menar att det finns så många sammansatta varianter på ortnamn, så att alla eller nästan alla av de vanligaste efterlederna någonstans kan kopplas till ett gudanamn eller ett ord som kopplas till kult (främst "Vi-").

För Tunanamn har vi tex Frötuna, Närtuna och Ul(l)tuna.
Efterleden "-åkra"? Vi har Fröåkra, Götåkra och kanske något till.
För "-torp" finns färre, men ändå t ex Odenstorp och Frötorp. Men många torpnamn är medeltida och just "-torp" antyder att det ligger en bit från händelsernas centrum. Åtminstone när det först befolkas.

Det du skriver om Upp/Ner, Övre/Nedre etc. är precis så som jag tror att det är. Att försöka analysera dessa förleder sönder och samman leder ingenvart.

Sambandet mellan "Uppsala" och Uppåkra" är inte konstigare än att bägge orterna ligger "högre upp" (uppströms respektive högre höjd).
 

[Yngwe]

Problemet Skoglar är bara att Uppsala när det nämns först knappast ligget uppströms utan vid en vik (eller flera?)


Och åker återfinns ju i lika många varianter med gudanamn som något annat.  Dessutom finns det som självständigt namn.


Den tolkningen tu nämner om torp är väl lite förlegad. Är det inte så att bruket skiljer sig i landet och att i södra delen så är torpnamnen ofta gamla och ligger i bygdernas mitt.

[AndreasE]

Problemet Skoglar är bara att Uppsala när det nämns först knappast ligget uppströms utan vid en vik (eller flera?)

I vilken källa skulle det vara?

Den tolkningen tu nämner om torp är väl lite förlegad. Är det inte så att bruket skiljer sig i landet och att i södra delen så är torpnamnen ofta gamla och ligger i bygdernas mitt.

Nja, snarare så finns det två skikt av "torp", ett äldre från järnåldern, och ett yngre, från medeltiden och framåt. Det äldre är nog vanligare i södra Sverige. Det yngre förekommer i hela landet, och är betydligt talrikare än det äldre. I områden där båda förekommer måste man alltså försöka skilja på de två olika typerna av torp-namn.

[Yngwe]

I vilken källa skulle det vara?

Nja, snarare så finns det två skikt av "torp", ett äldre från järnåldern, och ett yngre, från medeltiden och framåt. Det äldre är nog vanligare i södra Sverige. Det yngre förekommer i hela landet, och är betydligt talrikare än det äldre. I områden där båda förekommer måste man alltså försöka skilja på de två olika typerna av torp-namn.

Jag tänker på Sparlösa-stenen. Det är givetvis så att jag inte har några exakta uppgifter men ungefärliga data kan ses i tidigare redovisade länkar.   Uppströms ån från Sala är överhuvud taget problematiskt då närmsta vägen mellan Sala och Uppsala inte går längs med ån.  Det är överhuvud taget svårt för mig att se Gamla Uppsala som en sekundär bebyggelse vilket det måste vara om Upp geografiskt refererar till Sala.




Angående torp så håller jag med. Jag uttryckte mig lite för förenklat. Poängen var att i framförallt söder så är vissa torpnamn betydligt äldre än medeltid

[AndreasE]

Var på Sparlösastenen står det att Uppsala ligger vid en vik?

Nu ligger ju Uppsala uppströks om en vik, Ekoln, vilken dessutom gick längre norrut under äldre järnålder (om än inte upp till Uppsala).

När det gäller namnet Uppsala så är det ju som tidigare diskuterats svårtolkat. "Upp" kan relatera till Sala, vilket är en vanlig teori. Det kan även referera bebyggelsens läge i terrängen (framför allt norrifrån ligger Uppsala markant högre än den omgivande jordbruksmarken, vilket alla som stått på södra platån och tittat ut över Samnans dalgång kan intyga).

När det gäller Sala så är det svårt att sägs om Uppsala skulle kunna vara sekundärt, då Sala är i stort sett helt okänt rent arkeologiskt. Vi vet att området har haft en intressant fornlämningsmiljö (med bland annat en storhög ungefär där stadsbiblioteket ligger idag), men i stort sett allt har förstörts utan arkeologiska insatser när Uppsala expanderade.

Att Fyrisån inte är närmaste vägen från Sala till Uppsala ser jag inte som ett problem med den teorin. Om Uppsala namngetts i relation till Sala så skulle jag tro att det måste skett senast under romersk järnålder. Som det ser ut just nu verkar landvägen (dagens Vattholmavägen) etablerats på 500-talet eller 600-talet. Innan dess kan nog ån eller grusåsen varit den vanligaste vägen mellan Sala och Uppsala.

Men jag håller med om att det är svårt att tro att Uppsala skulle vara en sekundär bebyggelse. Om namnet relaterar till Sala så tror jag inte att det  behöver betyda att Uppsala var en sekundär bebyggelse till Sala, utan snarare att Sala kan ha haft en liknande funktion eller bebyggelse som Uppsala men tidigare (kanske under förromersk järnålder?), och att när Uppsala utvecklades till en central bebyggelse så fick platsen ett namn som skiljde den från Sala. Men det är förstås enbart spekulationer. Sala verkar inte ha varit en lika monumental plats som Uppsala under yngre järnålder.

[Yngwe]

Det står nog inget sådant på Sparlösastenen, men om vi tittar på när den restes och tar aktuellt vattenstånd så är det nog gränsfall med att det ligger i en vik. Om vi antar att Uppsala inte bytt namn från tiden då högarna anläggs så börjar det dock bli rätt stor risk att viken nog når Sala iallafall.   Och som du säger så är byggden tidigt välbebyggd och det kan knappst antas ha funnits några större "tomma" områden mellan Sala och Gamla Uppsala.  Det är därför knappast troligt att man från Sala till Uppsala haft en naturlig väg längs ån.  Åstränder är ytterst sällan bra färdvägar, dom är blöta snåriga och i slättbygd oftast krokiga.  Givetvis kan man tänka sig färder på själva ån men jag platserna ligger ändå så nära att de borde relatera till varandra vädersträckmässigt eller som du säger höjdmässigt.  Trots att vattenlederna varit viktiga färdvägar verkar det trots allt vara relativt ovanligt men uppströms-angivelser för ortsnamn och jag kan inte komma på en enda på rak arm som använder termen Upp.

[Skoglar]

Min gissning är att stora delar av dagens Uppsala Centrum var en sjövik eller rejält sankt under tidig järnålder. Landlinjen i centrum ligger 5-10 m ö h öster om Fyrisån, bort till gamla E4-an ungefär.

Landlinjen runt GU (och då menar jag de lägre partierna, inte högarnas toppar eller åsen norrut) ligger högre, på 19-24 m ö h. Så GU har legat vid en å, inte vid en sjövik, sedan bronsåldern någon gång.

Vidare tror jag att Uppsala kan ha varit sekundärt, åtminstone i ett första skede. Det bör ha funnits ett "nedre" Sala, kanske nere vid sjöviken och därför behövdes ett "Upp" för att beskrivna Sala som låg uppströms.

"Sala" är inte helt säkert tolkat, men en möjlig uppfattning är att det betyder "boningarna, bostäderna". Om det förhåller sig på det viset, fanns det nog drivor av "sala"-namn under järnåldern...

Kanske betyder namnet bara "boningarna uppströms" utan att det bör, eller ens kan, kopplas ihop med ett specifikt "Nedersala".

Det nedre Sala skulle kunna vara Vaksala, eller Sala backe, även om det har tolkats som ett "vax"+"hald" och inte egentligen Sala. Eller så är det en annan bosättning längre ner, i eller nära dagens centrala Uppsala. Men om det "nedre" Sala bytte namn för 1000 år sedan eller längre tillbaka, så kan det vara oklokt att leta efter det på mer avlägsna platser.

Men kopplingen till staden med känd silvergruva förstår jag inte alls logiken bakom??

[Yngwe]

När jag skriver Sala här avser jag den förvunna byn i Vaksala socken.

[AndreasE]

Det står nog inget sådant på Sparlösastenen, men om vi tittar på när den restes och tar aktuellt vattenstånd så är det nog gränsfall med att det ligger i en vik. Om vi antar att Uppsala inte bytt namn från tiden då högarna anläggs så börjar det dock bli rätt stor risk att viken nog når Sala iallafall.   Och som du säger så är byggden tidigt välbebyggd och det kan knappst antas ha funnits några större "tomma" områden mellan Sala och Gamla Uppsala.  Det är därför knappast troligt att man från Sala till Uppsala haft en naturlig väg längs ån.  Åstränder är ytterst sällan bra färdvägar, dom är blöta snåriga och i slättbygd oftast krokiga.  Givetvis kan man tänka sig färder på själva ån men jag platserna ligger ändå så nära att de borde relatera till varandra vädersträckmässigt eller som du säger höjdmässigt.  Trots att vattenlederna varit viktiga färdvägar verkar det trots allt vara relativt ovanligt men uppströms-angivelser för ortsnamn och jag kan inte komma på en enda på rak arm som använder termen Upp.

Uppsala har inte legat i en vik sedan bronsåldern. Sala (alltså Sala backe) låg däremot i närheten av Ekoln under äldre järnålder.

Området mellan Uppsala och Östra Aros (eller snarare de olika byar som låg på platsen för Östra Aros) är i stort sett tomt på bebyggelse. Detta tyder på att Uppsalas stora jordegendomar etablerats tidigt, och att man haft förmågan att förhindra bebyggelse på de stora ängar som ligger söder om Uppsala. Det har legat en sjö i detta område, och när denna sjö blev till större och större strandängar och sedan jordbruksmark har den troligtvis på en gång tagits i anspråk till betesmark och åker under Uppsala.

Under äldre järnålder/romersk järnålder var nog grusåsen eller själva ån de bästa sätten att ta sig till Uppsala från åmynningen vid Ekoln.

"Sala" är inte helt säkert tolkat, men en möjlig uppfattning är att det betyder "boningarna, bostäderna". Om det förhåller sig på det viset, fanns det nog drivor av "sala"-namn under järnåldern...

Nja, "Sala" anses väl snarare betyda någonting i stil med "byggnad med ett rum", på platser som Uppsala då syftande på hallbyggnader. Därför är de inte så vanliga, då hallar inte fanns på varje gård.
Vissa forskare tror dock att ordet kan ha sitt ursprung i ett ord för enkla jordbruksbyggnader som enbart bestod av ett rum, varav vissa av de allra äldsta "sala" skulle kunna beteckna enklare perifera lägen inom en större gård. Denna betydelse kan sedan förts över till hallbyggnaderna.

Men kopplingen till staden med känd silvergruva förstår jag inte alls logiken bakom??

Det är Sala backe vi talar om, vilket är en stadsdel som ligger på platsen för en by som hette Sala på medeltiden. Alltså inte staden Sala.

[Yngwe]

Överens då om vikens utbredning. Det är då svårt att se att Uppsala skulle utmärkas av att det ligger uppströms. särskilt som avståndet är nästan 4 gånger så långt om man ska följa ån.  Även om området är obebyggt så är det nog inte tomt i den meningen att det inte nyttjas frekvent och det kan antas naturligt att repsektive plats bruksstigar sammanfaller till del.






Den här förklaringen på de lantliga sala känns rätt konstruerad. Jag har inte sett några belägg för den alls. Är det inte en förklaring man bara dragit till med?

[Carl Thomas]

Det finns många olika stavningar av namnet Uppsala, (eller stavningar som man velat tolka till Uppsala).
 Oavsett om det är rätt eller fel tolkning kan vi ju resonera om dessa namn, hur de akrivs, deras innebörd, osv.

Äldsta namnet är ju Sparlösa stenens "Upsal" från 800 talet.
Skånska runstenarnas ":up:salum" från 900 talet.
Adam med "ubsola" som namn på templet på 1000 talet. Ubsola är skrivit på latin, men ett "a" på slutet anger pluralform.

Upsal är fornnordiska, singular
Up: Salum är fornnordiska och plural, dessutom skrivs namnet som två ord. Varför skrivs namnet så?
Ubsola är ett tempel som mycket väl kan ligga i Ub Salum eller Upsal.

Två av namnen är alltså pluralform, ett namn, det äldsta, är singular.

Fyrisån hette troligen Salaån under den tid GU namngavs. Upp Sala kan vara en lägsbeskriving på en ort uppströms Salaån. Lägesbeskrivningen kan ha blivit ortens namn?

Pluralformen som används pekar mot flera "salar" vilket är intressant. Namnet kan alltså peka ut ett religiöst centrum med t.ex. Ett tempel med flera salar, eller byggnader med salar runt templet.

Snorre använder namnet "upsalir" i ynglingasagan. upsalir är plural, alltså "Uppsalar". Samma namn, Upsalir, används i Upplandslagen 1296.

Alltså, upplänningarna sjölva skrev upsalir, Uppsalarna, 1196. De om några borde vi kunna lita på när de namnger GU, eller?

Alltså, Uppsalarna, flertal i salar verkar dominera i de olika namnen.

Kan Adams tempel (Hov) med namn Ubsola, med flera stora salar, ha glidit över till ett ortsnamn med åren?

Upsal från 800 talet kan ju också vara ett namn på Adams tempel - fast på 800 talet när templet var mindre och bara bestod av 1 sal?  Senare, när templet byggts utt rill ett religiöst centrum med flera salar ändrades namnet till Upsalir?

Kan vi alltså använde de olika namnen, ca 15 st om jag minns rätt, till att se en utveckling i GU, ennutvexkling som även förändrat namnet på GU genom seklerna fram tills dess att namnet Uppsala klickade fast under medeltiden?

Thomas

[Skoglar]

Överens då om vikens utbredning. Det är då svårt att se att Uppsala skulle utmärkas av att det ligger uppströms. särskilt som avståndet är nästan 4 gånger så långt om man ska följa ån.  Även om området är obebyggt så är det nog inte tomt i den meningen att det inte nyttjas frekvent och det kan antas naturligt att repsektive plats bruksstigar sammanfaller till del.

Eller så betyder det bara "boningarna lite längre upp". Ju äldre namn, desto större anledning är det att tro att namnen är mer eller mindre spontant uppkomna.

Den här förklaringen på de lantliga sala känns rätt konstruerad. Jag har inte sett några belägg för den alls. Är det inte en förklaring man bara dragit till med?

Vi har som bekant gott om exempel på väderstrecksbyar i landet (Norrby, Mäl(Medel)by, Söderby etc.)
Ofta ligger de nära varandra, men ibland finns det bara en by i trakten. Den andra byn eller de andra byarna har försvunnit eller har bytt namn, men vi vet inte. Vi har inga belägg. Är det då "konstruerat" eller är det ett exempel på logisk slutledning att anta att det (som exempel) ett stycke söder om ett ensamt Norrby har funnits ett Söderby?

Jag tror alltså att om det finns ett "Upp" så kan det finnas ett "Ner". Det kan vara uttryckligt, som i Övre och Nedre Soppero, eller underförstått som i Uppgränna och i Gränna.

Är det mer eller mindre "konstruerat" att göra ett sådant antagande än att koppla samman silvergruve-Sala med Uppsala?

[Skoglar]

Pluralformen som används pekar mot flera "salar" vilket är intressant. Namnet kan alltså peka ut ett religiöst centrum med t.ex. Ett tempel med flera salar, eller byggnader med salar runt templet.

Det finns alltså en hel del ortnamnsforskare som menar att "-sala" kan betyda något i stil med boningar, bodar, bebyggelse, alltså byggnader som inte alls har något att göra med våra associationer av vad en "sal" är.

Men ändå bygger du ditt resonemang som om det funnes en bombsäker tolkning av "sala" i betydelsen "festsalar" eller "tempelsalar"?

Jag tror att det som du är ute efter antagligen kallades "hall" på fornsvenska. "Valhall" kanske klingar bekant?

Hade ärkebispen suttit i Upphalla, hade jag antagligen inte argumenterat emot, men det gör han inte.