Författare Ämne: Begreppet Uppsala  (läst 588789 gånger)

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1000 skrivet: april 10, 2013, 08:47 »
Yngwe, före Uppåkra fanns naturligtvis inte Uppåkra, det var inte ens sannolikt att något Uppåkra skulle finnas.

Först när man fann Uppåkra blev Uppåkra en sanning eftersom det faktiskt fanns i verkligheten.
 

Bara en stilla kommentar. Den som har visat intresse för Snorres olika alster (vilket av oklara skäl förefaller vara väldigt kontroversiellt), visste att han i *Egil Skallagrimssons saga skrev att Lund brann på 900-talet…  ::)
(*Det antas att Snorre var den som först nedtecknade sagan)

Helt riktigt. Men nu är det inte jag som har försökt bevisa någonting med hjälp av arkeologi, jag har inte alls försökt säga att Uppsala är ett funktionsbegrepp eftersom där finns arkeologi. Om du läser noga ser du att jag ställer en fråga om Uppsala kan vara ett sådant, jag påstår inte.   

Det som däremot påstås av vissa i tråden att de andra Uppsalorna saknar önskvärd arkeologi och därför nog inte kan vara ett funktionsbegrepp. Det påståendet är alltså fel. Det kan jag bevisa!!!  Jag har gång på gång i tråden påtalat detta, och ändå återkommer det. Du är ny i tråden och då har jag förståelse för att du vill pröva det igen, det får jag ha respekt för.

Men nu kan vi väl gå vidare? Vi kan väl anse det möjligt att Uppsala är ett funktionsbegrepp och diskutera för och emot det, och försöka göra det utan skygglapparna på?

Jag tror att det är fler än mig som är både nyfikna och fascinerade av ”begrepps-platserna”: Tuna, Harg, Rinke/Rickebyarna, Svennebyarna, Tegnebyarna, Husabyarna osv. Ämnet är helt klart intressant enligt min mening.
 
Så om du eller någon annan kan föra fram nya tankar som pekar i den riktningen så kommer jag att intresserat att ta del av dem. Det är - tror jag - ungefär det som Piankhy frågar efter ovan.

Men ”relativ närhet till gravfält” betraktar dock inte jag som nya tankar, eftersom det är mer regel än undantag.


Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1001 skrivet: april 10, 2013, 10:07 »
Så hur kan vi då veta vad det är om vi inte kan gå efter någon form av arkeologi? Finns det något annat som förenar Uppsalaplatserna? Läge i terräng? Låg de ovanför något?


Äntligen!  ;D


Jag har inget svar på frågan ännu, och kommer kanske aldrig få. Jag har börjat titta på det utifrån just höjdläge men som sagt, det är ett hästjobb. Det är också knepigt då ortsnamn halkar omkring lite i terrängen. Jag tror inte en enda av alla bebbyggelser med namn som slutar på sjö ligger i en sjö, och om Uppsalor också skulle ligga brevid eller nära något specifikt så blir det riktigt knepigt....
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1002 skrivet: april 10, 2013, 10:31 »
Så här skriver jag angående bevis
Jag förklarar igen men nu vill jag att du läser!!! . Jag påstår inte att Uppsala är ett funktionsbegrepp. Jag vill diskutera om det kan vara det. Sen urminnes tider har du försökt påvisa att det inte är troligt att det är det eftersom det saknas arkeologi av rätt sort.   Du provade i början med gravfält och inte minst med primärenheter och har sen glidit över mot arkeologi i allmänhet. En mall du lärt dig använda. Problemet är att du inte lärt dig när du kan använda mallar och därför blir de i det här fallet helt jäkla meningslösa. 

Förstår du resonemanget om jag säger att om du inte vet vad ett Uppsala är, så kan du inte heller säga hur arkeologin borde se ut. Och då kan du inte heller använda det befintliga arkeologiska materialet som referens.

Jag ska alltså inte ha fått lära mig hur jag ska använda mallar? Men du, som inte har 5 års arkeologistudierl bakom dig, vet alltså bättre.

Ok, jag brukar undvika att spela arkeolog-kortet här, men jag tänker göra det den här gången. Du Yngve visar med all tydlighet om och om igen att du inte vet särskilt mycket alls om arkeologisk metod, och dessutom gör du ständiga logiska felkopplingar som leder dig till ohållbara argument som att


Det enda vi kan säga om Uppsala är att det krävs mänsklig närvaro. Sådan har kan vi bevisa med hjälp av alla fornlämningar i närheten av en stor del av dom.

Vilket inte betyder någonting. Vad bevisar denna mänskliga närvaro? Vad har den med den ursprungliga frågeställningen att göra? Hur exakt visar mänsklig närvaro att Uppsala-orterna ingår i ett funktionsbegrepp eller ens att det är möjligt?

Närvaro av människor inom ett visst avstånd är inte bevis för någonting annat än närvaro av människor. Om vi är i södra och i mellersta Sverige är detta att förvänta i stort sett överallt. Du har alltså inte "bevisat" någonting genom att kolla på om det finns fornlämningar inom ett par km avstånd.

Det jag säger, och försök förstå vad jag skriver nu, är att om vi på något sätt ska försöka undersöka om det är sannolikt att Uppsala-orterna representerar en funktion under järnåldern, så måste vi titta på arkeologin. Det finns vad jag vet ingen annan metod att undersöka en sådan frågeställning på. Det första man tittar på då är förstås om dessa Uppsala generellt kan förmodas ha hög ålder, och alltså vara från järnåldern. En enkel genomgång av nutida bebyggelsetyp och läge, källäge och synlig fornlämningsmiljö har flera gånger om, utförd av två olika personer, visat att de allra flesta av dessa Uppsala-platser inte förefaller ha indikationer på särskilt hög ålder. De är till stor del torp eller sentida gårdar i oländiga lägen, med få eller inga synliga fornlämningar i omedelbar närhet, och relativt sena skriftliga belägg. Några undantag finns förstås, vilket är väntat. Mönstret är dock tydligt.

Vad betyder det här för hypotesen? Det betyder att antalet förhistoriska Uppsala, vilket var ett av de bärande argumenten i den hypotes som lades fram i första inlägget i den här tråden, har ifrågasatts starkt. Beläggen för att det finna många förhistoriska Uppsala har visat sig vara svaga. Bevisen tyder snarare på att majoriteten av Uppsala-orterna är senmedeltida eller yngre.


Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1003 skrivet: april 10, 2013, 10:32 »
Sen kommer vi till specifika arkeologiska lämningar. Om hypotesen stämmer, vad skulle vi kunna förvänta oss att hitta på en sådan "tempelplats"? Jag har upprepade gånger bett dig eller Carl Thomas ge er bild av vad man skulle förvänta sig att hitta, men ni har båda vägrat ge något svar, trots att det nog måste sägas ligga på den som lägger fram en hypotes att definiera vad man talar om och hur den skulle kunna yttra sig i det arkeologiska materialet. Eftersom att Adams berättelse om Uppsala uppenbarligen ligger till grund för hypotesen, samt Snorres och Ynglingatals omnämnanden av ett "Uppsala", där Uppsala uppenbarligen är en eller (då enligt teorin flera) platser av en viss dignitet, så provade jag om man tex kunde hitta några av de attribut som en sådan plats kan förväntas ha på dessa Uppsala. Större gravfält, husterasser, rika lösfynd. Tyvärr så kunde jag inte hitta några av dessa attribut på de platser jag undersökte, och Skoglar verkar ha kommit fram till samma resultat.

Det här vara bara en möjlig modell att titta på, och du är förstås välkommen att komma med en egen. Sammanlagt kan vi dock säga att antalet förhistoriska Uppsala förefaller vara lågt, och om det handlar om en funktion som tex tempel, så har det inte lämnat några spår i den synliga arkeologin eller källäget.

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1004 skrivet: april 10, 2013, 11:46 »


Du säger då att du inte ser någon arkeologi vid Uppsala-orterna Skoglar.   Jag måste starkt ifrågasätta detta.   Det du menar är möjligen att du inte hittar arkeologi just på det torp eller den gård som är utmärkt som Uppsala. Det må så vara.  Men jag har Uppsalor plottade i karta i Småland, Gotland Skåne, Halland, Bohusländ Värmland, Närke, Östergötland, Dalarna, Gästrikland samt övriga Norrland.  De ligger som ett lager över alla Gravfält registrerade i Fornsök.   Och det är faktiskt så att de flesta Uppsalor ligger relativt nära ett gravfält, alltså omkring en kilometer eller närmare.  Jag har inte lagt på övriga gravar såsom högar och stensättningar ännu, den överföringen ska jag göra senare, och jag vet att då kommer även Haurida sockens Uppsala hamna inom närhet, det är en dryg km över sjön Ruppen (Notera gärna att på andra sidan kullen finns ett Harg). Det är det Uppsala 25 km NÖ Huskvarna.

Tvivlar någon på mina uppgifter så kan man antingen välja att fortsätat tvivla, själv plotta alla i en egen karta, eller helt enkelt bara be mig om en kopia på filen. 


Eller så kan ni ta uppgiften för sann redan nu och spara er lite tid.

För vissa av landskapen har jag även inlagda Tuna-orter och Harg och Vi och Hov och Ting är på gång.  Så långt kan jag säga att även dessa ibland saknar arkeologi. Tuna och Hargnamn kan inte förklaras med religiositet, kyrkliga ägor eller studier vid universitet. Inte heller med Karlsborg-Stockholm-Sofiero-syndromet. Möjligen av enstaka nationalromantiker, men sådana var nog rätt ovanliga som torpare.


Sen, återigen, det är egentligen omöjligt att säga hur arkeologin ska se ut när man inte ens vet vad man letar efter.    Om arkeologer vore så fiffiga på att studera mönster så kan man undra varför man dröjde så länge med att avslöja Uppåkra.

Kommentar kring Uppsala/Rupphult, eftersom jag känner trakten väl: Vid Rupphult finns några fornlämningar/stensättningar, men knappast något utöver ordinarie för trakten. Området är högt beläget och en perifer trakt. Centralare delar bör sökas västerut, mot Ölmstad och Skärstad.
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1005 skrivet: april 10, 2013, 12:50 »
AndreaE, jag har flera gånger skrivit min uppfattning om en blotplats som Adam beskriver. Om en sådan verkligen existerat så skulle 72 kroppar av allt hankön hängas upp i en offerlund. Detta skulle då ha inträffat var nionde år. Bloten inträffade vid midvintern, dvs december månad. Liken blev djupfrysta snabbt och hängde kvar tills de föll ned av sig själva, dvs att de hängde där våren och troligtvis hela sommaren.

Ett antal ton kött avger en kraftig stank under föruttnelseprocessen och det lockar rovdjur till området samt fåglar. Fåglarna äter av köttet och deras träck kommer att mer eller mindre täcka marken runt offerlunden samt allt som finns på marken som hus, brunnar, tvätt på tork, osv. Jag tar upp enbart praktiska skäl men även skrock, övertro, tron på gengångare osv skall vägas in.

Offerlunden borde då ligga avsides på ett avstånd på som närmast 1-1.5 kilometer från boplatser, beteshagar, osv.

Offerlunden kan bestå enbart av ett antal träd kraftiga nog att bära upp tunga kroppar som hästar och oxar. Något mer behöver inte finnas på platsen.

Vad kan då finnas kvar på en sådan offerplats? Inte mycket som jag ser det. Benen försvinner på naturlig väg eftersom de ligger direkt på marken under träden. Tänder kan finnas kvar? Bloten utfördes var nionde år, 72 kroppars tänder blir en hel del tänder med tiden. Men tänder sitter i käkar av ben, förmodligen släpas dessa käkar bort av djur, så tänderna bör vara ganska utspridda i området runt en sådan offerlund. Likaså benen skulle jag tro.

Jag tror inte att det på eller invid offerlunden fanns någon byggnad, tempel eller annat. Denna byggnad skulle ju i så fall enbart utnyttjas var nionde år, och efter ett stort blot vara så förorenad av fågelträck att ingen cille vistas där, samt stanken av förruttnelseprocessen skulle göra vistelsen rejält obehgalig under hela sommarhalvåret.

Att hitta en sådan offeelund borde vara ytterst svårt, men där är ju du experten. Vad tror du att man kan hitta på en sådan plats efter 1000 år?

Jag vet hur ruttnande kroppar luktar (stinker) på även långa avstånd beeoende på väder och vind. Jag har många gånger sett hur marken runt ett kadaver är helt vit av fågelträck och hur vit marken blir där fåglar slår sig ned för att vila och smälta maten. Även direkt efter måltiden, när fåglar lyfter, släpper de träck. Det förorenar rejält.

Vad dessa platser hette eller kallades vet jag inte. Kanske var det Hov, Harg, eller Vi. Kanske var det Uppsala eller annat. Ingen av oss vet. Hur de var förlagda i naturen vet jag inte heller, men jag gissar att de låg synliga i terrängen eftersom det var meningen att de närvarande skulle kunna se vad som hände. En höjd, en kulle verkar troligt, men det kan lika gärna ligga i en dalgång med omgivande kullar där meningheten fanns och kunde titta på.

Om man tror att offerlundar även hade ett tempel i sin omedelbara närhet så kanske man kan finna lämningar av ett sådant tempels grundstenar? Spikar och kanske smidda prydnader också? Kanske är den bästa indikatiner på en offerlund att det inte finns en enda fornlämning eller husgrund i närheten på en kilometers avstånd?

Vi har enbart Adam som källa för blot vart nionde år samt offer av allt mankön, 72 kroppar upphängda i en offerlund. Frågan är hur tillförlitlig Adam är om detta, eller, om detta har tillförts senare i någon av avskriterna?

Någonstans tycker jag att detta blot borde vara så "stort" och betydelsefullt att det borde nämnas i någon av sagorna, men det nämns inte någonstans.

Jag har sett ett antal Samiska offerplatsee med kvarliggande ben, horn och offergåvor. Som amatör bedömmer jag dem som mycket gamla. Men, dessa låg i en arktisk miljö och där bevaras ben osv bättre än i varmare och fuktigare klimat.

Thomas

Historia är färskvara.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1006 skrivet: april 10, 2013, 12:55 »

AndreasE


Jag tycker verkligen du ska läsa igen vad som skrivs. För det är helt uppenbart att du inte förstått det.


Det som jag bevisat är att Uppsalorna överlag ligger en i en byggd som varit bebodd under den tid Uppsala skulle kunna vara en funktion. Det har jag gjort eftersom flera, bl.a. du påpekat motsatsen.


Jag förstår mycket väl varför du letar efter husterasser, större gravfält och rika fynd. Det är för att så ser Uppsala ut för dig och du antar då att det är den mallen du ska använda. Det dumma i det är att vare sig gravfält, husterasser eller rika fynd kan sägas vara en indikator för Uppsalor om de skulle ha en funktion.  Här hjälper dina 5 år av studier dig tydligen inte att undvika att skapa en helt egen association. Eller möjligen någon annans som du väljer att använda. I båda fallen är den i vilket fall skapad, för det finns ingenting hos Snorre och ingenting hos Adam som associerar dessa till Uppsalas funktion.


Du spelar ett svagt kort AndreasE.  Så höga är inte antagningspoängen, och så obefläckad är inte utbildningen att den per automatik ger dig några ess på hand.  Dessutom, det här handlar inte om något specifikt arkeologiskt, det handlar om analys och härledning, och där har jag nog väl så god utbildning som du, och dessutom en massa års praktisk erfarenhet.  Så det ser ut som du slänger en klöver-nia på bordet och helt missar att det är hjärter som spelas.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1007 skrivet: april 10, 2013, 13:08 »
Kommentar kring Uppsala/Rupphult, eftersom jag känner trakten väl: Vid Rupphult finns några fornlämningar/stensättningar, men knappast något utöver ordinarie för trakten. Området är högt beläget och en perifer trakt. Centralare delar bör sökas västerut, mot Ölmstad och Skärstad.


Trevligt att du är hemma i trakten, då kanske vi setts någon gång i skogarna där!


Helt riktigt, det är en helt klart perifier plats. Det är svårt att se något centralt över det. Möjligen tror jag att det kan ha gått en förbindelseväg mellan Haurida-trakten och Skärstadalen just där, men det är inte mer än en gissning.

Men lek med tanken att manvill se midvinterns första soluppgång just när dagen gryr. Vad är då problemet om man bor i Skärstad? Eftersom du har lokalkännedom så tror jag du har svaret i samma stund du läser frågan.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Adils

  • Veteran
  • Antal inlägg: 802
  • Arkeolog, konstvetare, poet, konstnär och musiker
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1008 skrivet: april 10, 2013, 13:09 »
Med fosfatkartering skulle det inte vara omöjligt att hitta en sådan plats/aktivitetsyta.
Hell thir regin donaraz!

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1009 skrivet: april 10, 2013, 13:09 »
AndreaE, jag har flera gånger skrivit min uppfattning om en blotplats som Adam beskriver. Om en sådan verkligen existerat så skulle 72 kroppar av allt hankön hängas upp i en offerlund. Detta skulle då ha inträffat var nionde år. Bloten inträffade vid midvintern, dvs december månad. Liken blev djupfrysta snabbt och hängde kvar tills de föll ned av sig själva, dvs att de hängde där våren och troligtvis hela sommaren.

Bara några snabba tankar
Vet inte att någon har sagt att templet (eller vad det nu var) endast användes vart nionde år. Det var den stora blotningen som ägde rum då. Nio år - jag tänker på Angantyr som hängde i nio dagar och nio nätter (vilken är en ren spekulation och inget jag ens vill försöka belägga  ;D).

Vad vi däremot vet är att den katolska kyrkan gillade idén att bygga de första kyrkorna rakt ovanpå förkristna helgedomar. VI har sett det i Norden (t ex Frösö Kyrka) och i Latinamerika (finns en kyrka byggd ovanpå en Mayapyramid).
Det gör att platsen rakt under GU kyrka inte utan vidare kan räknas bort som plats för ett tempel (eller offerlund).

Näsan vänjer sig vid odörer, och vi ska inte utgå från att vi med våra kräsmagade referenspunkter direkt kan bedöma gamla tiders luktsinne. Långt in i historisk tid hade makten inga problem med att hänga och stegla förbrytare, ibland många på samma ställe, i eller helt nära städer och byar där folk levde.
I t ex Venedig hängde man folk på Marcusplatsen, invid det berömda San Marco-lejon som är beklottrat av Miklagårdsväringar. Inte såå kul i det klimatet.

Slutligen, som du också är inne på, hur trovärdig är Adam? Det ligger nog i sakens natur att han inte direkt underdriver när han ska beskriva förskräckligheten i hedningarnas livsföring.

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1010 skrivet: april 10, 2013, 13:19 »
Det som jag bevisat är att Uppsalorna överlag ligger en i en byggd som varit bebodd under den tid Uppsala skulle kunna vara en funktion. Det har jag gjort eftersom flera, bl.a. du påpekat motsatsen.

Jag tror att man skulle kunna byta ut ordet "Uppsalorna" i den meningen och ersätta det med t ex "Statoilmackarna" utan att den skulle minska i trovärdighet.

Visst finns det säkert Statoilmackar vilka ligger i fornfyndstomma trakter, men de flesta ligger nog ganska nära gamla lämningar...

Utloggad Vetgirig

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 470
  • Skåning, naturaliserad Norrlänning, orienterare
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1011 skrivet: april 10, 2013, 13:23 »
Gamla Uppsala skall kanske ses som en tätort och politisk anläggning för en makthavande ätt och det ting denna ätt använde i politiken. gamla Uppsala kyrka behöver ju bara ha varit maktens privata kyrka. Kanske detta var det ursprungliga Sigtuna?

Rakt söder om (vill jag minnas) GU anläggningarna, så ligger Uppsala Domkyrka. Den ligger nedanför borgkullen och med god vilja, så skulle branten kunna ses som en "amfieteater". Är det snarare här det kultiska Uppsala fanns och anledningen till att domkyrkan och Trefaldighetskyrkan (ev f d domkyrka) hamnade just där, inom området för den gamla kultplatsen. Vad jag noterat är att en del arkeologer har intresserat sig för området runt domkyrkan etc med denna motivering i bakgrunden. kanske hade Rudbeckius rätt i alla fall, i varje fall om denna del. Omdöpningen av ån är förståss en förfalskning.
Amatör! Skåning i Norrland!

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1012 skrivet: april 10, 2013, 13:40 »
Jag tror att man skulle kunna byta ut ordet "Uppsalorna" i den meningen och ersätta det med t ex "Statoilmackarna" utan att den skulle minska i trovärdighet.

Visst finns det säkert Statoilmackar vilka ligger i fornfyndstomma trakter, men de flesta ligger nog ganska nära gamla lämningar...


Helt säkert, men det var du som påstod att Uppsalorna saknade arkeologi, inte jag.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Skoglar

  • Veteran
  • Antal inlägg: 945
  • Amatör utan skolning
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1013 skrivet: april 10, 2013, 13:42 »

Helt säkert, men det var du som påstod att Uppsalorna saknade arkeologi, inte jag.

Jag ville bara tillföra debatten nytt bränsle...  ;D

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1014 skrivet: april 10, 2013, 13:43 »
Jag ville bara tillföra debatten nytt bränsle...  ;D


Det är bra det.  ;D
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Piankhy

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 463
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1015 skrivet: april 10, 2013, 13:53 »
AndreaE, jag har flera gånger skrivit min uppfattning om en blotplats som Adam beskriver. Om en sådan verkligen existerat så skulle 72 kroppar av allt hankön hängas upp i en offerlund. Detta skulle då ha inträffat var nionde år. Bloten inträffade vid midvintern, dvs december månad. Liken blev djupfrysta snabbt och hängde kvar tills de föll ned av sig själva, dvs att de hängde där våren och troligtvis hela sommaren.

Ett antal ton kött avger en kraftig stank under föruttnelseprocessen och det lockar rovdjur till området samt fåglar. Fåglarna äter av köttet och deras träck kommer att mer eller mindre täcka marken runt offerlunden samt allt som finns på marken som hus, brunnar, tvätt på tork, osv. Jag tar upp enbart praktiska skäl men även skrock, övertro, tron på gengångare osv skall vägas in.

Offerlunden borde då ligga avsides på ett avstånd på som närmast 1-1.5 kilometer från boplatser, beteshagar, osv.


Går man utomlands kan man se att offerplatser kunde ligga väldigt centralt. Så t ex offrades männsikor vid ett stort tempel mitt inne i Aztekernas huvudstad Tenochtitlan (nuv Mexico City). Och där lär man ha offrat människor i hundratals, ja tusentals. Så offerplatser behöver med nödvändighet inte ligga långt borta från central bebyggelse.
Ju äldre desto bättre.

Utloggad stakodder

  • Veteran
  • Antal inlägg: 688
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1016 skrivet: april 10, 2013, 15:39 »

Trevligt att du är hemma i trakten, då kanske vi setts någon gång i skogarna där!


Helt riktigt, det är en helt klart perifier plats. Det är svårt att se något centralt över det. Möjligen tror jag att det kan ha gått en förbindelseväg mellan Haurida-trakten och Skärstadalen just där, men det är inte mer än en gissning.

Men lek med tanken att manvill se midvinterns första soluppgång just när dagen gryr. Vad är då problemet om man bor i Skärstad? Eftersom du har lokalkännedom så tror jag du har svaret i samma stund du läser frågan.

Ja, om du menar den djupa dalgången?

Sen kan ju nämnas ett Hov strax norr om Skärstad.
Jag vet var Grendels grotta ligger

Utloggad 123hopp

  • Stammis
  • Antal inlägg: 377
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1017 skrivet: april 10, 2013, 15:47 »
Orter anlagda under järnåldern kunde vara separerade några kilometer från närmsta gudinnornas och chthoniska krafters kultplats. Tidigare i bronsåldern det var andra bullar. Extrema exemplen av sista sort kommer från Grekland. Minoiska och mykenska palatser var byggda omkring "ingångar till Undervärlden" ( Se t ex myten om Herakles stridande i Pylos om kor - fruktbarhetens symbol också i Rigveda. Även hela städer var byggda omkring  chthoniska heligheter som t.ex. Hermione, Chaironeia, etc. Om dem sade grannarna att de behövde inte lägga obolen för Charon i munnen på dem döda, eftersom de bodde så nära Hades, på andra sidan av Acheron eller Styx.

Jag känner några herrgårdar omkring Stockholm där gravplatser ligger bortom vatten, gärna flytande. Så är det t ex med Bo herrgård i Nacka, som har sin gravplats på andra sidan av Baggensstäket. Kumla gård vid Drevviken har sin gravplats på andra sidan av närmsta viken. Nacka herrgård har sina äldsta gravar några kilometer bort i Hellasgården, på andra sidan av Nacka ån, etc. Denna topografin vittnar att det gällde att hålla andarna borta from dem levandes värld. När tron i att Livet föds från Döden försvann, hjälpen av förfäder i att maximera fruktbarheten var inte längre önskad.

Hur var det då i GU; var nånstans finns platsen för Disating och blev de döda begravda på andra sidan "Fyrisån"
eller något kärr?

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1018 skrivet: april 10, 2013, 18:09 »
Ja, om du menar den djupa dalgången?

Sen kan ju nämnas ett Hov strax norr om Skärstad.


Ja. därifrån ser man ingen gryning. Man måste upp på höjden, och då  kan man hamna  i närheten av Uppsala.

Ja, och ett Harget, men det är lika komplicerat som Uppsala tror jag. Men Vista har vi iallafall.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Carl Thomas

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 876
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #1019 skrivet: april 10, 2013, 19:23 »
Att ha ihjäl människor är människor experter på. Avrättningar kan naturligtvis utföras var som helst, ju fler som såg på dess bättre enligt den tidens synsätt. Alltså kunde avrättningar ske på stadens torg. Men vår diskussion rörde en offerlund dör offren hängdes upp till förruttnelse. Har vi något missförstånd så till vida att du tror att offren hängdes och avled under hängningen? För mig innebär en offerlund att man hängde upp liken efter avrättningen. Ungefär som man dörr i tiden kunde avrätta en person och senare lade upp personen på stegel.

Avrättningen kunde alltså ske i eller utanför ett tempel några kilometer därifrån, sedan fraktades kropparna till offerlunden och hängdes upp där  för naaturlig destruktion. Offren begravdes alltså inte, de hängdes upp istället.

Avrättningsplatser finns det gott om även i vårt land. De låg nästan alltid en bit bort från där folk bodde, men kan även förekomma inne i städer. Dock fraktades liken bort efter avrättningen. Jag vet ingen aveättningsplats i vårt land där liken lämnades att ruttna på platsen . Man kunde lämna en person hängande ett eller ett par dygn, men sedan skars den hängde ned och begravdes.

Lik som ruttnar inte bara luktar mycket illa, de  kan även sprida sjukdomar samt de drar till sig oönskade rovdjur som man helst inte vill ha i sin närhet eftersom man dels hade tamdjur, dels upplevde obehag om större rovdjur uppehöll sig där man bodde.

Thomas
Historia är färskvara.