AndreasE, jag jämförde Ekornavallen med GU:s blotplats - om nu två blotplatser kan jämföras med varandra – och meningen var att förlägga den blotplats som förmodligen fanns intill GU en bit bort från bostäderna av sanitära skäl. Jag skiljer alltså på Hov - och blotplats/offerlund - och jag anser att de låg åtskilda.
Thomas I kommentar kanske är väldigt klok. Kanske både blotplatsen, och GU, hade samma namn?
Jag blir lite förvånad eftersom du nämner att vår kunskap om Ekornavallen är begränsad - hur vet du då att den inte har använts kontinuerligt – du föreslår ”återbruk” under vissa perioder – och att man då lockades dit igen av dess monumentala gravar? Jag får inte riktigt ihop den beskrivningen.
Din förklaring över personliga relationer mellan Rudbeck och prästen som argument för vem som grävde brunnen känns något krystad, du säger att det inte är underligt att brunnen aldrig innehållit vatten… att nästan inga brunnar gav vatten någon längre tid… att brunnen feltolkats på 1900 talet… jag kan ju då bara konstatera på din beskrivning att GU:s befolkning borde varit en mycket törstig befolkning med få tvättmöjligheter och dålig hygien – varför bodde de kvar där - om de hade så stora problem med vattenförsörjningen?
Att gräva brunnar i sandåsar brukar aldrig vara lönande eftersom man gräver i sand – uppe på åsar – högt ovanför grundvattennivån - och sand är mycket sällan vattenförande uppe på åsar. Måste brunnen absolut grävas i sand uppe på en hög ås så måste den alltså grävas så djup att den kommer ned under grundvattennivån – och den måste då brädfodras hela vägen ned genom sandlagret. Den upphittade brunnen gick aldrig ned genom sandlagret – och man kunde konstatera att den aldrig hade haft något vatten i sig. Grävd ca 1651, upphittad senare – och användes som bevis av Rudbeck för att GU verkligen var ”Adams Uppsala”.
Nu säger du också att Salaån inte hette Salaån i hela sin sträckning förbi GU… Du menar kanske att någon liten bit faktiskt har kunnat, möjligtvis, eventuellt, kanske heta - Fyrisån?

Därmed skulle då Fyrisvallarna vara säkrade invid GU?
Om GU finns det inte en enda källa om vi skall vara absolut ärliga. Adam skrev, som första person, 1176, att det finns ett tempel som heter Ubsal och att det inte ligger långt från Situn. Det är den enda källa vi har – och han nämner inte ens ett Uppsala, bara ett tempel som bär det namnet.
Ekornavallen har precis lika många historiska källor. Det hela handlar om historieskrivning och fokusering – och vad vi människor vill och önskar att GU skall vara. GU är ett ståtligt gravfält där vi vet att det även bott människor, vilka de var, vilken uppgift de fyllde – vet vi ingenting om alls. Var det Kungar eller höga hedniska präster – eller prästinnor – vi kan bara gissa. Men vår kunskap ökar ju nu väsentligt i och med utgrävningarna.
Ekornavallen nämns inte i våra källor. Möjligtvis kan ” Lincorna Wallum” från VG lagen som Marty skrivit om vara Ekronavallen – är det så finns i alla fall 1 st källa från 1200 talet.
På Ekornavallen började människor begravas för snart 6.000 år sedan, alltså under yngre stenåldern, där finns bronsåldersgravar och järnåldersgravar – och man slutade att begrava folk där ungefär när man började begrava folk i GU. Ekornavallen nämns inte i vår historia eftersom vår historia varit fokuserad på Mälardalen. Båda platserna har alltså noll omnämnanden i våra källor, eller hur?
Thomas