i varje landskap var nionde år. Jag tror att det är så man skall se det eftersom landskapen var egna ”Riken”.
Det är också fullt möjligt att människooffer enbart utfördes i Mälardalen – men då måste vi fråga oss varför just där? Hade då folket i Mälardalen en egen variant av religionen - där människooffer ingick?
Sveaskolans grundbult är ju att Svear (och en Sveakung) boende i Folklanden/Uppsala styrde över hela dåvarande Sverige. Denna grundsyn fick konsekvenser när man skulle beskriva t.ex. midvinterblotet. Alla män i ”Riket” skulle närvara vid blotet – se min beskrivning ovan. Det är alltså en fullständig omöjlighet framtänkt av någon som totalt saknar erfarenhet av logistik och att transportera sig till fots vintertid. En ren skrivbordsprodukt enligt min uppfattning – och helt utan koppling till sagor, källor och fakta.
Blot utfördes regelbundet, troligtvis en bit från Kungsgårdarna - eller på speciella blotplatser inom ett landskap, eller, kanske till och med på flera olika blotplaster inom landskapen, det är den enda möjligheten jag kan se som skulle fungera praktiskt vintertid. Om så stora offer som Adam beskriver utfördes på varje blotplats vet ingen, vi kan bara spekulera – men jag tror inte att GU var unikt på något sätt. GU är bara den plats som beskrivits av Adam, mer än så tror jag inte att det är.
Detta gör inte GU mindre värt i mina ögon, snarare tvärtom. GU är en fin plats – och här bodde högst troligt Landskapskungen för Tiohundraland – och senare Kungen för alla Folkländerna, detta beskrivs bra i t.ex Ynglingasagan. Illråde var t.ex. Kung över enbart Tiohundraland innan han började ha ihjäl sina kollegor.
Blotet utfördes knappast intill där folk bodde. Jämför t.ex. Ekornavallen som var begravningsplats, och högst troligt även offerplats, i ca 4000 år. Det finns inte en boplats i närheten av Ekornavallen. Närmaste boplats ligger om jag minns rätt 1,5 kilometer därifrån. Med andra ord tror jag vi principiellt kan hitta blotplatser genom att konstatera ”fyndfattighet” en km runt omkring dem.
Ekornavallen är också en intressant plats. Där finns gravar från stenålder, bronsålder och järnålder och gravarna spänner över 4000 år. Ändå är Ekornavallen relativt okänd. I vår historia nämns inte ens Ekornavallen eftersom fokus ligger på GU - som inte ens är hälften så gammal. Nu menar jag inte att sätta dem mot varandra, GU var en stor plats i Mälardalen – och Ekornavallen var en stor plats i Götaländerna – mer än så är det inte. Inget motsats förhållande – bara två mycket unika platser i vårt land, var och en betydelsefull inom sina respektive närområden/landskap.
varje landskaps historia är unik fram till ca 1260, därefter är vår historia gemensam.
Thomas
[/quote]
I Gudhem står kyrkan och Klostret antagligen på samma plats som ev. salar och "tempel" kan ha stått. Gudhem ligger på högsta punkten i det böljande lanskapet. ca 100 meter norr om ligger nästa ås; det är på denna namnen "Stora Lunden" och "UnderLunden" återfinns. När man kommit på vägen från Varnhem mot Gudhem har man under de sista kilometrarna haft gravar vid sina sidor hela tiden. Sen har man passerat Lundarna varefter man kommit fram till en möjlig tempelplats(högsta punkten, kyrkplatsen, fyndtätaste). Fortsatte man sedan vägen förbi söderut kom man till Jettene med flera smedsfynd bl a från förromersk järnålder och även folkvandringstid. Gudhem är antagligen ett storgods där Gudhem är centrum med satteliter som Sätuna, Ö Tunhem, Jettene, Friggeråker (och kanske Uppsala)