Begreppet Uppsala

[Yngwe]

Hittar inte heller något om tempel, däremot en rysk källass som ger förklaringen Raum på tyska,  alltså motsvarande hall. Flera sidor anger även närmate förklaring som "övertäckt" eller "under tak" men genomgående hänvisas till just vestibul
 
Intressant är att samma ryska källa anger olika germanska språks former av Obizwa, och där den fornnordiska formen är "Ups".   

Tyvärr är den ryska källan bara en exelfil, säkert fylld med virus , så det går inte att värdera den alls...

[AndreasE]

Eftersom att gotiska var ett östgermanskt språk så har det ju hur många etymologiska rötter gemensamt med de andra germanska språken som helst. Redan i det rekonstruerade PIE så betyder tex upo "uppåt" enligt den ordbok jag länkade till tidigare.

[Yngwe]

Men visst är det intressant med Ups,     Ups-ala blir ju en intressant kombination.  Det finns ju också flera platser som heter Uppsa.

[Castor]

Uppsa kulle. Finns det fler Uppsa?

Uppsa kulle vid Runnviken i Sörmland ligger i ett högintressant område med bland annat runstenarna i Aspa och bland de högsta medeltida kyrktätheterna i Svealand.

[Yngwe]

Jag vet nästan bestämt att jag stött på fler på SOFI, men jag har ingen notering på var.  Ska försöka hitta på det igen, men tills dess backar jag tillbaka till att det åtminstone finns ett Uppsa

[Castor]

Tidigare i denna tråd nämndes Klintekongen eller Jætten Upsal på Möns Klint.

På Østmøn herskede Jætten Upsal, som havde skaffet sig en sådan æresfrygt blandt befolkningen, at
gamle folk på Østmøn endnu ved at fortælle, at deres fædre – som det vel har været skik fra Arrilds tid –
efterlod det bedste havreneg på marken, for at Upsal-Jættens hest ikke skulle trampe deres sæd ned, når
han red omkring på landet, eller for at formilde ham, så han ikke gjorde dem anden skade.

Myters ålder är svåra att fastställa. Men kanske Upsal är en gammal numera försvunnen toponym på Möns Klint som har överförts till en mytisk kung.

[Frågvis Amatör]

Nu är detta en tråd som är svår att överblicka men jag undrar över dateringen av namnet Uppsala på platsen för nuvarande "Gamla Uppsala" och det omdöpta Östra Aros?

Jag är inte intresserad av när senare källor tidsmässigt nämner Uppsala i efterhand utan administrativa källor som gåvobrev, stadsprivillegier eller den katolska organisationen och så vidare.

Sjörupsstenen känner jag till så låt oss lämna runstenar som källor.

Ett sidospår är att det finns fler Aros än Östra Aros. Nuvarande Århus(Aros) och Trondheim(Nidaros). Har vi fler Aros och finns det en koppling mellan platserna?

Thomas I

[Marty]

- os betyder vid en å-mynning etc där man ofta placerade boplatser, Lödöse är exempelvis "Lödde - os". Vid nästa å-mynning i Göta Älv ligger "Os-backen". Det finns nog ingen annan koppling än placeringen vid en å-mynning.

Kanske mer spännande med "Upp". Skånes tyngsta ort Uppåkra, Uppland -Uppsala, Västergötland - Varnhem/Överbo.

Martin

[Frågvis Amatör]

Martin. Det finns platser vid åmynningar som inte heter eller hade namnet Aros. Kommer direkt att tänka på Halmstad, Lomma, Falkenberg, Simrishamn, Luntertun(Ängelholm).

Åhus bör nog stämma med ditt resonemang och läggas till på Aros-listan.

-akra tror jag att jag hittat en analys av tidigare som jag relaterade till i en kommentar. Källan är Fornvännen publikationerna och frågan om Uppåkra hette Lund tidigare.  Denna del av platsens namn pekar på helig åker.

Läs artikeln Uppåkra och Lund här.

http://fornvannen.se/pdf/2000talet/2002_289.pdf

Men Upp-delen är en intressant fråga.

Detta är dock ett sidospår från min huvudfråga.

Thomas I

[AndreasE]

Nu är detta en tråd som är svår att överblicka men jag undrar över dateringen av namnet Uppsala på platsen för nuvarande "Gamla Uppsala" och det omdöpta Östra Aros?

Jag är inte intresserad av när senare källor tidsmässigt nämner Uppsala i efterhand utan administrativa källor som gåvobrev, stadsprivillegier eller den katolska organisationen och så vidare.

Adam av Bremen berättar ju som bekant om Uppsala på 1070-talet.

Tyska källor från 1120/1130-talet berättar om en biskop Siward som fördrivits från sitt stift i Uppsala, varpå han tog sig till ett benediktinkloster nära Bremen, där han vigde ett kapell 1134. 

Det finns flera påvliga brev från när Uppsala blev ärkestift 1164, tex DS 50, DS 49

I ett påvligt brev från 1170-talet (DS 852) uppmanas kungen att återlämna några gods till ärkebiskopen i Uppsala som troligtvis hade dragits in efter att Sigtuna-stiftet lades ned.

Mot slutet av 1100-talet och framåt blir källorna till namnet många. De flesta är förstås knutna till kyrkan, och berättar saker som att ett domkapitel fanns i Uppsala senast 1188 och diverse gåvobrev i vilka flera olika gods ges till kyrkans och kanikernas underhåll.

Överflyttandet av ärkebiskopsätet och namnet är väl dokumenterat med ett antal både påvliga och kungliga brev från 1250-talet fram tills flytten av Eriksrelikerna och de i Gamla Uppsala begravda biskoparna år 1273.

[AndreasE]

Martin. Det finns platser vid åmynningar som inte heter eller hade namnet Aros. Kommer direkt att tänka på Halmstad, Lomma, Falkenberg, Simrishamn, Luntertun(Ängelholm).

Jag tror inte att någon påstått att alla platser som legat vid åmynningar heter någonting med -os eller -aros. Däremot så kan man nog säga att de som har sådana namn fått dem av samma geografiska anledning. Sen måste man ju även vara medveten om saker som tidsdjup osv. Tex kan "aros" haft en begränsad "produktionstid" då namn med de ledet skapades. 

[Frågvis Amatör]

AndreasE. De platser jag nämner som Lomma, Östra Aros, Århus är platser som fanns under järnåldern. Nidaros grundlades 997 av Olav Tryggvasson även om den hette Kaupang i början?

När blev Kaupang Nidaros?
Thomas I

[Marty]

Lödde-os, Lödöse anlades runt 1050, så vi denna tidpunkt var namnet aktivt. I området finns två ärldre Kaupang=Köpingar, Grön-köp och Gamla Köpingen. Gamla Köpingen är aktiv under 800-talet vilket bl a fynd av Dirhem-mynt visar. Lid-köping har dateringar från 1000-talet så bilden från min del av landet är inte entydig.

Marty

[Frågvis Amatör]

AndreasE. Tack för en tydlig redovisning.

Nästa fråga. Finns det en motsvarande datering av Gamla Uppsala dvs att platsen har haft namnet Uppsala bekräftat via samma administrativa källor som jag nämnde tidigare?

Jag är ute efter tidsaxlen för när Östra Aros blir Uppsala, vilket AndreasE redovisat och när namnet Uppsala är daterat till platsen för nuvarande "Gamla Uppsala".

Thomas I

[AndreasE]

Nästa fråga. Finns det en motsvarande datering av Gamla Uppsala dvs att platsen har haft namnet Uppsala bekräftat via samma administrativa källor som jag nämnde tidigare?

Jag är ute efter tidsaxlen för när Östra Aros blir Uppsala, vilket AndreasE redovisat och när namnet Uppsala är daterat till platsen för nuvarande "Gamla Uppsala".

Hur menar du? Alla källor jag räknade upp fram till 1273 avser Gamla Uppsala, då namnet flyttades till Östra Aros i och med ärkebiskopsätets flytt. Innan flytten hette Gamla Uppsala det bara "Uppsala", och dagens stad "Östra Aros".

Alltså:
Innan 1273: "Uppsala" syftar på dagens Gamla Uppsala.
Efter 1273: "Uppsala" syftar på dagens Uppsala, som innan dess hette "Östra Aros".

[Frågvis Amatör]

Tack AndreasE. Det betyder att platsen Uppsala är känd rent administrativt under 1100-talet ekr?

Adam av Bremen nämner Uppsala via Sven Estridsen som en kultplats men inte som en administrativ enhet under Katolska kyrkan.

Marty. Tack för hjälpen med kaupang.

Thomas I

[AndreasE]

Tack AndreasE. Det betyder att platsen Uppsala är känd rent administrativt under 1100-talet ekr?

Ja. Biskopsätet verkar ha grundats på 1120-talet, och instiftandet av ärkebiskopsätet 1164 är väl dokumenterat.

Adam av Bremen nämner Uppsala via Sven Estridsen som en kultplats men inte som en administrativ enhet under Katolska kyrkan.

Japp.

[Frågvis Amatör]

Har vi fler platser med -sala i namnet, som inte heter Uppsala,  mer än Sala? Om mitt minne inte sviker mig är Sala från slutet av 1000-talet ekr eller början av 1100-talet?

När Nidaros fick sitt namn verkar vara en öppen fråga? Jag har inte hittat något på nätet.

Thomas I

[AndreasE]

Visst finns det fler orter med sala som ortnamnsled. Det är en relativt vanlig namnled som anses varit produktiv under ganska lång tid, både järnålder och medeltid. Uppsala och Sala är de mest kända, men exempel som Odensala, Gråsala, Hunsala, Onsala, Sjösala osv förekommer.

Själva namnledet sala anses ha den ursprungliga (ungefärliga) betydelsen "byggand med ett rum", och i ornamnsmaterialet så kan det troligtvis både stå för "hallbyggnad", "festsal" och "bod, tillfällig bostad". Alla sala-orter kan alltså inte antas representera centralplatser eller platser med hallbyggnader.

Namnet Sala anses nog äldre än staden Sala. Jag tror dock inte att själva staden är så gammal som 1000-tal eller 1100-tal, men jag ska inte svära på det. 

[Marty]

Här är en fin, Saleby VG.

http://www.arkland.se/arkeologi/docs/Rapport%20VGM%202006-06%20Saleby_Forshem_72dpi.pdf


Saleby socken är anmärkningsvärt rikt på lösfynd som indikerar centralplatser (Jungner 1922, Johansson 1969). Ett 15-tal fyndplatser för vapen och ädelmetallföremål har registrerats och de ligger alla inom Salebys äldsta utsträckning, dvs. före sammanslagningen med Lanna. De flesta hittades mellan åren 1856 och 1935, vid grustäkt eller odling. Trycket på marken har varit stort, och då framförallt på de torra jordarna, uppe på rullstensåsen.
De flesta fynden har hittats inne i byn Saleby. Utmed en ungefär 2000 meter lång sträcka, och inom den ursprungliga Saleby socken, har man registrerat allt från förromerska flatmarksgravar till ett 10-tal tidigmedeltida gravmonument (sammanlagt ett drygt 40-tal olika fynd). De flesta indikationerna på en storgård finns emellertid från de gårdar som låg i anslutning till kyrkan. Faktum är att samtliga gårdar har fynd från järnålder (Prästgården, Dummagården, Selagården, Per Rutsgården, Åker)! Framförallt är det sen romersk järnålder och folkvandringstid som märks

Martin