Men texturdraget som citerades av liothida säger att nedgången av odlingsindikationer skulle kunna bero på förändrad markanvändning där odlade områden används för bebyggelse. Då vi knappast kan tänka oss att flera kvadratkilometer runt om sjön var täckte av bebyggelse ens under vendeltid, så låter det snarare som att de menar att en ganska lokal förändring av markanvändning skulle kunna ge de förändringar i pollenhalter som de talar om.
Iden om någon sorts fimbulvinter är ju gammal (brukar väl ofta placeras in under 500-tals första hälft), och det finns några kandidater till orsaker, men problemet är ju att vi inte har lyckats se några andra tecken på en sådan utveckling i det arkeologiska materialet. Det är ju snarare så att sen folkvandringstid och vendeltid är bland de arkeologiskt rikaste perioderna, i alla fall i Mälardalen men även i andra områden. Det finns inga tecken på befolkningsminskning, tillgången till exklusiva föremål mattas inte av osv. Möjligtvis skulle kanske en omorganisation av en betydande del av bebyggelsen kunna vara kopplad till någon större "event" (uppflyttandet av många byar från lerslätterna till impedimenten) men den var på inget sätt heltäckande, och de borde snarare friat upp mer mark för jordbruk än mindre.
Jag vet inte, jag tror att vi ännu inte kan riktigt tolka sådana där upp och nedgångar i pollennivåerna med någon större säkerhet.
