Författare Ämne: Begreppet Uppsala  (läst 587034 gånger)

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #480 skrivet: september 23, 2011, 14:18 »

Kollar nu i första delen av verket där alla de medeltida källorna till ärkestiftet i Uppsala finns med, och det verkar som att dateringen av upptagandet ur graven till 1257 kommer från en inskrift på ramen till en altarskåpscen som föreställer kung Eriks skrinläggning. Den verkar varit tillverkad under 1400-talets senare del och avbildad på 1690-talet, och tryck av Peringskiöld 1719. Texten lyder visst:

Det verkar finnas åtminstone fyra medeltida källor som daterar flytten av relikerna till 1273, men ingen av dem nämner något datum.

Man måste skilja mellan flytten av biskopskyrkan och flytten av relikerna.

Om vi börjar med flytten av biskopskyrkan så gäller följande. En Bulla från 28 oktober 1295 riktar sig till invånarna i Uppsala. Där säger Bonifacius VIII att ärkebiskopen och domkapitlet håller på att uppföra en ny katedralkyrka. Hur långt man kommit sägs inte, men troligtvis var det inte långt kvar. Detta antyder ett diplom från 9 april 1291, där det berättas om ett ägarbyte av jordegendom mellan personer på folklandstingsplatsen invid ”maioris ecclesie” som naturligtvis syftar på den nya katedralkyrkan. I mirakelberättelsen omtalas att Magnus Johansson Ängel besökte Uppsala (dvs. inte Östra Aros) katedral september 1293. Den 18 januari 1305 skiljs för första gången kyrka i Uppsala från den i Östra Aros genom ett diplom. Tidpunkten mellan 1293 och 1305 bör alltså biskopskyrkan ha bytt plats. Här verkar 1298 vara ett intressant år. Den 12 maj 1298 skriver ärkebiskopen Nils Andersson en ny stadga om gudstjänstens förrättande. Detta riktar sig till kyrkans prästerskap. Stadgan gäller katedralkyrkan ”nostra ecclesia vpsalensis” och att det är katedralkyrkan i nya Uppsala som syftas är otvivelaktigt. Att den nya kyrkan skulle bevara den gamla kyrkans namn hade Alexander IV bestämt, vilket också betonades av kung Valdemar och Västerås biskop Karl. Om kyrkan i dagens Uppsala kallas för ”ecclesia vpsalienis” år 1298 är det ett bevis nog för att denna kyrka var biskopskyrka vid den tiden. Trots det vet vi inte om det ägt rum någon flytt av relikerna.

Att Erik Jedvardsson jordfästes i Gamla Uppsala är vi överrens om. På en tavla som sägs ha funnits i Uppsalas domkyrka under 1500-talet fanns det en inskrift som sade att efter skrinläggningen skulle hans gravplats att falla i glömska. År 1300 visste man inte var platsen låg.  År 1302 började ärkebiskopen Nils Allesson med efterforskningar och finner 24 november samma år graven. Dessa uppgifter finner jag tendensiösa. Man glömmer inte bort ett nationalhelgon. Ännu under 1500-talet finns det källor som vittnar om ett högtidligt processionståg under Erikmässan 18 maj varje år mellan Gamla Uppsala och nuvarande Uppsala. Kulten bör rimligtvis vara starkare under slutet av 1200-talet och att stora skaror önskat besöka hans grav.  Läser vi istället mirakelberättelserna får vi veta att Erikrelikerna var borta från Gamla Uppsala vid Olofsmässan 1306. Det är det hitre årtalet. Av naturliga och rent politiska skäl kan vi utgå från att flytten av relikerna inte gärna hade föregått flytten av biskopskyrkan. Även om den skriftliga berättelsen på tavlan är tendensiös, så behöver inte årtalen vara det. I ärkebiskopskrönikan sägs att stoften från efter biskoparna som gravlagts i Gamla Uppsala flyttades till katedralen i nuvarande Uppsala 1290. Före dem flyttades inte relikerna. År 1293 besökte ju som ovan sagt Magnus Johansson Ängel St Eriks grav i Gamla Uppsala. Detta bör således vara det bortre årtalet. Alltså, mellan 1293 och 1306 bör flytten av relikerna ha ägt rum. Jag finner då årtalet som skulle ha funnits på tavlan som det mest troliga, alltså år 1302.           

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #481 skrivet: september 23, 2011, 15:51 »
Det är inte riktigt den bild som ges av de källor jag har...
Enligt den så är det framför allt årtalen 1273 och 1276 som diskuterats när det gäller flytten av ärkebiskopssätet. Din sammanställning verkar likna Einar Carlssons, som idag verkar anses ohållbar.

Att Eriksrelikerna flyttades 1273 nämns i flera källor: biskopslängden i Registrum från 1344, ett dokument daterat till 28/7 1273 av kung Waldemar, Annales 266-1430 från omkring 1420 och Chronica regni gothorum från ca 1470. Två käller tyder på 1276, den ena i Registrum där det i en påskljusinskrift uppges att det gått 67 år sedan överflyttningen av relikerna, och i en andra uppgift från Chronica regni gothorum. Denna verkar dock vara ett kompilat från olika källor och anses ha lägre trövärdighetshalt än den första uppgiften om 1273 i samma källa. Även påskljusinskriften har ett antal felaktigheter som minskar dess trovärdighet.
Eriksrelikerna kan knappast ha flyttats innan ärkebiskopssätet flyttades. Att inte bara relikerna flyttades finns det flera saker som tyder på. Biskopslängden från 1344 berättar att ärkebiskop Folke (1274-77) erhöll tillstånd att flytta ärkesätet till nya Uppsala, och att han genomförde det medan han var ärkedjäkne. I Registrarium kaldendarium anges även att ärkebiskoparnas kvarlevor flyttades den 4 juli 1273. Detta borde ha skett efter att själva flytten av ärkesätet var genomförd. 4 juli 1273 borde alltså vara det senaste möjliga datumet för flytten. Samma år kungör kung Waldemar att han skänkt gods till Uppsala domkyrka " vid överflyttningen av Erik den heliges reliker" i ett dokument daterat 28 juli i Stockholm.

Att namnet Uppsala började användas parallellt med Östra Aros redan på 1270-talet visas av de tre brev som utfärdades vid Magnus Ladulås kröning 1276. Två av dem är daterade med "Östra Aros", och ett (det från själva kröningsdagen) med "Uppsala". Tidigare forskare har velat fått detta till att kröningen ägde rum i Gamla Uppsala, och att namnet (och därmed ärkesätet) inte hade flyttat ännu. Men på 1270-talet var troligtvis Gamla Uppsala kyrka i så dåligt skick att kröningen hellre ägde rum i Trefaldighetskyrkan (som tagits över av domkyrkan under bygget). Domkyrkan, som höll på att byggas, hette Uppsala, medans staden fortfarande kallades Östra Aros och fortsatte göra det i ett tiotal år framåt. Ett testamente från 1279 som lämnar gåvor till både Uppsala domkyrka och franciskanerna i Östra Aros verkar tyda på samma sak.         

Edit: Vill förtydliga att jag absolut inte är någon expert på medeltiden, så kan bara referera till de källor jag har tillgång till. Vill absolut inte låta som att jag vet mer än någon annan i just den här frågan. Tycker dock att sammanställningen av källmaterialet och det nuvarande forskningsläget i det nya Uppsala Domkyrka-verket är väldigt ingående och övertygande.

Utloggad Frågvis Amatör

  • Avslutat konto
  • Gode
  • Antal inlägg: 1 832
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #482 skrivet: september 23, 2011, 16:10 »
Yngwes ursprungsfråga handlade både om Uppsala och Uppåkra.

Uppåkra verkar vara ett gammalt namn där åkra-delen är belagd sedan 600 ekr i nuvarande Tyskland:

http://fornvannen.se/pdf/2000talet/2002_289.pdf

Uppåkra har inte kallats för Lund tidigare och uppfattningen att Uppåkra är ett nytt namn verkar inte stämma enligt länken.

Ediit: Förklaringen till åkras ursprung:

Citera
Ordet åker är, som Elof Hellquist framhåller,
»ett urgammalt indoeur. ord». Han fortsätter:
»Ofta i ortnamn, icke sällan som beteckning
för en helig åker, en plats för fruktbarhetskult,
ss. Frigger-, Frös-, Odins, Tors-, Ulleråker
» (Hellquist 1948).

Thomas I

Utloggad Herulen

  • Veteran
  • Antal inlägg: 624
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #483 skrivet: september 23, 2011, 17:26 »
Det är inte riktigt den bild som ges av de källor jag har...
Enligt den så är det framför allt årtalen 1273 och 1276 som diskuterats när det gäller flytten av ärkebiskopssätet. Din sammanställning verkar likna Einar Carlssons, som idag verkar anses ohållbar.

Att Eriksrelikerna flyttades 1273 nämns i flera källor: biskopslängden i Registrum från 1344, ett dokument daterat till 28/7 1273 av kung Waldemar, Annales 266-1430 från omkring 1420 och Chronica regni gothorum från ca 1470. Två käller tyder på 1276, den ena i Registrum där det i en påskljusinskrift uppges att det gått 67 år sedan överflyttningen av relikerna, och i en andra uppgift från Chronica regni gothorum. Denna verkar dock vara ett kompilat från olika källor och anses ha lägre trövärdighetshalt än den första uppgiften om 1273 i samma källa. Även påskljusinskriften har ett antal felaktigheter som minskar dess trovärdighet.
Eriksrelikerna kan knappast ha flyttats innan ärkebiskopssätet flyttades. Att inte bara relikerna flyttades finns det flera saker som tyder på. Biskopslängden från 1344 berättar att ärkebiskop Folke (1274-77) erhöll tillstånd att flytta ärkesätet till nya Uppsala, och att han genomförde det medan han var ärkedjäkne. I Registrarium kaldendarium anges även att ärkebiskoparnas kvarlevor flyttades den 4 juli 1273. Detta borde ha skett efter att själva flytten av ärkesätet var genomförd. 4 juli 1273 borde alltså vara det senaste möjliga datumet för flytten. Samma år kungör kung Waldemar att han skänkt gods till Uppsala domkyrka " vid överflyttningen av Erik den heliges reliker" i ett dokument daterat 28 juli i Stockholm.

Einar Carlssons tidfästelse av relikerna som framgår i hans arbete, ”Translacio archiepiscoporum” från 1944 är som sagt förkastad. Det är som du säger att årtalet 1273 år oomtvistat. De källor du uppger är väl bekanta som försökt sätta sig in i ämnet.

Men som jag sa angående den här årtalsfixeringen så handlar den allt för ofta om universitetsprestige. Carlsson ifrågasatte flera betydande historiker och det borde han inte ha gjort. Därmed har man förkastat hans arbete och även missat poängen: flytten av relikerna var tydligen en process och inte en engångsföreteelse. Att reliker av Erik den helige fanns i dagens Uppsala redan 1273 är högst troligt. Ett tungt vägande skäl var naturligtvis att reliker är inkomstbringande för kyrkan när troende kom på besök för att betala åsynen av Guds närvaro i benen. Däremot vet man inte i vilken kyrka benen förvarades, absolut inte i den ofullständiga katedralen. Flera källor antyder att flera reliker fanns kvar i Gamla Uppsala. Det är ju också ett ofullständigt lik som finns i relikskrinet i Uppsala domkyrka. Att flera kyrkor delade på kvarlevorna från heliga personer är ett välkänt fenomen på kontinenten. Den Bysantinska kejsarinnan Theodora sa att det fanns så mycket reliker av Jesus ben i omlopp att de i mängd kunde skulle kunna bygga upp en hel flotta.       

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #484 skrivet: september 23, 2011, 18:43 »
Tja, eftersom att man tror sig ha visat att Trefaldighetskyrkan stod ungefär där domkyrkans högkor står idag, så är det väl ganska troligt att man använde sig av den som domkyrka medan man började bygga dagens domkyrka? Med tiden var man tvungen att bygga en ny (och större) träkyrka när bygget nådde platsen där trefaldihetskyrkan stod, men jag tror inte att det var något problem att flytta relikerna (och ärkesätet) till byggplatsen i Östra Aros 1273. Att man använt provisoriska trä- och stenkyrkor som domkyrka, med reliker och allt, medan man byggde på den nya domkyrkan är väl belagt på många platser på kontinenten.

Däremot så verkade du argumentera mot att ärkesätet flyttades till Östra Aros innan 1290-talet, vilket jag tycker verkar konstigt. Källorna framstår som ganska tydliga på att det skedde på 1270-talet.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #485 skrivet: september 23, 2011, 23:15 »
Yngwes ursprungsfråga handlade både om Uppsala och Uppåkra.

Uppåkra verkar vara ett gammalt namn där åkra-delen är belagd sedan 600 ekr i nuvarande Tyskland:

http://fornvannen.se/pdf/2000talet/2002_289.pdf

Uppåkra har inte kallats för Lund tidigare och uppfattningen att Uppåkra är ett nytt namn verkar inte stämma enligt länken.

Ediit: Förklaringen till åkras ursprung:

Thomas I

Det är ju faktikst väldigt intressant.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad mof

  • Stammis
  • Antal inlägg: 184
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #486 skrivet: september 24, 2011, 04:15 »
"Platsen har varit Upplands största by genom hela medeltiden, så störningarna är otaliga."
 
 
Kanske är det en egen tråd, men.... jag har alltid undrat över flytten av Uppsala från gamla till nya.  Vad är det som driver den?  Man säger att på grund av att Mälarens nivå sjönk så kunde gamla Uppsala inte längre fungera som handelsplats.  Men Gamla Uppsal fortsätter vara en välmående by. Dessutom så är ju ån i allra högsta grad farbar och skulel kunna fungera utmärkt för handel.
 
Finns det några tankar om detta?

I sammanhanget är politisk historia troligen en viktig faktor. Vad det verkar var det ju ingen handelsplats direkt. Religionsskiftet bör därför ha påverkat byn så att den blev allt mer perifer i den tidiga medeltiden. Enligt vad som sägs skall det ha varit ett motståndsnäste med tempel och blot som inte försvann förrän fram emot slutet av 1000-talet. Samtidigt hade vi kristna kungar vilka då troligen hellre ville vara på en annan plats. Sigtuna kan nämnas som en. En karriärist vill naturligtvis vara nära kungen och det är därför rimligt att tro att Gamla Uppsala därför förvandlades till att bara vara en bondby. Processen har startat allra senast då Sigtuna grundas, men kan förstås vara avsevärt äldre än så. Vad gäller det har det ju funderats en hel del kring sagor och hallar som brunnit :)

När stiftet skapades fanns det redan andra städer i området och man kan tänka sig att det därför gjordes mest för att försöka knyta an till det förflutna.


Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #487 skrivet: september 26, 2011, 09:40 »
Nja, jag tror inte att processen började så tidigt som i slutet av 900-talet, när Sigtuna grundades. Nu är ju slutet av vikingatiden dåligt känd arkeologiskt i Gamla Uppsala, men den tidiga medeltiden är rik. Ideologiskt så verkar Gamla Uppsala varit betydelsefullt åtminstone in i början av 1200-talet. 

Utloggad mof

  • Stammis
  • Antal inlägg: 184
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #488 skrivet: september 26, 2011, 10:42 »
Nja, jag tror inte att processen började så tidigt som i slutet av 900-talet, när Sigtuna grundades. Nu är ju slutet av vikingatiden dåligt känd arkeologiskt i Gamla Uppsala, men den tidiga medeltiden är rik. Ideologiskt så verkar Gamla Uppsala varit betydelsefullt åtminstone in i början av 1200-talet.

Med förändrade förhållanden förändras en orts position och funktion. Betydelsefullt har det förstås varit, eftersom där hamnade ett biskopsdöme, men inte på samma sätt som tidigare.

Allt förändras och som det har sagts - vissa har ju velat se ändrade förhållanden redan runt år 800.

Det är inte rimligt att tro att politisk historia och grundandet av städer inte har några effekter på orten.

Frågan är på vilket vis det var betydelsefullt när man förlade ett biskopsdöme dit. Eftersom grundandet visade sig bli misslyckat kan man då tänka sig att orten mest hade ett symbolvärde och kanske att de som låg bakom inte hade full koll på verkligheten i Mälardalen.

Hur ser det ut med Östra Aros t. ex? Hade inte den platsen börjat växa till sig redan på 1100-talet?

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #489 skrivet: september 26, 2011, 13:01 »
Självklart har förhållandena förändrats med tiden, däremot så tror jag inte att platsens betydelse minskade så tidigt. Däremot så ändrades den uppenbarligen. Biskopssätets placering där på 1120-talet var nog väldigt omvälvande.

Jag vet inte om man borde kalla grundandet av biskopssätet i Gamla Uppsala "misslyckat". Trots allt så flyttade det bara några km till en stad som troligtvis till stor del existerade på grund av Gamla Uppsala. Desseutom så tog det med sig namnet, vilket tyder starkt på att det sågs som en kontinuitet av samma biskopssäte.
Sen tror jag att utvecklingen var väldigt snabb under 1100-tal och 1200-tal när det gällde urbanism och samhällsorganisation. Gamla Uppsala ingick i ett mycket gammalt system, medan Östra Aros var resultatet av en ny utveckling som man nog inte riktigt visste vart den skulle leda på 1100-talet när biskopssätet fick sin placering.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #490 skrivet: september 26, 2011, 14:01 »
Reagerar på att Östra Aros skulle existera på grund av Gamla Uppsala.  Då är vi ju tillbaka i resonemanget om varför Uppsala flyttas.      Är det inte så att Östra Aros möjligen existerar på grund av samma orsaker som gamla Uppsala, alltså det centrala läget i en rik bygd?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #491 skrivet: september 26, 2011, 15:14 »
Nja, menar inte att Gamla Uppsala skulle vara den enda anledningen till att Östra Aros uppstod. Självklart hade dess centrala läge i en rik jordbruksbyggd med saken att göra. Men utvecklingen av Östra Aros verkar åtminstone delvis (kanske till väldigt stor del, källorna är få) ha drivits på av att kungaämbetet hade starka intressen över området där Fyrisån mötte Mälaren. Det är inte svårt att tänka sig att detta åtminstone delvis berodde på närheten till Gamla Uppsala. Jag vet att det är känsligt att nämna de tidiga skriftliga källorna, men Snorre nämner "Aros" som uppsalakungens hamnplats i "Olof den heliges saga" vilket med viss försiktighet skulle kunna tyda på att platsen var under kungligt intresse redan under 1000-talet. Att marken som staden växte fram på, och som sedan gavs till ärkesätet vid flytten, verkar ha utgjorts av en kungsgård tyder också på att dess utveckling drevs på av kungaämbetet. Med tanke på närheten till Sigtuna så var det nog inte självklart att en stad skulle utvecklas i Östra Aros.   

Utloggad Mats Hansson

  • Gode
  • Antal inlägg: 1 806
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #492 skrivet: september 26, 2011, 16:01 »
Vad anser du och andra Uppsala-arkeologer idag om Långhundraleden? Hade den stor betydelse för Uppsala under någon period? Existerade den överhuvudtaget som en led då det begav sig, eller är det en "pressad" konstruktion från hembygdsföreningar m.fl.? Det har ju nämnts att den t.o.m. hade stor betydelse långt fram i medeltiden.

http://www.hembygd.se/index.asp?lev=27780
http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=21174

/Mats

Utloggad mof

  • Stammis
  • Antal inlägg: 184
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #493 skrivet: september 26, 2011, 16:52 »
Nja, menar inte att Gamla Uppsala skulle vara den enda anledningen till att Östra Aros uppstod. Självklart hade dess centrala läge i en rik jordbruksbyggd med saken att göra. Men utvecklingen av Östra Aros verkar åtminstone delvis (kanske till väldigt stor del, källorna är få) ha drivits på av att kungaämbetet hade starka intressen över området där Fyrisån mötte Mälaren. Det är inte svårt att tänka sig att detta åtminstone delvis berodde på närheten till Gamla Uppsala. Jag vet att det är känsligt att nämna de tidiga skriftliga källorna, men Snorre nämner "Aros" som uppsalakungens hamnplats i "Olof den heliges saga" vilket med viss försiktighet skulle kunna tyda på att platsen var under kungligt intresse redan under 1000-talet. Att marken som staden växte fram på, och som sedan gavs till ärkesätet vid flytten, verkar ha utgjorts av en kungsgård tyder också på att dess utveckling drevs på av kungaämbetet. Med tanke på närheten till Sigtuna så var det nog inte självklart att en stad skulle utvecklas i Östra Aros.

Klart det var under kungligt intresse.

Det enda jag vill peka på är att händelser får sina effekter. Man kan inte tro att Gamla Uppsala fungerar på samma sätt för en kristen 1000-tals-konung som för en av högbyggarna. Det är också så vi måste se på utvecklingen, för de som bestämde då levde inte helt fast vid det förgångna. Så hade vi också svenska kungar under denna tid som kanske knappast ens hade satt sin fot i Gamla Uppsala. Riken fungerar så, de utvecklas och etniciteten förändras.

För att sammanfatta, platsen kan ha genomgått en utveckling från skapandet av högarna och en eventuell centralplats, till att vara en plats som mest är intressant på ett kultiskt vis, och sedan, mest för att knyta samman till det som skapade etniciteten.

Liksom, om man jämför Gamla Uppsala och Sigtuna - varför skulle någon vid det tillfället vilja flytta på biskopsdömet? Sigtuna var ju sedan  mer än 100 år någon form av stad. Jag har svårt att tänka mig att Gamla Uppsala kan ha tävlat med det, så jag tror att det har funnits andra och kanske nostalgiska skäl.

Men eftersom vi talar om tidig medeltid, vad finns det egentligen för fynd i Gamla Uppsala från denna tid? Det är väl mest kyrkobyggandet? Eller är det så att det finns annat, fast folk struntar i att berätta om det eftersom de är mer intresserade av äldre tidevarv?

Rent allmänt bör man förstås tänka sig en stad i området. I Mälaren fick det ju plats ett antal. Men jag är inte så säker på att området var en mer intressant plats än t. ex. Västerås. Man kan tänka sig att det var en bra plats för riksstyre under förhistorien, men inte under medeltiden. Ett sådant mer konkret centrum uppstod som jag ser det först i och med skapandet av Stockholm.

Det är ändå en väldigt intressant plats, men som du är inne på AndeasE, dess funktion i Sverige har inte alltid varit densamma.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #494 skrivet: september 26, 2011, 18:04 »
Vad anser du och andra Uppsala-arkeologer idag om Långhundraleden? Hade den stor betydelse för Uppsala under någon period? Existerade den överhuvudtaget som en led då det begav sig, eller är det en "pressad" konstruktion från hembygdsföreningar m.fl.? Det har ju nämnts att den t.o.m. hade stor betydelse långt fram i medeltiden.

http://www.hembygd.se/index.asp?lev=27780
http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=21174

/Mats

Jag vet faktiskt inte. Den nämns väldigt sällan i de arbeten jag har läst, så det är möjligt att den som idé har vart mer lockande för just tex hembyggdsföreningarna. När den nämns så är det just som ett exempel på att Mälardalen till viss del var mer framkomlig med båt på järnåldern, men jag har sett väldigt få konkreta exempel på forskning runt den och vad den skulle ha haft för betydelse.

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #495 skrivet: september 26, 2011, 18:40 »
Det enda jag vill peka på är att händelser får sina effekter. Man kan inte tro att Gamla Uppsala fungerar på samma sätt för en kristen 1000-tals-konung som för en av högbyggarna. Det är också så vi måste se på utvecklingen, för de som bestämde då levde inte helt fast vid det förgångna. Så hade vi också svenska kungar under denna tid som kanske knappast ens hade satt sin fot i Gamla Uppsala. Riken fungerar så, de utvecklas och etniciteten förändras.

Jag håller med dig i stort. Men jag tror att Gamla Uppsala var viktigt för mer än kultiskt eller nostalgist anledning längre än vad du verkar tro. Jag tror inte att centraplatsfunktionen riktigt klingade av förrän på 1100-1200-talet. Självklart såg de funktionerna dock väldigt annorlunda ut då än vad de gjorde några hundra år tidigare. 

Vi vet om flera försök/förslag till att placera biskopsätet i Sigtuna, både innan det hamnade i Uppsala (det fanns ju där en kort tid på 1060-talet och igen i början av 1100-talet) och efter att domkyrkan i Gamla Uppsala brann i början av 1200-talet, men det blev liksom aldrig av. Starka krafter måste ha verkat för att det skulle finnas i just Gamla Uppsala, och det är svårt att det skulle vara något annat än kungamakten som låg bakom det.

När det gäller den arkeologiska medeltiden i Gamla Uppsala, så finns det lite om det i tråden om "Nya fynd i Gamla Uppsala". Delvis har ju medeltiden ansetts mindre intressant i forskningen om Gamla Uppsala, så den har till stor del försummats. Undersökningarna i området har överhuvud taget varit små och inriktade på själva kyrkan eller järnåldern.
Metalldetektorsökningar från fälten runt Gamlis har dock gett ett rikt tidigmedeltida material. En mycket rik silverskatt från 1100-talet dök även upp på 1800-talet. Vi vet att bebyggelsen var mycket stor genom hela medeltiden. Sen är det ju svårt att ignorera kyrkan, som var Sveriges största när den byggdes (troligtvis runt 1150-talet). Egentligen så var bara Lunds domkyrka (som ju då var dansk) större, men endast på längden. Gamla Uppsalas domkyrka hade ett lika brett kor. Gamla Uppsalas centraltorn var landets och möjligen nordens kraftigaste kyrktorn (15x15 m).     

Jag håller med om att det inte var förren med skapandet av Stockholm som ett konkret centrum att styra landet från uppstod. Samtidigt så tror jag inte att ett sådant egentligen behövdes förrän under senmedeltid i och med att kungen och hans följe i stort sett konstant var på resande fot. Och i Mälardalen fanns det ju som sagt ett antal tidiga städer (Sigtuna, Västerås, Nyköping (bakflyttad till 1000-talet nu), Östra Aros) men ingen verkar ha "valts ut" av kungamakten förrän Stockholm bra mycket senare.

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #496 skrivet: september 26, 2011, 21:56 »
Som centralplats under tidig medeltid framstår bara en plats, och den gör det faktiskt med relativ tydlighet. Det är från Visingsö som makten utgår. Även om makten är relativt rörlig så är det ändå tydligt att det är det som idag kallas Näs som är kungaborgen.  Om kungamakten hade så stora ambitioner i Uppsala, varför väljer man att residera från Visingsö?
 
Det finns en allvarlig konkurent gällande inflytande på biskopsätets  placering, det är kyrkan själv. Är det egentligen inte troligare?
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #497 skrivet: september 26, 2011, 22:13 »
Vad anser du och andra Uppsala-arkeologer idag om Långhundraleden? Hade den stor betydelse för Uppsala under någon period? Existerade den överhuvudtaget som en led då det begav sig, eller är det en "pressad" konstruktion från hembygdsföreningar m.fl.? Det har ju nämnts att den t.o.m. hade stor betydelse långt fram i medeltiden.

http://www.hembygd.se/index.asp?lev=27780
http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=21174

/Mats

Som AndreasE själv skriver verkar det finnas lite forskning i detta, jag har letat utan att finna mycket matnyttigt.  Det som man ibland ser framfört. bl.a. på Wikipedia (som hävdar att det framförs av många forskare), är att det inte finns något bevis för obruten vattenled.      Det är nog svårt att bevisa obruten vattenled, men varför ska man det? Det visar bara att man inte förstått hur vattenvägar var uppbyggda och vilka krav som ställdes på dom.   Det är nu inget ovanligt,tyvärr.
 
Upplands vattensystem är oerhört påverkade av människan, och tillsammans med landöjning och andra naturliga processer är det historiska landskapet oerhört svårt att bedömma. 
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"

Utloggad AndreasE

  • Gode
  • Antal inlägg: 2 947
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #498 skrivet: september 26, 2011, 22:40 »
Som centralplats under tidig medeltid framstår bara en plats, och den gör det faktiskt med relativ tydlighet. Det är från Visingsö som makten utgår. Även om makten är relativt rörlig så är det ändå tydligt att det är det som idag kallas Näs som är kungaborgen.  Om kungamakten hade så stora ambitioner i Uppsala, varför väljer man att residera från Visingsö?
 
Det finns en allvarlig konkurent gällande inflytande på biskopsätets  placering, det är kyrkan själv. Är det egentligen inte troligare?

En enda centralplats under tidig medeltid? Det finner jag mycket osannolikt. Jag är ingen medeltidshistoriker, så vill inte ge mig in i en diskussion om olika centralplatsers betydelse gentemot varandra, men jag är tvärsäker på att det fanns andra centralplatser under tidig medeltid. Det är mycket möjligt, ja, troligt, att Näs på Visingsö urskiljer sig från resten, men andra viktiga centralplatser fanns det. I Mälardalen så har du ju tex Sigtuna, som ju mycket tydligt var en av kungligt initiativ planerad bebyggelse och som hade sin höjdpunkt under 1100-talet och som även hade tidig myntning och många andra centralplatsfunktioner.

Det intressanta med Visingsö kan jag tycka är ju att det aldrig växte fram någon stadsbebyggelse där. Det var ju uppenbarligen ett viktigt residens, men många centralplatsfunktioner som myntning, handel, kyrkoadministration osv skedde på helt andra platser. Varför är inte jag rätt person att svara på.

Jag tror inte att kyrkan hade så mycket med placeringen av varken stift eller kloster eller kyrkor under tidig medeltid. Generellt sett så växte kyrkliga centrum fram där det fanns rika patroner som främjade och stödde utvecklingen av en kyrklig organisation. Sigtuna växte fram som ett kyrkligt centrum för att kungen ville det, Gamla Uppsala verkar fått ärkestiftet för att kung Erik Jedvardsson troligtvis skapade en stark kyrklig organisation i Uppland årtiondena innan placeringen av ärkestiftet beslutades, Helga Trefaldighetskyrkan i Östra Aros vars plats tog över av den nya domkyrkan var troligtvis en gårdskyrka som tillhörde en kungsgård på platsen, osv. Påven kunde utfärda dekret om var nya stift skulle placeras, men det betydde inte att så skedde. Utan politisk och ekonomisk vilja så var sådana påbud tämligen kraftlösa. Om ett stift eller en domkyrka placerade på en viss plats så var det för att starka interna krafter ville att det skulle ske.     

Utloggad Yngwe

  • Gode
  • Antal inlägg: 5 702
SV: Begreppet Uppsala
« Svar #499 skrivet: september 26, 2011, 22:56 »
Jag menar givetvis i fråga om kungamakt, det framgår.  Varje köksbord och varje lägereld är en centralplats om man vill dra det till sin spets.

Givetvis har kungen andra intresseområden och andra maktbaser, men under 1100- och 1200-talen tyder allt på att Näs är punkten kring vilken allt snurrar.
 
Med kyrkan avsåg jag inte direkt påven utan snarare tänkte jag på en skandinavisk kyrkomaktkamp. En sådan är förstås svår att skilja från övrig maktkamp då det handlar om folk från samma familjer. Men motiven kan väl ha varit kyrkliga?  Som du säger så finns ju till en början flera alternativ så valet kan knappast vara självklar av urgammal hävd.
" Det finns mitt i skogen en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse"