Jag är då ingen expert på vattenvägar, så kan bara gå på vad den samlade expertisen på Uppsala säger. Det faktum att man har arkeologiska belägg för ett hamnläge vid Kvarnfallet tyder nog för mig att det var en omlastningsplats.
I storverket om Uppsala Domkyrka som kom förra året så står det i del 2, sid 67:
Nedströms Fyrisån, där denna skär ett lägre parti av Uppsalaåsen, grundlades ett till att börja med relativt litet samhälle runt den fors - Kvarnfallet - som så småningom hade bildats i skärningen mellan å och ås. Denna fors utgjorde slutpunkten på den Mälarfjärd som nu kallas Ekoln, och längre än så kunde man inte ta sig ens med mindre båtar utan omlastning.
Rekonstruktionen av den ursprungliga topografin verkar ha gjorts till det verket och finns tryckt där. Den visar dock inte åbottens höjd över havet.
När det gäller Gamla Uppsala och varför staden byggdes vid Östra Aros istället för vid Gamla Uppsala så tror jag inte att det är så enkelt. För det första så tolkade jag ditt argument som att du bara ifrågasatte Gamla Uppsalas läge som strategiskt över huvud taget, så det var det jag svarade på.
Ok, jag tror att Uppsalas placering kan ha ägt runt ungeför så här, tex:
När Gamla Uppsala blev en centralplats någon gång runt 400-500 e.Kr. (vad vi vet idag) så var det nog en kombination av det centrala läget i en mycket rik jordbruksbyggd, och närheten till Fyrisån, som tillsammans bidrog till att Gamlis fick den betydelse det fick.
Till slut blir man dock tvungen att anlägga en omlastningsplats, alltså ett hamnläge vid Östra Aros. Gamla Uppsala fortsätter som vanligt, men hamplatsen drar till sig en viss bebyggelse, och kungen har en kungsgård i området för att kunna kontrollera hamnläget. Då området inte är lika bebyggt som Gamla Uppsala, så kan kungen samla på sig ganska stora ytor land.
I mitten av 1100-talet är Gamla Uppsala fortfarande den viktigaste platsen och ärkebiskopssätet placeras där. För att göra det möjligt doneras en betydande del av kungens ägor i Gamla Uppsala till kyrkan. Någon gång i samma veva så har bebyggelsen runt hamnläget vuxit och fått en betydande storlek (fortfarande liten med moderna mått mätt), så när kungen bestämmer att han vill driva på en stadsutveckling i Uppsala-området, så kan han antingen ge upp det som är kvar av Kungsgården i Gamla Uppsala, med allt vad den betyder ideologiskt, eller upplåta mark som tillhör kungsgården vid Östra Aros. Östra Aros har dessutom redan har en befolkning som inte enbart lever på jordbruk (köpmän och hantverkare som lockats dit av hamnplatsen), och ett hamnläge som underlättar handel. Valet var nog ganska enkelt.
Sen blir ju Erik den Helige dödad i Östra Aros, vilket nog bara skyndade på processen. Helgonkulten kom igång fort och Östra Aros drog snabbt till sig en kyrkoorganisation för att utnyttja situationen.
Sen tror jag att det är viktigt att komma ihåg att Gamla Uppsala behåller alla centralplatsfunktioner i hundra år till - ärkebiskopsätet, kungsgård osv. Det är inte förrens på 1270-talet när biskopssätet flyttas som Uppsala tar över namnet och blir den ledande orten.