Du torde vara medveten om att det i stort sett inte finns några skriftliga källor (utom runstenar) från Nordeuropa före 1150. Ares Islendingabok från ca 1125 var den första berättande källan på norrönt språk överhuvud taget. Den nämner "Erik i Uppsala" (Erik Segersäll). Adam av Bremen (ca 1070) säger att Uppsala ligger en dagsresa från Sigtuna.
I ett latinskt diplom nämns Uppsala 1164 tillsammans med andra ortnamn som indikerar att Uppsala låg i Uppland. Äldre diplom finns i stort sett inte.
Mot slutet av 1100-talet nämns Uppsala i många sammanhang, både i isländska, norska, danska och svenska källor. Vid den tiden var det uppenbarligen självklart för alla och envar vad och var Uppsala var. Inga förklaringar eller specificeringar görs någonsin.
Slutligen, det finns mig veterligen inte en antydan i någon äldre källa om något Uppsala någon annan stans.
Adams text är troligen det bästa vi har och den går att använda i en fortsättning av Frågvis Amatörs resonemang om stenarna i Skåne.
Existensen av en svag teori förhindrar inte existensen av andra ännu svagare teorier - och det är så vi får se på den här frågan.
Här är två teorier och en heuristisk fundering.
1. Runstenarna talar om Gamla Uppsala.
2. De talar om ett annat Uppsala.
Ja, alternativ två är möjligt, men det innebär alltså att det då finns flera olika Uppsala, och att ett av de andra kanske skulle vara ett eftertraktat mål för ett krigståg. Så kan det förvisso vara, men ingen annan uppsala-plats verkar ännu så länge vara speciell. Av den anledningen verkar det rimligare och enklare att tro att det handlar om samma plats.
Så, visst är kopplingen skakig, men ändå något mindre skakig än alternativet. Vad gäller runstenarna kommer man nog till samma resultat som vid andra funderingar kring Uppsala, nämligen att man åtminstone måste försöka visa att andra uppsala-platser på något vis är intressanta. På det viset kan man skapa en situation där man kan jämföra namnet med t. ex. "ica-affären". För tillfället är vi långt ifrån en sådan situation.