Begreppet Uppsala

[Frågvis Amatör]

Lite komiskt att en runsten från 900 talet ekr, nere vid Ystad I Sjörup, i ett dåvarande danskt riket skulle bry sig om en ort i nuvarande Uppland.

Thomas I

[AndreasE]

Hurså? Stenen restes efter en person (Åsbjörn) som stupade i ett slag som ägde rum i närheten av Uppsala. Det är väl inte annorlunda än att runstenar i Mälardalen ibland nämner att de rests över folk som stupad i "Grekland" eller "Gårdarike" osv. Med tanke på att det finns fler stenar som verkar syfta på samma slag liksom skriftliga källor som berättar om slaget så förefaller det ju ha ansetts vara en viktig händelse.

Sen tror jag att man generellt var mer medveten om sin omvärld än vi ofta tror idag. De människor som ingick i den tidens övre samhällskick (och om de reste en runsten så var de nog inga vanliga småbönder) hade nog koll på viktiga centralorter över hela Skandinavien. Den samhällsklassen rörde sig i ett socialt sammanhang där man säkert reste en hel del, och tex sökte giftemål mellan regionerna.

[Frågvis Amatör]

AndreasE. Du har inga verkliga bevis för detta påstående. Uppsala har huggits in  i en runsten. Du har ingen aning om vad den som gjorde detta hade i tankarna. Det är bara dina egna värderingar.

Thomas I

[Yngwe]

Men AndreasE, när andra Uppsalor har samma typ av omgivning så betyder det ingenting för att de saknas i medeltida källor. Detta trots att vi vet att massor av platser , viktiga som oviktiga, saknas i medeltida källor?   
 
Du fokuserar helt på att låsa namnet till en viss bebyggelseenhet och att det därför är rimligt att namnet återfinns i medeltida källor.  Du tar inte hänsyn till att gårdar flyttar och tar med sig namnet byter namn, inte på att gårdar lämnas och markerna tas över av andra gårdar. Du tar inte hänsyn till att naturobjekt som fått sina namn av andra objekt kan ha givit namn åt t.ex.  torpet, trots att du rimligen vet att det är ett vanligt sätt att ge namn på torp. 
 
Som jag ser det definierar du redan Uppsala som en bebyggelseenhet. Frågan är vad du har för stöd för denna definition?

[AndreasE]

AndreasE. Du har inga verkliga bevis för detta påstående. Uppsala har huggits in  i en runsten. Du har ingen aning om vad den som gjorde detta hade i tankarna. Det är bara dina egna värderingar.

Thomas I

Menar du allvar?   

Självklart vet jag inte vad den som högg runorna, eller den som beställde arbetet, tänkte på. Däremot så kan vi läsa texten.

Texten i normaliserad fornvästnordiska enligt Samnordisk Runtextdatabas:

Saxi setti stein þenna eptir Ásbjôrn, sinn félaga, Tó[f]a/Tó[k]a son. Sá fló eigi at Uppsôlum, en vá með hann vápn hafði.

Den moderna översättningen av runstenen (DR 279) är enligt Wikipedia:

Saxi reste denna sten efter Asbjörn, sin släkting, Tokes son. Han flydde inte vid Uppsala utan kämpade så länge han hade vapen.

Texten är alltså knappast svårtolkad. Den restes över Åsbjörn, som stupade i strid vid en plats som heter Uppsala.  Den dateras enligt databasen till Vikingatid men efter Jellingestenen.

En annan runsten, DR 295, också från Skåne, berättar också om en man som stupade i Uppsala.

Texten enligt databasen:

(s 1) Æskel satti sten þænsi æftiR Toka Gorms sun, seR hullan drottin. SaR flo ægi at Upsalum
(s 2) sattu drængiaR æftiR sin broþur sten a biargi støþan runum. ÞeR
(s 3) Gorms Toka gingu næstiR.

Svensk översättning enligt Wikipedia:

Åskel satte denna sten till minne av Toke, Gorms son, en trogen herre för honom. Han flydde inte vid Uppsala. Kämpar satte till minne av sin broder stenen på berget, stärkt av runor. De gick närmast Gorms Toke.

Även denna sten dateras till vikingatid men efter Jellingestenen. Det betyder att de här två stenarna borde tillkommit efter 960-985.

Jag brukar inte gilla att spekulera särskilt mycket (hela den här diskussionen har ju byggt på att jag är skeptiskt till flera av de mer uppfinningsrika teorierna som lagts fram här om Uppsala) men jag har inga problem med att anta att de här två stenarna refererar samma slag.
Att det är samma Uppsala som Gamla Uppsala kan vi ju inte vara säker på. Det var dock inte det jag reagerade på när jag svarade på ditt inlägg, utan snarare tanken att det skulle vara "komiskt" att en runsten i Skåne på 900-talet skulle nämna Uppsala. Jag anser helt enkelt att det inte alls skulle vara underligt om en dansk eller skånsk runsten höggs in med en text som verkligen refererade Gamla Uppsala.

Sen förefaller tolkningen av runstenarnas "Uppsala" som Gamla Uppsala knappast jättelångsökt om man ska tro på Wikipedia. Minst fyra olika källor nämner ett slag i närheten av Uppsala i slutet av 900-talet (Olav Tryggvesons saga, Saxo Grammaticus, Knytlingasagan och Flateyarbok), så det är inte konstigt att det "Uppsala" som nämns på runstenarna har tolkats som Gamla Uppsala. Enligt Wikipedia förstärks denna koppling av att den Toke som nämns i den andra runskriften beskrivs som "drott" vilket skulle kunna betyda att han var bror till Harald Blåtand och att han pappa Gorm var identisk med Gorm den gamle. Enligt sagorna var Harald Blåtand med på krigståget men inte i slaget.

Tror jag på den här tolkningen? Ärligt talat så vet jag inte. Har inte satt mig in i det tillräckligt, och det är alltid vanskligt att försöka identifiera kända individer utifrån runstenar då namnförvirringen ofta är stor. Men den visar att det är knappast så att man har sett ordet "Uppsala" på en runsten i Skåne och bara antagit att det är Gamla Uppsala som ligger bakom. Indicierna är fler än så.

[Yngwe]

Men den visar att det är knappast så att man har sett ordet "Uppsala" på en runsten i Skåne och bara antagit att det är Gamla Uppsala som ligger bakom.

Det tror jag bestämt att man gjort!

[supergeten]

Det tror jag bestämt att man gjort!

Motivera gärna varför du bestämt tror detta.

[Yngwe]

För att det bevisligen funnits gott om folk som aktivt arbetat för att hävda Upplsands-Uppsalas självklara maktställning. Och för att det bevisligen funnits gott om fä som läst sagor alldeles för mycket istället för att bedriva vetenskapligt arbete. Till exempel de som namngav gubbarna i högarna....   

[supergeten]

För att det bevisligen funnits gott om folk som aktivt arbetat för att hävda Upplsands-Uppsalas självklara maktställning. Och för att det bevisligen funnits gott om fä som läst sagor alldeles för mycket istället för att bedriva vetenskapligt arbete. Till exempel de som namngav gubbarna i högarna....

Japp, det var minsann ett vetenskapligt uppbyggt hävdande...

[Carl Thomas]

AndreasE, vi har två olika saker.
1, Gamla Uppsala,
2, källor och sagor som berättar om ett Uppsala.

Gamla Uppsala är en fantastisk plats, ett storslaget fornminne med sina stora gravar – och hela sitt gravfält – inget snack om den saken. Ingen säger ett ont ord om denna plats.

Ingen säger ett ont ord om sagor och källor heller. Dom är som dom är, vi ser lite olika på delar av dem – men vi alla tycker att dom är intressanta – och vi diskuterar hit och dit om formuleringar och trovärdighet eller ej – men vi är alla glada att dom finns. Inte ett ont ord om dessa heller alltså.

Rudbeck på 1600 talet skulle skriva Sveriges historia. Han hade Gamla Uppsala intill sig – och han kände till en del av sagorna, källorna och runstenarna.

Han beslutade sig för att förlägga sagornas och källornas Uppsala till gamla Uppsala. Rätt eller fel.

På runstenarna står det ”han flydde inte vid Uppsala”. Alltså. Hugget i sten, Uppsala fanns. Uppsalaslaget anses ha skett på Fyrisvallarna. Några sådana fanns inte vid gamla Uppsala där Salaån rann förbi – så man bytte namn på Salaån till Fyrisån – och vips, så hade man Fyrisvallarna bredvid Gamla Uppsala.

Man lät gräva en brunn i Gamla Uppsala, fyra stolpar med brädfodring mellan stolparna – och så fyllde man igen det hela – och råkade hitta denna brunn några år senare – som en offerbrunn från vikingatiden. Alla var förvånade hur färskt virket var efter mer än 600 år under jord… men offerbrunnen fanns ju där - bevisligen!

Samtidigt poppar det då tydligen upp ett Påvebrev som bekräftar att gamla Uppsala verkligen är sagors och källors Uppsala och då blev det så – och på den vägen är det. De som intygade äktheten i Påvebrevet var Rudbeck och Rabenius. Rabenius är väl vår, genom tiderna, största historieförfalskare?

Direktkopplingen mellan 1 och 2 utfördes alltså av Rudbeck genom ren och skär historieförfalskning, namnbyte på Salaån samt upphittad offerbrunn + ett brev från Påven förlade källors och sagors Uppsala till – Gamla Uppsala.

Runstenarnas text användes alltså som en del för att uppnå detta – och inte ett ont ord om runstenarna heller, de berättar om ett slag som verkligen har inträffat i Uppsala – men vilket Uppsala? DET vet vi faktiskt inte.

 Rudbeck bestämde att det var Gamla Uppsala – och slog fast det genom ganska otrevliga metoder.

Det intressanta i denna historiska soppa är att Rudebeck mycket väl kan ha rätt. Det är kanske så att sagors och Källors Uppsala verkligen ÄR Gamla Uppsala. Men varför då utföra ren historieförfalskning för att ”bevisa” detta för samtiden?

Jag har absolut ingenting emot att Gamla Uppsala skulle vara sagors och källors Uppsala. Adams tempel får gärna ligga där också, det är helt ok för min del. Men - det har varit tillräckligt mycket lögn förb… dikt om Gamla Uppsala för att jag skall vara ytterst försiktig – och det kommer att krävas mycket starka bevis på att Gamla Uppsala är sagors och källors Uppsala för att jag skall tro på det – minst ett påvebrev till! Gärna två!!

Thomas

[AndreasE]

Men AndreasE, när andra Uppsalor har samma typ av omgivning så betyder det ingenting för att de saknas i medeltida källor. Detta trots att vi vet att massor av platser , viktiga som oviktiga, saknas i medeltida källor?   

Kan du förtydliga vad du menar? Jag förstår inte riktigt vad du försöker säga. Vilken typ av omgivning menar du? Omgivning som Gamla Uppsala?
 

Du fokuserar helt på att låsa namnet till en viss bebyggelseenhet och att det därför är rimligt att namnet återfinns i medeltida källor.  Du tar inte hänsyn till att gårdar flyttar och tar med sig namnet byter namn, inte på att gårdar lämnas och markerna tas över av andra gårdar. Du tar inte hänsyn till att naturobjekt som fått sina namn av andra objekt kan ha givit namn åt t.ex.  torpet, trots att du rimligen vet att det är ett vanligt sätt att ge namn på torp. 
 
Som jag ser det definierar du redan Uppsala som en bebyggelseenhet. Frågan är vad du har för stöd för denna definition?

Nja, jag definierar Uppsala som ett ortnamn som består av två namnled, upp och sala där det första verkar vara en lägesbestämmelse och det andra vanligtvis ges betydelsen "festsal" eller "hallbyggnad" (men kan även dyka upp med betydelsen "tillfällig bostad" eller "bod"). Eftersom att Sala anses syfta på en viss sorts byggnad så skulle jag tro att de flesta platser med sala i namnet har varit bebyggelser. Gamla Uppsala var utan tvekan en bebyggelse.

Det vi diskuterade i tråden var Carl Thomas teori att "Uppsala" skulle vara ett namn för ett visst sorts tempel som fanns på många olika ställen under järnåldern, och att det stora antalet Uppsala-namn i Sverige skulle vara ett bevis för det. Jag argumenterar för att om så var fallet så skulle de här namnen behöva ha kontinuitet så lång tillbaka i tiden, vilket jag tvivlade på.

För det första, om namnet stod för tempel så stod det ju för en bebyggelse. Carl Thomas har dock inte riktigt definierat om han till denna tempelbyggnad även tänker sig att det fanns stödbebyggelse och boplatsaktivitet eller om han anser att det låg helt ensamt.
Visst kan man hävda att de alla skulle ha kunnat överleva som namn på ett fält eller något annat naturobjekt, men i sådan fall så måste det ha skett fasligt många gånger, och lyckats överleva på det sättet i många fall mer än ett halv årtusende innan ett torp plockade upp namnet. Det anser jag vara föga troligt. Riktigt gamla naturnamn som kommer från övergiven bebyggelse förekommer, men är knappast så vanliga. De äldsta och mest stabila naturnamnen är snarare namn på berg, sjöar och floder, men de har å andra sidan ofta allt för gamla namn som knappast kommer från yngre järnåldersbebyggelse. Namn som harg och vi har ju oftast inte överlevt som namn på naturformationer utan som namn på just närliggande bebyggelse (som nästan alltid kan spåras tillbaka till medeltid i källorna).

Att torp tagit äldre namn på naturformationer har jag inte sett några konsekventa tecken på. Visst, de kan heta saker som "Sjötorp", "Källtorp" och "Stentorp", men det är inte samma sak, och det är mycket vanligare med egennamn, uppkallelsenamn (vilket jag då ser många av Uppsala-torpen som).

[AndreasE]

Forts:
De flesta ortnamn vi pratar om är inte "gårdsnamn" utan bebyggelsenamn som varit namn på en samling gårdar. Gårdarna har sedan haft egna gårdsnamn - saker som "Matsgården", "Sörgården" och "Skattegården", och dessa har vanligtvis varierat kraftigt med tiden, då antalet gårdar kan ha förändrats och deras lägen flyttats. Det har dock sällan påverkat namnet på bebyggelsen. Bebyggelsenamn försvinner framför allt om bebyggelsen överges, vilket är ovanligt, och de flyttas sällan. Avsöndringar till nya bebyggelserenheter gav ofta upphov till namn som "Sörby", "Väsby" och "Norby", och det är ofta möjligt att säga med relativ säkerhet vad som var den ursprungliga moderbyn. Om man tittar på listan av Uppsala-namn som jag sammanställde ovan så var det inte "gårdsnamn" utan torpnamn och backstugenamn. Gårdar döptes helt enkelt inte till den typen av namn.

Generellt så anser jag att om "Uppsala" var ett namn på ett visst sorts tempel som fanns runt om i landet under yngre järnålder, så borde det synas ungefär som vi och harg i det moderna ortnamnbeståndet. Det borde gett namn åt ett antal primär- eller senast tidigmedeltida sekundärenheter som går att spåra relativt lång tillbaka i tiden. Det borde även med tiden lagts till ytterligare förled på namnet för att skilja sådana platser från varandra - vi borde se namn som "Noruppsala" eller Siguppsala" osv. Majoriteten av beläggen borde inte vara torp från 1700-tal och 1800-tal. 
 

[AndreasE]

Carl Thomas, Rudbeck levde på 1600-talet. Är det inte dags att släppa det hela? Påvebrevet har jag bara läst några vaga referenser till här på forumet så det har jag inga kunskaper om. Tro dock inte att någon idag anser att Rudbeck var en arkeolog eller historiker i moderna termer.

Det där att brunnen skulle varit en medveten förfalskning har jag för mig motbevisades av Magnus Alkarp i hans avhandling. Det var en feltolkning, inte en medveten historieförfalskning.

Och medan Salaån döptes om så fanns Övre och Nedre Föret, det två sjöarna som ån rinner igenom innan den når Mälaren, innan dess och är inte resultatet av Rudbecks aktivitet. Namnet var inte helt taget ur luften (eller de isländska sagorna). Ska kolla upp min källa till det, var länge sen jag läste om det. 

Om du känner att du inte kan acceptera att Gamla Uppsala är Adam av Bremens och Ynglingatals Uppsala på grund av vad Rudbeck gjorde på 1600-talet så kommer jag då verkligen inte kunna övertyga dig, hur goda argument jag än har. Själv så tycker jag att det är en konstig inställning, men ok.   

[Carl Thomas]

AndreasE, det går inte att släppa det eftersom det släpar med än idag.

Nej, Rudbeck är nog ganska körd idag som historiker… men han var ju en intressant man på andra sätt! Ett riktigt geni!

Du menar att en brunn som var byggd av träd som fälldes 1670 (?) – och som hittades 1676 (?) som en offerbrunn i det heligaste av allt som Rudbeck ville komma åt – var en ren tillfällighet?

Jodå, jag känner till det där med Föret, ytterligare en tillfällighet?

Förstår du vad jag menar? Gamla Uppsala är ”heligt” än idag – och alla tossigheter försvaras - och förklaras/bortförklaras  än idag….

Historiker och historieintresserade har haft 400 år på sig att samla stödjande argument för att Gamla Uppsala verkligen är sagornas och källornas Uppsala. Jag har hört och läst hundratals sådana, om inte mer. Mängder av avhandlingar har stött detta genom tiderna. Böcker har skrivits, osv. jag är medveten om allt detta. Jag har alltid undrat varför allt det där skrivs? OM alla hade varit säkra på att Gamla Uppsala var rätt plats – varför skriva om det gång på gång?

Några nya sagor eller källor har inte dykt upp, källäget är så att säga detsamma. Kort beskrivet. Vi VET inte. Vi tror. Eftersom vi bara tror vill folk bevisa att det vi tror är sant - därför skrivs det.

Jag har uppskattat vår diskussion AndreasE – ser fram mot fler!

Thomas

[Yngwe]

AndreasE,
 
Att gårdar sällan flyttas beror ju på vad man menar med sällan, men ovanligt är det inte alls. Att hela byars tyngdpunkt flyttas är heller inte särdeles ovanligt, och i många fall tar de namnen med sig. Utan att vara säker så tror jag mig ha hört att dessa mönster skiljer sig något över landet, och det är ju fullt logiskt att det är svårare att flytta i en redan fulletablerad byggd.  I Småland har det dock gått utmärkt och jag kan ge dig en hel sida exempel om du vill.   Listorna är också fulla av nu försvunnen bebyggelse, i många fall vet man inet vilka byar eller gårdar det avsåg.
 
När det gäller torpens namn så kan vi ta Brudliden som ett exempel, det är förvisso en backstuga men ändå.  Brudliden avser egentligen en backe där en brud föll av vagnen på väg till eller från bröllopet.  I folkmun blev backen kallad brudliden, och backstugan fick namn efter detta.  Vi kan sen ta Skansen, en mindre enhet, möjligen backstuga. Innebörden är lättförstålig och det är uppenbart att enheten fått namn av att på platsen funnits en skans. Kyrkan är ett tredje exempel, finns på flera ställen både som naturobjektsnamn och som namn på bebyggelse som inte är en kyrka.   Det finns massor med såna här exempel, var och en känner säkert till en hel drös i sin egen trakt.  Både torp och gårdar kan alltså namnges av naturobjekt vars namn i sin tur kommer av andra objekt.
 
 
Varför anser du det otroligt att ett namn överlever ett halvt årtusende?  Du säger ju själv att det förekommer, och då de flesta människor under mycket lång tid känt till var ärkebiskopen höll hus så är det inte alls specielt märkligt om man kommer ihåg platsen/objektet med samma namn.
 
 
Att Uppsala skulle uppträda på samma sätt som Vi och Harg är även din slutsats, den vilar på ditt antagande att dom är jämförbara i funktion, och om detta vet vi ju inget.

[AndreasE]

Att folk har skrivit om det är ju inte konstigt, både på grund av platsen i sig med dess väldigt synliga fornlämningar, men även förstås på grund av sagorna och de skriftliga källorna. Att se det stora intresset som platsen dragit till sig som ett argument mot att det skulle vara myternas Uppsala håller inte för mig.

Har inga källor till det där med brunnen här, har för mig att det var Alkarps avhandling men får kolla upp det.

Jag håller inte med om att Gamla Uppsala är heligt idag. Om du tittar på de som verkligen hållit på med Gamla Uppsala de senaste årtiondena så är de generellt mycket försiktiga i sina tolkningar. Gamla sanningar som högarnas dateringar, resterna av ett tempel under kyrkan osv har alla omvärderats. Däremot så har man generellt inte sett någon anledning att försöka placera järnåldern omtalade centralort "Uppsala" någon annanstans.

Och i slutändan - det är arkeologi vi pratar om. Per definition så finns det vissa saker vi kan veta (de faktiska fysiska lämningarna) och vissa saker som vi utifrån dessa lämningar sluter oss till - våra tolkningar. 

De allra flesta arkeologer idag (tja, kanske alla?) tolkar det så, utifrån de materiella lämningarna, att Gamla Uppsala är det Uppsala som nämns i sagorna och Adam, att den stadsliknande bebyggelsen på Björkö i Mälaren är Ansgars och Adams Birka, och att staden Sigtuna emellan de två är den plats där Olof Skötkonung lät slå Sveriges första mynt och som även den nämns av Adam. Dessa tolkningar har överlevt andra halvan av 1900-talets processuella arkeologi med dess förkastande av skriftliga källor och den kulturhistoriska arkeologins nationsbyggand, inte för att det funnits någon sorts konspiration eller bakomliggande fördomar, utan för att de arkeologiska lämningarna talar allt för tydligt.     

[mof]

Mof,   
Kind är en gammal indelning i VG, det finns massor av Kind-namn, ett av dem är Sviakind där Kinnekulle ligger. I området finns bland annat Svinesund (Svionesund en gång i tiden) och Svenljunga (Suinaliunga), mm.
(Kind används fortfarande i VG).

Det finns de som tror att det bott ett folk här som kallade sig för Sviar – och de hade en kult där svin var viktiga.

Exakt hur gammalt Kind är vet jag inte mer än att det är gammalt.

Thomas

Jag tror att det kan vara så att man har sett orden svia kind i ynglingasagan - sedan har man gissat att det skulle kunna ha med området runt Kinnekulle att göra. Det kan alltså röra sig om en spekulation av Holger Bengtsson eller någon annan under 1900-talet. Därmed inte sagt att det måste vara så, men varför inte?

Vad gäller Kind i sig vill jag naturligtvis koppla det samman med administration, och det är kanske lite lustigt att det annars ska finnas såpass många härader där ordet ingår. Men vem vet hur det är?

Arkeologiska bevis - om det nu är någon form av generellt kultnamn då måste man kunna finna spår på andra platser. Någonstans måste det ju finnas passande rösen, processionsvägar och kanske benrester. Kan man inte hitta det då blir ju teorierna aldrig annat än tänkbara, eller möjliga.

Den enklaste lösningen som jag ser det är att sagorna refererar till den där platsen i Uppland. Därmed inte sagt att allt vad som står verkligen hände, och man kan mycket väl tänka sig att andra sagor omarbetades och kom att handla om Uppsala, men sådant är extremt svårt för oss att upptäcka.

Om runstenarna i Skåne - jag ser inte problemet med att de skulle tala om ett Uppsala i Uppland. Det är väl tvärtom bara bra - ur ett skånskt perspektiv. Tråkigare vore det om det handlade om grannens utedass.

Någon skrev om att Gamla skulle vara den yngre orten. Den texten känner jag också igen och jag skulle gissa på att det står i Dag Stålsjös bok, men kanske var det i en bok av Verner Lindblom. I sammanhanget tror inte att det fanns en förklaring till varför.

Men kan det ha att göra med att man funderar över vad namnet betyder?

[Frågvis Amatör]

AndersE. Jag menar allvar. Det går inte att prata med den person som högg in texten i Sjörupsstenen och då vet du inte vilket Uppsala som denna person har tänkt på. Det är bara en tolkning gjord av dig.

Sjörupsstenen bevisar inget om gamla och nya Uppsala i Uppland för så vitt jag vet är det senare begrepp från Adam av Bremen där det är namnet på templet.

Thomas I

[Mats Hansson]

Att Uppsala skulle uppträda på samma sätt som Vi och Harg är även din slutsats, den vilar på ditt antagande att dom är jämförbara i funktion, och om detta vet vi ju inget.

Andreas tanke slog mig också tidigare i tråden här, även om jag aldrig tog upp det. Om Uppsala skulle stå för en viss funktion, och flera Uppsalor förekommit, så borde det ha uppstått bestämningar på dessa Uppsala-orter så att de inte skulle förväxlas. Jämför husbyarna: Husby-Rekarne, Husby-Sjutolft m.fl. Tuna-orterna kan ju vara ett annat exempel, om nu 'tuna' hade någon speciell funktion vilket har hävdats (men mera tveksamt). England har också fullt av sådana konstruktioner för att undvika missförstånd: Upton-upon-Severn, Upton Snodsbury, Upton-by-Chester. Men Uppsala verkar alltså aldrig behövt något förtydligande vare sig i källorna eller ortsnamnen.

För övrigt tror jag inte alls på det här med Uppsala-namnet som en funktion - helt enkelt därför att det är så osannolikt, så ovanligt. Sådant förekommer ju knappast på det sättet - inte utan att bestämmas av en för-led som vi varit inne på. Just nu kommer jag bara på exemplet Husby som möjlig funktion - men där har vi ju som sagt de nämnda bestämningarna att luta oss mot.

Därmed inte sagt att det var fel att ta upp funktions-frågan från första början, en helt rimlig tanke. Men för min del är frågan besvarad.

/Mats

[Kungsune]

Nja!
När det gäller Uppsala skulle jag tvärt om hävda att det mest rimliga är att det just handlar om funktion. Att Uppsala är ett gammalt ord för kungsgård.  Att man skulle "sala" för kungen. Visst kan det vara så att Uppsala öd går tillbaks på en ursprunglig huvudgård som hörde samman med kungaämbetet men hur ska vi bevisa det? Man kan ju ifrågasätta rimligheten i att en kung på den tiden skulle ha tillstymmelse till chans att upprätthålla någon större region om denne gömde sig på ett centralgods. Det förefaller omöjligt såvida inte Uppsalakungen var en häradshövding. Tittar vi till fundamentet till kungsgårdssystemet- det kamerala landskapet så har vi de äldsta indikationerna i Västergötland som i sin tur har tagit intryck från Danmark. Lagböckernas olika framställan av Kungens ägor i förhållande till bönderna, tingsmenighetens rättigheter att själva lysa ting. Götalandskapen verkar onekligen hålla incitamentet till kungamakten. I Uppland fick inte tingsmenigheten sköta sina mellanhavanden utan inflytande av en kunglig övervakare. Hur kommer det sig?
I myten vill man förlägga detta begrepp, Uppsala, till en specifik plats(kungens tronsal?). Denna plats har säkerligen varit väldigt olika i verkligheten vilket man kan ana i sagorna. Begreppet Uppsala öd som kopplas till kungsgårdar i hela riket ligger i flera fall invid Uppsalaplatser. Dessa har sin huvudsakliga spridning söder om Mälaren precis som de gamla adelssätena. Visst kan kärnan i till kungsgårdarna i en fjärran forntid ha startat i gamla uppsala men då lämnar vi som arkeologer fast mark och övergår i spekulationer som inte ens historiker är helt tillfreds med .