Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Boreas]

Ättelägg; Re: Kanske på samma sätt som Erik Segersäll satt som härskare över Hedeby ett tag;
Erik Segersäll døde år 995, hvor Svend Tveskæg slog mønt i Lund. Vi hører ingenting om en træfning, hvor Svend år 995 jog svearnes besættelsesmagt ud af Hedeby?

Det er ingen grunn til å tro att Erik Sjersæl skulle ha fiendtlige hensikter kontra hans danske nabo og kollega. Hans besøk og aktiviteter i Danmark må nok tilskrives den allianse der ga den svensk-ättede Lodbrok anledning til å konstituere et nytt sæte - av skjold-unger - på det danske Sjælland. Alliansen omfatning kan som nevnt ses på oppmøtet under Bråvalla-slaget - og senere på den forgrening der brakte skjoldungene - dvs. Lodbroksønnene - til høvdingmakt i såvel Sveariket og Gøtaland, som i Norge og Danmark.

Jeg har tidligere nevnt enigmaet med "Birka Garnisson" - dvs. garnisonsbyen der (også) fantes på Bjørkø i Mæleren. Etter arkeologienes mening blir byen avviklet ikring 970-980. Det kan innebære at en kjærne i svenskekongens militärstyrker har lidd en høyst ublid, men slett ikke uvanlig skjæbne under kampene om Danevirket og Danarikets historiske kjærneland. Kampene nådde som kjent sitt zenit under den senere del av Eriks levetid og lar til å være overstått da hans sønn - ynglingenes siste Skjold-konge - overtar, legger skjoldet til side og forhandler seg til en "frivillig" (diplomatisk) underkastelse under det tysk-romerske kolonivælde.

Dermed slapp Olov Skjoldkonge å dele skjæbne med Harald Blåtann og Erik Sejrsæl. Svenskenes erfaringer gjør det imidlertid problematisk for nordmennene å akseptere de samme betingelser - hvorfor man får vente på renegaten Knut, før en omforent, katolsk leidang kunne utstyres - fra England, Danmark og Jomsborg - og gyve løs på den øst-norske og svenske leidangen i slaget om Øresund og Skåne - 1025-26 og invasjonen av Norge 1028.

Når Knut den Store gjør felles sak med den tysk-romerske keiser blir slaget ved Helgeå et slag mellom en katolsk gruppering og en "ikke-katolsk" allianse. Ettersom den engelske kirke på dette tidspunkt - i prinsippet - hører under Knut er det noe pussig at der i Norden kan finnes en "alternativ" maktbase - sogar med styrke nok til å stå imot Knuts store allianse.

Dessto mærkligere blir det skisserede maktperspektiv når man hører at den svenske konge på denne tid - Anund Jakob - selv er god katolikk. Den katolske biskop i Sigtuna ble jo innført allerede under faderens tid - og hadde hatt ett spesielt blikk på Anunds fostring. Dærmed savner vi motiv og politisk sannsynlighet for at Anund og hans biskop skulle alliere seg med en "oppvigler-høvding fra Oslo-fjorden" - og gå til krig mot den pavekirke de tilhørte og det kejserdømme Olof hadde sverget lydighet. Det finnes ingen logik i den katolske Anunds plutselige lojalitet til en av keiseren bannlyst oppvigler-høvding fra Oslo-fjorden.

[Boreas]

Den svenske allianse med Olav Haraldsson (1025) bør således forklares med andre enn Anund Jakob som hovedaktører. Hans "hedenske" (øst-kirkelige) bror Emund er derimot en noe mer logisk årsak. Det tør bety at den største delen av det svenske adelsskap IKKE ønsket å avslutte alle de tradisjonelle feiringer og merkedager der hørte deres egen æt og historie til. Sålenge den kristne konge satt i Sigtuna eller Skara kunne de svenske stormenn som fulgte de gamle lover og holdt de gamle tradisjoner fortsette å samles ved Uppsala - og således samle regionale stormenn og ressurspersoner med jevne mellomrom.

Sålenge de gamle sentrale hov og vier var i funksjon vil befolkningen i de angjeldene regioner vanligvis fortsette som før. Når kristendommen innføres skjer forandringene konsekvent ovenifra og ned - ikke ulikt slik de amerikanske indianere noe sekler senere ble innsatt i den rette tro. På den måte kan man gjerne sammenligne Harald Blåtands og Montezumas skjæbner, ikke minst hvad gjelder dramaturgi. På den andre siden av vannet satt imidlertid Svea-kongen, som Maya-høvdingen, med sitt rike og alle dets rikdommer - fortsatt urørte.

Stilt ovenfor en overmæktig fiende får man forsøke å kjøpe seg fri. Hva Olov og Sveariki fikk betale ved innmeldingen i det katolske Europa vites ikke, men vi vet at de hov og haller som tidligere hadde vært prydet av kunstverk i edle stener og metaller ble 'konfiskert' så snart en lensherre eller storbonde "gikk over" til kristendommen. I tiden som fulgte vet man likeledes at en lang række gravhauger ble åpnet og plyndret. Den systematiske utplyndring var tydligvis en gjennomgangsmelodi når gamle kultursamfunn, riker og rikedommer kunne erobres - fra Sumer, Egypt og Troja til de rike keltere, germanere og indianere.   

Kulturskiftet var altså en fase preget av alt annet enn et fredsommelig evangelium. Anunds kristne fostring ser ikke ut til å ha forhindret han eller hans følgesmenns brutalitet. Oppnavnet "Kolbrenner" stammer fra at han kunne la andres eller egne undersåtter brennes inne - i sine egne hus -  "med svidande eld", altså "den ild der svider".   

På den bakgrunn blir de vidløftige spekulasjoner om "Anunds strategiske vurderinger" med hensyn til "maktbalansen i Norden" ikke holdbare som forklaring på alliansen med den øst-norske kongsmaktens motstand mot den katolske kirke. Det tør bety at den katolske kirke ennå ikke hadde klart å feste grepet om de regionale høvdinger og lokale stormenn - hvorfor de store hovene - som Uppsala og Tissø - fortsatt kunne stå i fred. Der Knut vant frem ble den slags konsekvent inndratt, som 'skatt'.


 

[Boreas]

Store godsansamlinger med samme ejer skabte et samfundshierarki.

Nja. Hirarkiet i en ætt består av en naturlig orden, hvilket leder til at her samles gods og gull og dyrebare skatter - ettersom generationerne skred fram og såvel handel som håndtverk utvikledes.

Storfamiljens naturgitte hirarki la grundlaget for ætte-strukturen. Her står far+mor over alle barn, dessuten holder i sønnene medens mødrene styrer over døttrene - og forøvrig gikk alle søsken efter alder...

Når en ætt vokser skjer det ved at den etablerer nye gårder, der brødre av stor-bonden får sette nye bruk i verk - og der stifte egne familier. Slik kan en ætt vokse seg seg stor - så brødre fra samme 'gammelgård' etterhvert befolker alle landskapets alle hjørner. Dermed har vi en "Storbonde" innen ett "herred" - hvor Storbondens nye sønner nå skal overta etter deres fars brødre. Dermed kommer en og samme ættegren til å befolke alle gårder i herredet. Repeterer man sekvensen i nye herreder er Storbonden snart Landshøvding i et større len. Har han undertiden startet sidegrener i nye landskaper - hvor en nye lensgårder omgis av herredssæter og gårder - så har Storbondens ættelinje spredd seg til ett stort land - og omtales som et "rike". Ergo har storbondens som ble landshøvdingen til slutt blitt "Stor-landshøvding" - og fått titel som 'regent'.   

Vil man forstå historien får man altså spole tilbake til de eldste bosteder og de første herreders begynnelse. Da kommer man snart til at hele regioner og sogar flere regioner kan henge sammen - i såvel tid som gjennom likartet økonomi, håntverk, kunst, symbolspråk og genetikk.

Når dagens europeere kan regne sitt y-dna til en av tre forfedre står det uten videre klart at ætte-systemet har sin opprinnelse i den formasjonsprosess som skapte de nord-europeiske kulturer.

Genetikken har altså forklart oss att de mennesker som befolket Eurasien etter istiden har spredd seg som "ættegrener" fra samme (paleolitiske) rot.

Vider forteller våre gnomer at man de ulike landskap så har blitt befolket av patrilinære grupperinger fra denne rot. Nå kan man innen større distrikt telle opp ett antall bosteder, bygdeborger og gårder (herredssæter) som bygges under samme periode. Altså bedriver de ledende 'ätter' allerede en effektiv knoppskyting i nye distrikter - der man starter med de mest attraktive og centrale områder hva gjelder lokalitet, geografi og næringstilfang.

Først fikk man en storbonde, så fikk man ett herred. Så snart denne herredshøvdingen skaper nye herredsæter blir hans efterfølger automatisk en lensherre. Snart kan han som lensherre etablere nye herregårder - omgitt av nye herredssæter, gårder og hus.

Dermed har man en lensherre med flere len, hvorfor han må lave flere lensherrer. Som far og overhode for en gjeng brødre - hver herre i sine respektive len - blir dermed den sentrale storbonden, på landets aller ældste gård, første herredsæte og ledende herregård - nødt til å titulere seg Stor-Landshøvding, alternativt Reks, alias Kon-ing(as), aka Konung, Köning. Konge och King.

Kongenes makt kom altså som en naturlig og logisk følge av folkets opphav og spesifike historie - med arverekkefølgens kronologi som selve ryggraden i ders historiske kunnskaper, innsikter og oversikter. Antikkens konger, likt de norønne, var like gamle som folket selv - fra opphavs tid, "da Rig red"... 

[Boreas]

Sammantagningsvis kan man säga att jag också tror att ättens betydelse är stor och har stor del i samhällets uppbyggnad. Samtidigt tror jag inte man ska överskatta ättens förmåga att innefatta alla generationer och led, eller samhällets behov av ätter för att upprätthålla demokratiska funktioner.

Huvudsaken är väl att man försöker förstå vad en ätt i verkligheten var, hur den bildats, utvecklades, fortgick och förnyades.

Efter dom genetiska analyser som numer föreligger behövs dessa ätter, dessutom, för att ha möjlighet förklara dom genetiska (ätte-)linjer och (familj-)mönster som utvecklade Eurasiens norra kulturer - från istidens slut och ända fram till våra dagar.   

I övrigt som ovan.

[Yngwe]

Huvudsaken är väl att man försöker förstå vad en ätt i verkligheten var, hur den bildats, utvecklades, fortgick och förnyades.

Efter dom genetiska analyser som numer föreligger behövs dessa ätter, dessutom, för att ha möjlighet förklara dom genetiska (ätte-)linjer och (familj-)mönster som utvecklade Eurasiens norra kulturer - från istidens slut och ända fram till våra dagar.   

I övrigt som ovan.

Nja, genetiskt underlag för att påstå att hela härader skapats utifrån en ätt finns det knappast och inte heller som kan påvisa några konstanta ätter. Man kan visst anta att de varit mycket livskraftiga, men att anta att vart härad skapats utifrån en ätt är ändå ren spekulation och personligen tror jag inte på det. Nog för att man i viss mån varit släkt med varandra, men efter x antal led släpper ättens grepp till förmån för andra eller nya ätter.

[Vetgirig]

Efter dom genetiska analyser som numer föreligger behövs dessa ätter, dessutom, för att ha möjlighet förklara dom genetiska (ätte-)linjer och (familj-)mönster som utvecklade Eurasiens norra kulturer - från istidens slut och ända fram till våra dagar.

Allt det du beskriver kan lika väl förklaras om man tänker i klantermer. Varför skulle Skandinavien avvika från hela världens sätt att hantera mellanfolkliga relationer. I övriga världen gäller klansystemen vid tiden. Efter kristendomens införande så blir det något annat.   

[Ättelägg]

Det intressanta med de olika kungarna och deras relativa inflytande på andra regioner än hemlandet är att det enligt sagorna och andra skrifter samt bekräftat till del av konkreta fynd verkar ha varit ett fenomen. Fredligt eller inte kan ju frågas men likt senare dynastiska strider verkar detta även ha varit fallet under vikingatiden. Ytterligare intressant är att åtminstone Svearna men antagligen även Danerna verkar haft parallella kungar som dessutom oftast är släkt och många gånger bröder. Höjer vi blicken så var systemet inte ovanligt i de östra delarna av kontinenten vilket är intressant. Tror det var kazarerna som hade två härskare, en värdslig och en religiös.

[Boreas]

Nja, genetiskt underlag för att påstå att hela härader skapats utifrån en ätt finns det knappast och inte heller som kan påvisa några konstanta ätter. Man kan visst anta att de varit mycket livskraftiga, men att anta att vart härad skapats utifrån en ätt är ändå ren spekulation och personligen tror jag inte på det. Nog för att man i viss mån varit släkt med varandra, men efter x antal led släpper ättens grepp till förmån för andra eller nya ätter.

Försök gärna läsa vad jag skrivit igen.

Som du ser har jag beskrivit en enkel, men specifik modell - enligt dom uppgifter som föreligger i sakens anledning; etymologisk, mytologiskt, historiskt, arkeologiskt och genetiskt.

Det verkar som du inte riktigt uppfattat att en ätte-modell beskriver en gård i taget, som ättens fundamentala enhet. Sen behövs en sätesgård - för att göra den tredje nivån i stratigrafin. Alltså behöver du ett härad för att få ihop en minsta möjliga ätt.

Det innebär att hela häradet småningom består av och är fullt av människor från en och samma ätt. Sen kan denna ätt växa till ett större rike - och bli en 'folkgrupp', ett 'folk' och ett 'folkslag'. Ätten var alltså en förutsättnng för at producera större folkgrupper - och slutligen olika folkslag. 

Följer du haplogrupperna bakåt hittar du samma mönster - varje region har samma y-dna, eftersom dispotionsrätten lär ha gått i arv, stringent från fader till son, genom största delen av vår forntid.

Sen påstår du at här inte finns bevis för ätterna - när allt som finns av dna-bevis berättar att forntidens reproduktivitet i allmenhet har följt detta ättesystem - efter manlig linje. Just den agnatiska ärvsföljden - som pågick även under paleolitikum - har redan rapporteras på andra trådar.

Det skadar inte att läsa sakta och tänka långgsamt om man vill uppfatta och förstå alla dom nya aspekt som dagens forskning frambär.

[Boreas]

Allt det du beskriver kan lika väl förklaras om man tänker i klantermer. Varför skulle Skandinavien avvika från hela världens sätt att hantera mellanfolkliga relationer. I övriga världen gäller klansystemen vid tiden. Efter kristendomens införande så blir det något annat.

Sorry, men nu har du tydligen glömt både källor, fakta och logiska premisser. Påståendet om "övriga världen" är gripit ur luften och hänvisningen till kristendomens effekter tyvärr inte annat än en gammal, lös balon.

Det "klanvälde" du beskriver är inte speciellt väl definierad - och verkar inte ens skilja på kriminella tyrannier och legala hövdingadömen.

Kan det hända att du fortfarande inte riktigt uppfattat hur dom omtalade ättesamhällen faktisk växte fram och fungerade gennom mer än tio millennier?   

[Boreas]

Här håller jag inte med Boreas som att se Göterna som de sjöburna och Svearna som jordbrukare per se.

Suebiska havet säger sitt, en arvtagare till den maritima bronsålderskulturen. Hit tror jag även Mälardalen och svearna hör. I den germanska urtiden.

Vi kan inte utgå från att meningen i Tacitus' begrepp "Sveviska havet" har sin orsak i svearnas maritima kultur.
Att en sådan funnits är dock en annan sak - vilket jag inte alls ifrågasatt.

Man kan lungt utgå från att dom svear och daner som specialiserades inom jord-, lant- och skog-bruk även hade båtar och båtbyggare i sin närlek. MEN - då fanns här redan en rad etablerade miljön av avancerade båtbyggare, som fått lära sej hantverket av en 'mästar-miljö' - där man hade haft båten som sin ekonomiska och kulturella bas - redan under paleolitikum.

Det är dessa båtfolk som utvecklade säljakt och havsfiske, färdleder och handelsleder, geografiska nätverk och långväga kontakter. Enligt min ringa uppfattning var dom redan på plats efter alla gynsamma älvar, åar och arkipelager - länge innan det intensiva lantbruket tog till. Av den orsak har dom redan kännetäcknen från det vi kommer möta som götarnas havsgående kulturform - från Gotland såväl som efter kusterna av Skandianvien och vattenleden genom Mellan-Norden och södra Sverige.

Till skillnad från jordbrukarna i Svealand, Halland och Skåne tror jag alltså att dom kustnära götarna fortfarande förblev specialisterna på båtbyggen, fiske och fångst - jämte längre havs- och handelsresor.

Enligt Jordanes var väl götarna dom äldre, jämfört med svear och daner - fast dom alla härstammade från samma rot - det mystiska vin-folket - "Vinoviloth".

När lantbruket - såväl det pastorala som det intensiva - spriddes ikring Medelhavet var båtar redan det viktigaste färdmedlet. Eftersom arkeologin skrider framåt har man numer hittatt drygt 10.500 år gamla spår efter 'proto-neolitiker' på endera grekiska öar - inklusive Cypern och Kreta. 

Sambandet mellan jordbrukets tidiga spridning och en ännu äldre, avanserad båtkultur lär överraska fler än Ättelägg:

CYPRUS WAS VERY MUCH PART OF NEOLITHIC REVOLUTION

Artefacts found at an archaeological site in Cyprus support a new theory that humans occupied the  Mediterranean island about 1,000 years earlier than previously believed – a discovery that fills an important gap in Cypriot history.

Excavations at Ayia Varvara-Asprokremnos (AVA) by archaeologists from the University of Toronto, Cornell University and the University of Cyprus have uncovered, among other objects, the earliest complete human figurine on the island. The site has been carbon-dated to between 8800-8600 BC, near the beginning of the Neolithic Period when the transition from hunting to farming economies was occurring throughout the Middle East.

http://www.pasthorizonspr.com/index.php/archives/12/2013/cyprus-was-very-much-part-of-neolithic-revolution

Early 7th millennium BC Initial Neolithic in Franchthi Cave

When, and by what route, did farming first reach Europe? A terrestrial model might envisage a gradual advance around the northern fringes of the Aegean, reaching Thrace and Macedonia before continuing southwards to Thessaly and the Peloponnese.

New dates from Franchthi Cave in southern Greece, reported here, cast doubt on such a model, indicating that cereal cultivation, involving newly introduced crop species, began during the first half of the seventh millennium BC. This is earlier than in northern Greece and several centuries earlier than in Bulgaria, and suggests that farming spread to south-eastern Europe by a number of different routes, including potentially a maritime, island-hopping connection across the Aegean Sea.

http://dienekes.blogspot.no/2013/12/early-7th-millennium-bc-initial.html

[Yngwe]

Försök gärna läsa vad jag skrivit igen.

Som du ser har jag beskrivit en enkel, men specifik modell - enligt dom uppgifter som föreligger i sakens anledning; etymologisk, mytologiskt, historiskt, arkeologiskt och genetiskt.

Det verkar som du inte riktigt uppfattat att en ätte-modell beskriver en gård i taget, som ättens fundamentala enhet. Sen behövs en sätesgård - för att göra den tredje nivån i stratigrafin. Alltså behöver du ett härad för att få ihop en minsta möjliga ätt.

Det innebär att hela häradet småningom består av och är fullt av människor från en och samma ätt. Sen kan denna ätt växa till ett större rike - och bli en 'folkgrupp', ett 'folk' och ett 'folkslag'. Ätten var alltså en förutsättnng för at producera större folkgrupper - och slutligen olika folkslag. 

Följer du haplogrupperna bakåt hittar du samma mönster - varje region har samma y-dna, eftersom dispotionsrätten lär ha gått i arv, stringent från fader till son, genom största delen av vår forntid.

Sen påstår du at här inte finns bevis för ätterna - när allt som finns av dna-bevis berättar att forntidens reproduktivitet i allmenhet har följt detta ättesystem - efter manlig linje. Just den agnatiska ärvsföljden - som pågick även under paleolitikum - har redan rapporteras på andra trådar.

Det skadar inte att läsa sakta och tänka långgsamt om man vill uppfatta och förstå alla dom nya aspekt som dagens forskning frambär.

Bra, då kan du väl redovisa för ett faktiskt underlag för ätte-genetiken i låt säga 10 valfria svenska härader. Det är iofs ett för litet underlag för att kunna sägas vara representativt men det skulle ju ändå ge en fingervisning åt vart det lutar.


Så inga utsvävningar, inga undanglidningar, utan bara rakt upp och ner faktiska data.  Därefter kan vi tala vidare och diskutera huruvida man ska läsa fort, långsamt eller överhuvud taget!

[vemvet]

Ska man diskutera klaner och ätter så måste man ha en entydig definition och klar distinktion mellan begreppen.

Boreas:

Det verkar som du inte riktigt uppfattat att en ätte-modell beskriver en gård i taget, som ättens fundamentala enhet. Sen behövs en sätesgård - för att göra den tredje nivån i stratigrafin. Alltså behöver du ett härad för att få ihop en minsta möjliga ätt.

Även klaner kan ju vara kopplade till specifika områden

Wikipedia:

Clans generally identify with geographical areas originally controlled by their founders

http://en.wikipedia.org/wiki/Scottish_clan
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Scottish_clan_map.png

[Boreas]

Bra, då kan du väl redovisa för ett faktiskt underlag för ätte-genetiken i låt säga 10 valfria svenska härader. Det är iofs ett för litet underlag för att kunna sägas vara representativt men det skulle ju ändå ge en fingervisning åt vart det lutar.

Det där hörs ju jobbigt ut. Vem tänker han sej skal finansiera projektet?

Så inga utsvävningar, inga undanglidningar, utan bara rakt upp och ner faktiska data.

Utmärkt. Betyder det att du har finanserna klara?

Därefter kan vi tala vidare och diskutera huruvida man ska läsa fort, långsamt eller överhuvud taget!

Kanske lika bra att låta bli. Så slipper man ytterligare undanglidningar, utsvävningar och tema-byten.

[Emund Slemme]

Ja ja, du har nu igen motiverat antagandet, men fortfarande undviker du att besvara om du tror på ett götiskt rike under sent 1100-tal, och i så fall varför.

Målet var at betvivle møntprægning et bestemt sted, som bevis for en konges magt samme sted. Med et seriøst, dokumenteret svar. Din henvisning til sveakongers møntprægning i Lödöse kan ikke anvendes som verificering. Det samme gælder de mønter vi har omtalt fra Sigtuna versus Knud den Store - samt Svend Tveskæg versus Lund.

Et trin ad gangen - yngwe - når dine beviser ikke holder vand. Næste trin kommer når jeg ønsker det skal ske, hvis det sker. Provokative udfald medfører ikke en konstruktiv dialog.

[Emund Slemme]

Nja. Hirarkiet i en ætt består av en naturlig orden, hvilket leder til at her samles gods og gull og dyrebare skatter - ettersom generationerne skred fram og såvel handel som håndtverk utvikledes.
Storfamiljens naturgitte hirarki la grundlaget for ætte-strukturen. Her står far+mor over alle barn, dessuten holder i sønnene medens mødrene styrer over døttrene - og forøvrig gikk alle søsken efter alder...
Når en ætt vokser skjer det ved at den etablerer nye gårder, der brødre av stor-bonden får sette nye bruk i verk - og der stifte egne familier. Slik kan en ætt vokse seg seg stor - så brødre fra samme 'gammelgård' etterhvert befolker alle landskapets alle hjørner. Dermed har vi en "Storbonde" innen ett "herred" - hvor Storbondens nye sønner nå skal overta etter deres fars brødre. Dermed kommer en og samme ættegren til å befolke alle gårder i herredet. Repeterer man sekvensen i nye herreder er Storbonden snart Landshøvding i et større len. Har han undertiden startet sidegrener i nye landskaper - hvor en nye lensgårder omgis av herredssæter og gårder - så har Storbondens ættelinje spredd seg til ett stort land - og omtales som et "rike". Ergo har storbondens som ble landshøvdingen til slutt blitt "Stor-landshøvding" - og fått titel som 'regent'.

Udmærket.

Hvis en storbonde først er godt etableret er det ligeledes også muligt at opkøbe og drive mere jord, udover ættens egen spredning. Herved fremkommer de store godsansamlinger. Et muligt stor-bo.

[Boreas]

Ska man diskutera klaner och ätter så måste man ha en entydig definition och klar distinktion mellan begreppen.

Boreas:
Även klaner kan ju vara kopplade till specifika områden

Wikipedia:http://en.wikipedia.org/wiki/Scottish_clan
http://en.wikipedia.org/wiki/File:Scottish_clan_map.png

I Skottland har lokala/regionala ättelinjer överlevt - och behållit eller återerövrat familjens gamla domener. Dom skotska familjklanerna har i princip sina utgångspunkt från en gammal skotsk 'folkstammen' ('ätt' eller 'ättegren'). Det är anmärkningsvärt att flera av dom upprätthåller sina gamla historiker - kallad "barder" - vars pølats inom klanen anses som essensiell. Orsaken är att barden - som skalderna fordoms - skulle lära, studera och återberätta klanens ättesaga/familjsaga.

Några av dessa barder påstår att dom berättelser dom lärt sej - har varit muntligt traderade i ca. 4.500 år.  Genom jämförelser av ättesagor från Skotland och Irland har man kommit underfund med att början på deras längsta kronologier har rötter i bronsålderen.

Det stratifierade samhället är mao. inte något medeltida påhitt - men en relativt naturgiven följd av istidens samhällsform(er). Modellen är redan uppvisad genom arkeologin och mytologin - och numer bevisad genom genetikken. Ett litet antal patrilinära y-dna-träd - som överlevt istiden - initierar nya samhällen på hela det norra halvklotet. Systemet dom använde var att skicka sina barn och barn-barn til nya områden - där dom omsider fått utveckla egna ättelinjer och avknoppningar - över hela Eurasien - härad för härad, ätt för ätt...

Det borde altså vara klart  vad saken rör sej om - enframt man förstår begrepp som "stratifierad" och "modell". Dagens genetiska empiri kan alltså dokumentera äventyrens, legendernas, sägnernas, sagornas och myternas "ätter", och "ättelinjer".

---

Gamla forn-nordiska begrepp - som härad, hov och häradshovding - har alltså fått ny och fastare grund under benen. Numer kan man sätta i hop faktorer och kännsgärningar från olika ämnesområden - och komma fram till nya insikter om varifrån dom första skandinaver och kontinentens äldsta gårdar och häraden kommit.

Här fanns alltså någon som kunde  bilda ett härad - typ "lokalt nätvärk, organiserad grupp". Nu kan vi alltså analysera rundfunktionerna i häraden - och kollat in dom uppgifter och modeller som återges i källorna.  Sen jämför vi med genetikken - vars mönster kan förklara hur återbefolkningen av norra Europa efter istiden skedde av små avknoppningar från en gemensam familj/storfamilj - som olika stammar, grenar och förgreningar efter gamle Adam.

När man engång efter istiden konstituerade det första häradet i landet var det en logisk följd - och en avknoppning - från en paleolitisk/mesolitisk ur-familj. Så snart denna pioneer-familj har utökats med tre generationer så fins här redan en 'naturlig ordning' - efter rang och ålder - inom den nyetablerade stor-familjen. Därmed har man en "bosgård" - med en "häradshövding" och "häradsfru".

När Svealands pioner-befolkning växte till fick man alltså en NY "ätt", med en naturgiven dynasti i sin mitt.  Deras början fick hursomhälst ha varit en enkel gård - som i sin tur fick knoppskjuta, göra nya gårdar och således bilda ett härad. Då har vi åtminstone en modell som KAN förklara hur ett stratifierad samhälle kunde växa fram - från härad till län och riken.

Vill man försöka förstå häradet som historisk institution - och undvika meningslösa debatter - får man oavsett definiera vad man lägger i termen "härad" och begrepp som "stratifierade samhällen". Här ovan är åtminstone en början på en sådan analys.

Apropå "svearnas gårdar och häraden under vikingtid" - vilket den här tråden egentligen skulle handla om... 

[Yngwe]

Målet var at betvivle møntprægning et bestemt sted, som bevis for en konges magt samme sted. Med et seriøst, dokumenteret svar. Din henvisning til sveakongers møntprægning i Lödöse kan ikke anvendes som verificering. Det samme gælder de mønter vi har omtalt fra Sigtuna versus Knud den Store - samt Svend Tveskæg versus Lund.

Et trin ad gangen - yngwe - når dine beviser ikke holder vand. Næste trin kommer når jeg ønsker det skal ske, hvis det sker. Provokative udfald medfører ikke en konstruktiv dialog.

Ja men det är från början inget tvivel om att din reservation angående myntning är befogad, och dessutom verkligt intressant med dina exempel och allt.


Men samtidigt så om du påstår en sak så är det rimligt att be dig styrka den. Om du medvetet undviker det så får du nog ta en viss provokation nämnd i syfte att föra en diskussion som är minst tvåvägs och för att undvika en tråd bestående av ensidiga pamfletter.




Inte desto mindre är denna fråga besvarad med din uttalade ovilja att försvara påståendet om ett 1100-tals Götarike.

[Yngwe]

Det där hörs ju jobbigt ut. Vem tänker han sej skal finansiera projektet?

Utmärkt. Betyder det att du har finanserna klara?

Kanske lika bra att låta bli. Så slipper man ytterligare undanglidningar, utsvävningar och tema-byten.

Bra, du spekulerar alltså bara.  Det är ju i ordning men det kan då ha visst värde att klart uttrycka det. För även om man visst ska vara källkritisk i allt så finns det ändå ett värde av att kunna värdera vad som är ren spekulation och vad som är mer eller mindre väl uppbyggd hypotes, och undantagsvis också vad som är fakta.

[Vetgirig]

Hvis en storbonde først er godt etableret er det ligeledes også muligt at opkøbe og drive mere jord, udover ættens egen spredning. Herved fremkommer de store godsansamlinger. Et muligt stor-bo.

Någon familj blev knappast storbönder utan att tillhöra en ätt/klan. Och en ätt/klan gav ALDRIG frivilligt upp den markde var i besittningav,före kristendomen. Det finns avhandlingar om den tidens äganderättsliga förhållanden och inget stödjer att man kunde köpa mark (ännu mindre en gård).

För att komma över en gård eller mark, så krävdes ett ingifte i en ätt/klan. En kvinna kunde då medföra mark/gårdsom hemgift, men det krävdes att blivande maken hadelika stora värden av annat slag med i sin bohalva. Däremot ävergick fullt ägande i parets gemensamma barn, vid deras frånfälle. Omkvinnan dog barnlös i äktenskapet skulle gården återföras till hennes ätt/klan. En ätt/klan krävde alltid att någon i denna skulle ha företrädesrätt vid obestånd för en familj. Att sälja kom bara ifråga om ingen i ätten/klanen kunde eller ville finansiera ett återköp och sådant var sällsynt.

Med kristendomens införande började Romersk Katolska kyrkan bearbeta eliterna (blivande högadeln) i Norden för att få till stånd införandet av lagstiftningar baserat på romersk rättsordning. Kyrkan triggades till detta bl a eftersom äganderätten till mark/egendomar aldrig gick ur en ätt/klans händer och kyrkan kunde alltså inte lägga vantarna på en massa "donationer", vilket man kunde i övriga Europa. Donation, innebar i Norden, att avkastningen av en egendom gavs till mottagaren. Underförstått, att när syftet med donationen var uppnått, skulle avkastningen återgå till ägarna.

Det tog 300 år innan kyrkan lyckades genomfära omställningen.

[Ättelägg]

Ätter-klan, vad är skillnaden?

Vet nog inte själv men samtidigt känns detta lite som en strid om fjädrar. Ätt är väl mer släktbetonat och klan, alla inom klanen, oavsett släktskap. Klaner a la Östeuropas slätter är en mycket mer fluktuerande och utsatt position än Skandinaviens verklighet. Vi brottas hela tiden med att sätta Skandinavien i relation till kontinenten vilket jag tror skadar hela debatten. Hur är det att bo i ett relativt väl avgränsat område där intränglingar bekommer tillfälliga kontakter på gott och ont mot att bebo en vidsträckt slätt med ett sammelsurium av olika folk, språk och släkter. Själv tror jag att det är en väsensskild tillvaro där det ena förhållandet ger ett helt annat resultat än det andra. Bor jag i en by, där mina förfader befolkar ättebacken och grannbyn är känd med likartad konstruktion ger en helt annan bild än om jag skumpar omkring på en slätt där själva essensen är folket på vandring i kontakt med andra folk, som dessutom bryts av förbipasserande folk som eventuellt plötsligt hävdar ägande utifrån makt. Rent psykologiskt blir det två helt olika verkligheter och därmed helt olika syn på vad som är.

Det ena är Skandinavien och det andra är stäppen. Det ena gynnar närhet och kontinuitet och det andra mer fluktuerande och gränsöverskridande tillstånd där naturligtvis en trygghet finns i en identitet med en gränsöverskridande klan där allianser med omgivande klaner skapar en struktur åt kaoset.