Ber om ursäkt om jag upprepar mig själv, tror jag skrivit om saken förut.
När det gäller germaner (och kanske andra folk) så lär romarna ha talat mer om folk än länder. Man hade t ex kontakt med folkstammen cheruskierna, inte landet "Cheruskien".
Bruket att tala om sig själv som en stam mer än ett land (geografiskt område) fanns av allt att döma även bland germanerna själva.
Så småningom, när en stam/klan eller hur man nu ska beskriva saken, länge nog hade bebott samma område kom namnet på stammen och namnet på det geografiska området man behärskade att smälta samman.
Denna utveckling var - som all språklig utveckling - fylld med undantag, så vänligen se beskrivningen som mycket översiktlig...
I vårt fall innebär detta att svearna (folkstammen) fanns som ett begrepp före Svearike (det geografiska område de kom att förknippas med).
De kulturer och språkområden som kom i kontakt med svearna innan landet och namnet Svearike var etablerat (vi talar alltså senaste järnålder) kallade vårt land "svearna" eller "sveafolket".
Det latinska suetidi har genom åren slipats ner till Suecia, Svezia, Suéde för att ta exempel från de latinska språken. Islänningarna fortsatte att kalla svearna för Svitjod, även efter att landet etablerats.
Tyskarna kallar landet för Schweden, vilket är exakt samma ord som används i uttrycket "die dumme Schweden". Schweden = svearna. (samma med Zweden, Sweden, förstås.
De enda i vår närmaste omvärld som orkade notera att folkstammen tillsammans med några andra till slut lyckades organisera sig till en stat i modern mening, var de som talade danska och norska. På dessa språk, och på vårt eget, heter alltså landet Sverige.
Så Carl Thomas har i o f s inte direkt fel när han säger att Svitjod betyder Sveafolket. Men i så fall säger han också att vårt land heter "Svearna" på tyska. Jag tror man ska uttrycka saken som att det som en gång var en benämning på en folkstam, har över tiden fått en förändrad betydelse och är sedan länge en etablerad benämning på ett land, ett geografiskt område, en stat.
Min främsta källa i detta är J Svennung, Jordanes und Scandia, men även andra vilka jag på rak arm inte kan redogöra för.