Vilka var egentligen "svearna" under vikigatiden?

[Yngwe]

Ingen aning om antalet ursprungliga båtgravfält? Stämmer det verkligen? Visst, vi kommer inte kunna ange en siffra. Men båtgravfält är inte osynliga. De går ofta att identifiera utan att man ens behöver gräva på platsen. Inte alltid, men i många fall. Och vi vet att de utgör en mycket liten andel av gravfältmaterialet. Vi kan alltså säga med god säkerhet att antalet båtgravfält aldrig varit stort. Antalet oupptäckta båtgravfält är troligtvis inte 100, eller 50, eller ens 20 st.

Och som jag sa, vi behöver inte veta det ursprungliga antalet båtgravfält för att bedöma om materialet är representativt. Vi behöver inte heller veta "alla miljöer de kan ha funnits i", för de vi har är i stort sett ett "random sample". Ingen har varit ute och letat efter båtgravfält och på så sätt påverkat materialets representativitet. Vendel, GU, Ultuna, Tuna i Alsike och Badelunda upptäcktes alla av en slump. Valsgärde, Norsa och de tre östgötska gravfälten identifierades alla via sin yttre form. Det finns ingenting i set materialet som tyder på att båtgrqvfältens spridnings kulle vara resultatet av snedvriden undersökningsgrad.

Nu är det inte bara oupptäckta fortfarande befintliga båtgravfält som ska in i ekvationen, utan alla i historien.
Alla de som genom åren förstörts är för oss totalt osynliga.  Skulle du kunna ge oss en uppskattning kanske över hur många gravfält som förstörts? Vore fint om du kunde ge det per kommun....   och givetvis vill jag ha ett hållbart underlag för dina siffror.   


Och hur är det med en snedvriden undersökningsrad när de östgötska utan tvekan  är undersökta i mycket
mindre grad?  Menar du att undersökningsraden är jämförbar?


Jag har inga som helst problem med att se båtgravfält som en i första hand östsvensk företeelse om det är det vi ser i materialet. Det är ett krasst konstaterande som bara behöver den reservationen att det handlar om det vi vet idag. Det jag har problem med är det rena svamlet om vad man egentligen kan utläsa av materialet.  Varken du eller någon annan har ju en aning om hur många båtgravfält som finns och än mindre har funnits.  Vi såg precis samma resonemang om hjälmar tidigare och det faller platt till marken när det granskas. 


Man frågar sig om meningen med flera års studier verkligen ska vara att ägna sig åt gissningar.  Vore det inte tillräckligt att framföra saker som man verkligen har fog för?  Återigen, är det vetenskapliga innehållet i arkeologi så förtvivlat tråkigt att man måste bättra på det?    Vad är egentligen mervärdet att framföra att en grav som influerad av de mälardalska när man faktiskt inte har en aning om det verkligen låg till så, och lika gärna kan säga att den är mycket lik de mälardalska? 


Du behöver inte svara på antalet gravfält, ett sådant svar kan inte bli annat än spekulation.  Men du kan få svara på den sista frågan.  Varför?

[Anganatyr]

Glad Midsommar!

[AndreasE]

Nu är det inte bara oupptäckta fortfarande befintliga båtgravfält som ska in i ekvationen, utan alla i historien.
Alla de som genom åren förstörts är för oss totalt osynliga.  Skulle du kunna ge oss en uppskattning kanske över hur många gravfält som förstörts? Vore fint om du kunde ge det per kommun....   och givetvis vill jag ha ett hållbart underlag för dina siffror.   

Jag pratade om alla i historien, inte bara befintliga. Eller försöker du säga att det en gång funnits drösar av båtgravfält som sedan förstörts? Självklart har båtgravfält förstörts precis som alla andra sorts gravfält (Ultuna är ju ett bra exempel) men vi kan nog säga med god säkerhet att antalet aldrig varit särskilt stort.

Och hur är det med en snedvriden undersökningsrad när de östgötska utan tvekan  är undersökta i mycket
mindre grad?  Menar du att undersökningsraden är jämförbar?

De mälardalska är mer undersökta, men det påverkar inte antalet båtgravfält. De i Mälardalen är inte fler för att man har undersökt dem till större grad. Båtgravfälten i Mälardalen har till största delen inte hittats av arkeologer som letat efter dem, utan de har upptäckts av en slump vid diverse vanliga grävningsarbeten, vilket det finns lika stor möjlighet för i tex ÖG. Gravfältet vid Vendel hittades vid när man lade om bogårdsmuren 1881. Båtgravarna i Ultuna grävdes bort av arbetare på 1850-talet. Båtgravarna i GU påträffades vid kabelläggningar på 70-talet. Gravfältet i Badelunda upptäcktes när man placerade ett hus mitt på det under första halvan av 1900-talet, och så vidare. Båtgravfält har precis lika stor chans att upptäckas på dessa sätt om de ligger i ÖG eller någon annanstans.

Man frågar sig om meningen med flera års studier verkligen ska vara att ägna sig åt gissningar.  Vore det inte tillräckligt att framföra saker som man verkligen har fog för?  Återigen, är det vetenskapliga innehållet i arkeologi så förtvivlat tråkigt att man måste bättra på det?    Vad är egentligen mervärdet att framföra att en grav som influerad av de mälardalska när man faktiskt inte har en aning om det verkligen låg till så, och lika gärna kan säga att den är mycket lik de mälardalska? 

Det verkar som att de du kallar för "bättra på" är samma sak som vanligtvis kallas för "att tolka". Visst skulle vi kunna sitta och uppföra listor på fornfynd och fornlämningar utan några sorts tolkningsförsök, men vad skulle vara vitsen med det? Det är ju dessutom någonting vi också gör. Att se mönster i materialet är ju en av de mest spännande sakerna med arkeologi, att faktiskt försöka spåra hur kontakter och influenser rört sig fram och tillbaka under förhistorien, hur olika kulturella uttryck modifieras och approprieras när det rör sig mellan olika grupper både geografiskt och socialt.

Det jag tycker är konstigt är att det visst är så fruktansvärt kontroversiellt att ens lägga fram teorin att tex båtgravarna i ÖG skulle kunna var influerade av de Mälardalska. Varför sticker det så mycket i folks ögon? Jag har inget problem med att tex storhögstraditionen i Mälardalen har sitt ursprung i hälsingländerna och i förlängningen i nordnorge. Även där skulle vi ju kunna säga att högarna i Mälardalen endast är "mycket lika de norrländska" och att "det finns outgrävda storhögar i Mälardalen, så vi vet inte om högarna i Norrland är äldre än alla högar i Mälardalen". Men jag ser ingen mening med ett sådant ställningstagande. Visst kan källäget förändras, men som det ser ut nu så är det sannolikt att man låtit sig inspireras av stormännens gravhögar i tex Högom när man börjar bygga tex kungshögarna i GU.

[Vetgirig]

Blekinge ting låg i Hjortsberga när det först dyker upp i skriftliga källor under medeltiden (precis som de flesta andra tingsplatser).

Det är klart att det utses en tingsplats för den region som formas av danskarna ca 1200. Men dessförinnan var det annan ordning.

Adam av Bremen skriver följande i fjärde boken, kapitel 8:
Citera<blockquote>Sålunda vann denne man för Kristus många folkstammar, som ännu var hängivna åt avgudadyrkan, framför allt det vilda folkslag som kallas blekingar samt de som bor på ön Holm, grannar med götarna

Som du säkert vet, så utförde Sigurd ett korståg mot Möre och sannolikt samtidigt mot resten av kustbandet norrut resp Öland. Det var ett kyrkligt uppdrag och bör innebära att "birca" stift med säte i Köpingsvik inte var "rätt kristna". I varje fall erkände stiftet antagligen inte Påven, som kristendomens främste biskop. Om man studerar gränserna för Möre, så överensstämmer de med Blekinges häradsgränser. D v s Möre hade en gång en treding i östra Blekinge. Denna treding bör alltså kyrkligt bekänt sig till samma trosbekännelse som birca stift. Om nu "de vilda blekingarna" tvingas att byta trosbekännelse redan innan korståget 50 år efter Adam, så skulle Adam skriva som han gör. Men det betyder inte självklart att de blekingar, som bor i västra delen, vilken knutits till Värend, innefattades i en sådan "kristning".
Holm konverterade f ö ca 1050
</blockquote>

Blekingarna måste då vara ett folkslag utan folkland?

Inte om de dels ingår i Möre och dels är en del av Värend. Dessa 2 är just folkland.

Varför kallas de inte virdar om Blekinge tillhörde Värend? Dessutom är begravningssederna i Blekinge och Värend olika under vikingatiden (som Yngwe var inne på i ett inlägg).

Kan det tänkas att gravsederna i Ö Blekinge har likheter med Möre? Och att gravsederna i V Blekinge (exkl Lister) har drag av Värend? Att gravsederna skiljer sig mellan V resp Ö Blekinge?
Beträffande gravar, så bör man fundera på om Möre, ev Värend, i egenskap av ev påveförnekande stift har samma kristna gravskick som i det kristna Kievriket (fram till ca 1250), d v s man gravlade i gravfält under flatmark eller under hög. Bland gravgåvor saknas då vapen (kniv anses inte som vapen).

[Yngwe]

AndreasE




Det jag säger är att vi inte har en aning om hur många båtgravfält som funnits, eller som finns oupptäckta.
100 eller 500, det är bara en ren och skär gissning. Och det jag säger att om den absoluta majotiteten av de undersökta finns inom ett område, då har vi mycket små möjligheter att värdera deras inflytande på dom övriga.  Jag kan inte begripa att detta skall vara överkurs för en arkeolog, men uppenbarligen är det så.

Du försvarar det med att det är en oskyldig tolkning, något för att göra det hela lite mer intressant, men samtidigt så använder du ju t.ex. Rundqvists tolkning som ett argument i en diskussion, när Anganatyr skriver att han tycker en bedömning är gjord på vaga grunder, så bemöter du det genom att referera till Rundqvist & co. Om du hade skrivit som det förhöll sig, att Rundqvist & co.  har en hypotes om att det skulle kunna vara så, så hade det ju missat en del av den tyngd som ditt bemötande behövde.
Och det är ju precis så det fungerar, auktoriteternas tolkningar används som faktaunderlag. Detta trots att vi vet (eller iaf borde veta) att det är vetenskapligt förkastligt att arbeta på det viset.  Det resulterar otvivelaktligen i tokigheter eftersom dessa etablerade tolkningar kommer att påverka andra tolkningar i sin tur. Och plötsligt står kanske en väletablerad person i radio och säger att den här estniska båtgraven utan tvekan tillhör folk från norra Mälardalen....

Och att jag skulle tycka att tolkningarna om  högarnas ursprung vid Norrlandskusten är ok är verkligen inte sant. Det låter för mig ännu galnare då gravhögar är en vida spridd tradition. Jag ifrågasätter verkligen inte bara sådant som har med mälardalen att göra, utan har ifrågasatt allt från beväpnade kloster i England till frånvaron av gravfält i delar av Skåne, och en hel del däremellan.

[Yngwe]

Det är klart att det utses en tingsplats för den region som formas av danskarna ca 1200. Men dessförinnan var det annan ordning.Som du säkert vet, så utförde Sigurd ett korståg mot Möre och sannolikt samtidigt mot resten av kustbandet norrut resp Öland. Det var ett kyrkligt uppdrag och bör innebära att "birca" stift med säte i Köpingsvik inte var "rätt kristna". I varje fall erkände stiftet antagligen inte Påven, som kristendomens främste biskop. Om man studerar gränserna för Möre, så överensstämmer de med Blekinges häradsgränser. D v s Möre hade en gång en treding i östra Blekinge. Denna treding bör alltså kyrkligt bekänt sig till samma trosbekännelse som birca stift. Om nu "de vilda blekingarna" tvingas att byta trosbekännelse redan innan korståget 50 år efter Adam, så skulle Adam skriva som han gör. Men det betyder inte självklart att de blekingar, som bor i västra delen, vilken knutits till Värend, innefattades i en sådan "kristning".
Holm konverterade f ö ca 1050
</blockquote>Inte om de dels ingår i Möre och dels är en del av Värend. Dessa 2 är just folkland. Kan det tänkas att gravsederna i Ö Blekinge har likheter med Möre? Och att gravsederna i V Blekinge (exkl Lister) har drag av Värend? Att gravsederna skiljer sig mellan V resp Ö Blekinge?
Beträffande gravar, så bör man fundera på om Möre, ev Värend, i egenskap av ev påveförnekande stift har samma kristna gravskick som i det kristna Kievriket (fram till ca 1250), d v s man gravlade i gravfält under flatmark eller under hög. Bland gravgåvor saknas då vapen (kniv anses inte som vapen).

Men återigen, vad har du för underlag för påståendet att Blekinge skulle ha varit en del av Värend?  Du måste ju ha något som fått dig på den tanken och något som stödjer det. Eller?

[Ättelägg]

Den ordning vi hade under övergången vikingatid och medeltiden, en bit in, är när jag funderar närmare en ganska ovanlig ordning. Vi har ett valkungadöme där olika regioner måste godkänna valet och dessutom kungen fara omkring som skådebröd. Om jag förstår det rätt tämligen unikt. Hur kommer detta sig, vi bråkar om detaljer men oavsett detta har vi en institution som är unik. En möjlig lösning är att det speglar förutsättningarna och skapandet av unionen Sverige. Svearna var starka men inte tillräckligt starka för att betvinga götarna är ett alternativ. Varför skulle annars svearna finna sig i att inhämta deras godkännande och varför skulle göterna underkasta sig. Eller, vad jag tror, är själva konstruktionen icke germansk och går tillbaka till svearnas kulturella bakgrund som i Germaniens yttersta ände. En egen uppfinning eller möjligen något forntida med rötter längre tillbaka än den indoeuropeiska ordningen. Tacitus benämner svearna som annorlunda gentemot övriga germaner.

[Carl Thomas]

Ättelägg, Uppsala Öd går inte att förklara, Husabyar likaså, det dräller av Kungsårdar i alla landskap och de får inte att koppla ihop heller. Vi diskutear Svear och Götar som alla skulle lyda under en Uppsalakung som samtidigt är Sveakung samt Sviarikes kung och som har en Jarl under sig. Sammanjarl sommmåste kriga med Upplänningar för att ena riket?

Vi har minst två Eriksgata beskrivna som en del försöker få ihop till en enda - innan riket var enat... Vi träter om Svear och Götar men inga källor finns som slår fast var de bodde, vilka de var, eller, om de var något alls? Nöstan ingenring går ihop eller kan sättas i sammanhang medvarandra eller entydligt förklaras.

Har du aldrig tänkt att när det finns så många saker som inte passar ihop -  så kanske vår traditionella historiebeskrivning är helt fel? Kanske såg det helt annorlunda ut?

Glad Midsommar till er alla! Nubben väntar!

Thomas

[Vetgirig]

Men återigen, vad har du för underlag för påståendet att Blekinge skulle ha varit en del av Värend?  Du måste ju ha något som fått dig på den tanken och något som stödjer det. Eller?

Vem talar om Blekinge tillhörande Värend? Jag har bara nämnt "del av vad som BLIR landskapet" Blekinge efter ca 1250 års gränsgångar. Har du kollat gränssystemen? I princip kan man se systemen via fornsök. Gränsernas huvuddrag kan räknas ha ursprung långt före år noll.

[Vetgirig]

Ättelägg, Uppsala Öd går inte att förklara, Husabyar likaså, det dräller av Kungsårdar i alla landskap och de får inte att koppla ihop heller. Vi diskutear Svear och Götar som alla skulle lyda under en Uppsalakung som samtidigt är Sveakung samt Sviarikes kung och som har en Jarl under sig. Sammanjarl sommmåste kriga med Upplänningar för att ena riket?

När det talas om dessa specialorter, så bör väl även andra utmärkande orter diskuteras. T ex lund-orter, karl-orter, tuna-orter för att nämna något (beroende på var i landet)

[Yngwe]

Vem talar om Blekinge tillhörande Värend? Jag har bara nämnt "del av vad som BLIR landskapet" Blekinge efter ca 1250 års gränsgångar. Har du kollat gränssystemen? I princip kan man se systemen via fornsök. Gränsernas huvuddrag kan räknas ha ursprung långt före år noll.

Det där är bara att slingra sig. Vare sig vi talar om Blekinge eller delar av Blekinge så har du inte på något vis påvisat varför det skulle vara en del av Värend.  Du får förklara dig!

[Vetgirig]

Det där är bara att slingra sig. Vare sig vi talar om Blekinge eller delar av Blekinge så har du inte på något vis påvisat varför det skulle vara en del av Värend.  Du får förklara dig!

Du motbevisar heller inget.

[Skoglar]

Vi har minst två Eriksgata beskrivna som en del försöker få ihop till en enda.

Jag citerar mig själv:Det enda "belägget" som vi hittills sett för att det fanns olika Eriksgator, är att enligt ÄVgL skulle östgötarna lämna över kungen vid Junabäck, men i YVgL skulle de lämna över till smålänningar vid Holaveden, och smålänningarna skulle i sin tur lämna över vid Junabäck.

Såvitt jag vet finns det bara en beskriven sträckning av Eriksgatan ven om det finns en variant före och efter det att Tiohärad kom att omfattas av Eriksgatan.

Visst, Jag kan absolut ha missat något men om det är så att du känner till att det finns mer än en Eriksgata beskriven, utöver det jag skriver ovan, skulle du då kunna berätta för mig var man kan läsa mer om denna andra Eriksgata? Om du inte kan påvisa en sådan källa, kan vi då inte lägga pratet om "olika Eriksgator" åt sidan?

[Skoglar]

Du motbevisar heller inget.

Tittade på en karta över befolkade områden i Blekinge/Värend under vikingatiden. Av den framgick att området mellan Värend och det befolkade kustlandet, så var det ganska folktomt i skogsområden som skiljer dem åt.

Samtidigt verkar det rimligt att det rika och ganska mäktiga Värend hade god kontroll på minst en farled till/från havet. För mig är det en öppen fråga huruvida:
 
a) de som bodde vid och kontrollerade åmynningarna var/ansåg sig vara virdar, om
b) virdarna utövade överhöghet över delar av kustbefolkningen eller om
c) det var frågan om ett gott samarbete mellan blekingar och virdar.

Ett fjärde alternativ d), att blekingarna utövade överhöghet över virdarna är i o f s teoretiskt möjligt, men källäget gör det väldigt osannolikt.

Jag har inte lyckats få tag på tillräckligt bra kartmaterial för att se hur väl härads- och sockengränser inom Värend matchar de inom Blekinge, men om det Vetgirig säger stämmer, så stärker det hans tankar om ett Värend vars inflytande går söderut fram till kusten.

[Kylarvende]

Ättelägg, Uppsala Öd går inte att förklara, Husabyar likaså, det dräller av Kungsårdar i alla landskap och de får inte att koppla ihop heller. Vi diskutear Svear och Götar som alla skulle lyda under en Uppsalakung som samtidigt är Sveakung samt Sviarikes kung och som har en Jarl under sig. Sammanjarl sommmåste kriga med Upplänningar för att ena riket?

Vi har minst två Eriksgata beskrivna som en del försöker få ihop till en enda - innan riket var enat... Vi träter om Svear och Götar men inga källor finns som slår fast var de bodde, vilka de var, eller, om de var något alls? Nöstan ingenring går ihop eller kan sättas i sammanhang medvarandra eller entydligt förklaras.

Har du aldrig tänkt att när det finns så många saker som inte passar ihop -  så kanske vår traditionella historiebeskrivning är helt fel? Kanske såg det helt annorlunda ut?

Glad Midsommar till er alla! Nubben väntar!

Thomas

Carl Thomas! Dom där småflaskorna med olika varianter är intressanta på många vis. Kan vi få ledning av vilka svearna var under vikingatiden genom att nyktert betrakta dessa småflaskor:

Bäska Droppar, Gammal Norrlands, Hallands Fläder, Läckö, OP Andersson, Örtagårdsbrännvin, Skåne, Herrgårds, Östgöta Sädes och Rånäs.

Bäska droppar ser jag som Aun den gamles sista dryck (ur dihorn), innan han togs av daga (möjligen räckte det med det beska). Vi är ännu inte i vikingatid, men Aun bör ha uppmärksammat en förbättringspotetntial. Och på den vägen är vi. Gammal Norrlands utgör svearnas skattebefriades styrketår. Vi ser här svearnas expansion längs norrlandskusten. Halmstad fläder, möjligt herulskt ursprung men föll säkert svearna i smaken. Läckö ser jag som Inge dä:s styrketår innan han slängde ut norrmännen. Denna bedrift bidrog troligen till att stärka hans makt i Sveariket. OP Andersson är svårare. O.P. Anderson & Son i Göteborg. OP Anderson Aquavit är Sveriges äldsta akvavit, med smaksättning av kummin, anis och fänkål, samt ekfatskaraktär. Drycken är uppkallad efter fabrikören Olof Peter Anderson. Här kan det inte uteslutas att OP är ättling till Olof Skötkonumg. Tydligen hade OP även koll på Skåne Akvavit och Norrlands sådan:

http://sv.wikipedia.org/wiki/OP_Anderson_Aquavit

Vilket antyder en expansion söderut för svearna (norrut har ju redan klarats av).

Men sin aromatiska smak och sin vattenklara färg utgör Örtagårdsbrännvin självklart ngt svearna har hämtat hem från kontinenten. Krydduppsättningen antyder inblandning i upptakten till slaget vid Hastings. Möjligen har vi här ett sentida bevis för kniptångsmanövern av Hårdråde och Erövraren. Svearna lockades självklart med till Hårdrådes gäng med denna styrketår. 

Herrgårds hör förmodligen hemma i slutskedet av vikingatiden. Svearna konsoliderar sitt rike, och lagringen på sherryfat antyder inblandning av engelska adelsmän (möjligen var en av dom Jedvard), som tog till schappen när Erövrarn laddade upp på kontinenten inför Hastings. En brasklapp: Det kan inte uteslutas att Knut den stores korta makövertagande över delar av Sveriket kan ha ett finger med i spelet här ang sherryfaten.

Östgöta sädes är smaksatt med russin. Man ser här inblandning från kontinenten och möjligen har vi här en föraning av den mer sentida Birger Jarlsska införandet av romersk rätt. Även svearna torde vid behov ha tillgripit romersk rätt. Och möjligen konsulterades (inmundigades) Östgötarna om den romerska rättens användbarhet.
   
En av nubbarna heter Rånäs. Man anar ett herulskt ursprung el åtminstone att Beowulf har ett ord med i laget. Men vi har nu hamnat innan vikingtiden, men man undrar ändå om inte munkarna på Lindisfarne hade gett den högsta betyg.


 

[Carl Thomas]

Kylarvende, detta var en av de bösta genomgångarna av folkförflyttningar och härstammningar jag läst på nätet, dina rön bör kunna ligga till grund för ytterligare en skola, får jag föreslå namnet: Russkolan? Den bör ligga någonstans mellan Sveaskolan och Västgötaskolan (dom ligger inte, dom sitter stadigt ).

Tack, mycket informativt.

Thomas

[Carl Thomas]

Skoglar. För dig blir tydligenen just din tolkning den enda sanningen, just du, och bara enbart du, har förstått källorna rätt.

Därmed anser du dig tydligen ha någon form av rätt  att kräva att efter det att du framlagt din sanning så skall ämnet inte mer tas upp - eftersom "Skoglar har talat"?

Eller har jag tolkat dig fel?

Thomas

[Skoglar]

Skoglar. För dig blir tydligenen just din tolkning den enda sanningen, just du, och bara enbart du, har förstått källorna rätt.

Därmed anser du dig tydligen ha någon form av rätt  att kräva att efter det att du framlagt din sanning så skall ämnet inte mer tas upp - eftersom "Skoglar har talat"?

Eller har jag tolkat dig fel?

Ja, du har tolkat mig fel. Jag känner alltså bara till en Eriksgata, och skulle därför vilja läsa mer om den eller de andra som kan finnas.

Samtidigt, om ingen enda kan redogöra för vilka källorna är som talar om andra Eriksgator, så är det väl inte konstigt att jag undrar vad som står på?

Men såklart finns det flera. Låt mig bara
få veta var jag kan läsa om de andra...

[Carl Thomas]

Ironi fungerar inte speciellt bra på internet.

Du har beslutat dig för att tolka Eriksgata på ditt eget sätt. Det är helt ok. Var och en av oss tolkar på just sitt sätt. Stå för just din tolkning, respektera att andra tolkar på andra sätt.

Thomas

[Skoglar]

Ironi fungerar inte speciellt bra på internet.

Tydligen inte. Då försöker vi så här: UpL beskriver Eriksgatan i sin helhet. ÄVgL och YVgL beskriver bägge en del av Eriksgatan, den som berör Öster- och Västergötland. Ingen av dessa tre beskrivningar motsäger någon av de andra, bortsett från att Tiohärad blir en del av Eriksgatan enligt YVgL.

Om du verkligen menar att det NÅGON ANNANSTANS finns en ANNAN beskrivning av Eriksgatan, en beskrivning som pekar mot en ANNAN sträckning än den som dessa tre källor pekar mot, berätta gärna.

Men om du bara "tycker" att det är så, utan vare sig vilja eller förmåga att uppge källa eller förklaring till varför du "tycker" så, varför ska då någon ta dina synpunkter om Eriksgator på allvar?